Stäng fönster SKELLEFTEÅ LÖVÅNGERS PRÄSTBORD 9:75 - husnr 1, LÖVÅNGERS KYRKA (SANKTA ANNA KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| Lövångers kyrka (akt.), LÖVÅNGERS KYRKA (SANKTA ANNA KYRKA) (akt.) | |
| 2010-06 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan är byggd i gråsten med gavelrösten av tegel omkring sekelskiftet 1500. Varken exakt invigningsår eller byggmästare är kända. Byggnaden gavs ursprungligen ett två traveér långt långhus, ett utskjutande vapenhus av sten i sydväst och en sakristia av trä i nordost. Kyrkan tillbyggdes och utökades med en tredjedel åt väster åren 1649−1650 och den timrade sakristian ersattes med en ny i sten år 1660. Kyrkans branta sadeltak täckts sedan 1889 av skivtäckt svartmålad plåt, men har ursprungligen haft brädspån-täckning. Fasaden är putsad med kalkputs och målad med varmvit kalkfärg. Ingången i väster inramas av en rusticerad portal med ovanliggande rundfönster och ett bågformat överstycke. Pardörren från 1870-71 är gråmålad och täckt med panel som bildar diagonalställda kvadratiska mönster. Fönstren är höga och rundbågade. Två sitter på södra sidan och två på norra sidan, dock utan att korrespondera rakt mot varandra. Ett rundbågigt korfönster sitter i öster. F.d. vapenhuset, numera kallad ”lillkyrkan”, har ett mindre rundbågat fönster i söder, samt en högt sittande stickbågad port i öster med uppgång via en trätrappa. Sakristian har stickbågade fönster och högt sittande rund-fönster som belyser norra sidoläktaren. På sakristians västra sida finns en dörr till en besökstoalett, samt på norra sidan en dörr till sakristian. Runt kyrkfönstren och takfoten finns smala slätputsade omfattningar. Fasadens hörnlisener är svagt utskjutande och slätputsade. På östra och västra gavlarna finns vågräta band i putsen i höjd med takfoten. Runda slätputsade plafonder finns gavelröstena. Övrig fasadyta har putsats med en ”slabbad” teknik som ger fasaden karaktärsfulla skuggeffekter. Solbänkar och bleck är av svartmålad järnplåt medan hängrännor och stuprör är målade i fasadens ljusa ton. Kyrkans yttre har förändrats sedan byggnadstiden. Under 1600-talet skedde ovan nämnda förlängning av byggnadskroppen åt väster samt byggande av sakristia i sten. Större förändringar genomfördes också under 1700-talets mitt, först under ledning av byggmästare Daniel Hagman (1756), men huvudsakligen under ledning av hans gesäll Anders Wahlberg (1760–65). Då togs ett fönster upp på norra sidan, som tidigare saknade fönster. De befintliga fönstren mot söder och det östra fönstret, samt sakristians norra fönster förstorades. En befintlig liten ingång i väster gjordes om till portal med rundfönster över. Ny puts med tegelkross gav fasaderna en röd färg. Vitkalkade hörnlisener, listverk och plafonder tillkom. Till den nya västportalen snidades en pardörr av Olof Andersson från Noret. Den målades i färgerna indigo och cinnober (blåviolett och scharlakansrött). År 1792 utvidgades kyrkans sydöstra fönster samt ett fönster på sakristian, troligen det östra. År 1804 skedde en mindre restaurering. Delar av det sydvästra hörnet revs och murades upp igen, samt förstärktes med långa järnband. Åren 1842−1843 upptogs ytterligare ett stort fönster på norra sidan, troligen det nordvästra, och hela fasaden blev kalkstruken med vit kalkfärg istället för röd. År 1889 skadades spåntaket av eldsvåda och taket byttes därefter ut mot svartmålad skivtäckt plåt, som till stor del fortfarande finns kvar. Vid okänd tidpunkt sattes vapenhusets ingång igen och gjordes om till ett fönster. En genomgripande restaurering och tillbyggnad skedde efter program av arkitekt Fredrik Falkenberg, Stockholm 1909. Ett fönster på f.d. vapenhusets östra sida gjordes om till reservutgång. Den smala och långa sakristian breddades och höjdes och norra fönstret gjordes om till sakristians ingång. Åren 1934−1937 putsades och kalkfärgades fasaden. En stor del av den befintliga putsen skall då ha tagits bort. År 1982 byttes plåttaket på kyrkans sydvästra sida p.g.a. att det gamla hade blåst ner. Tak- och putslagningar samt avfärgningar har även skett flera gånger. Vid den senaste år 2011 justerades kulörtonen från rent vitt till den nuvarande varmvita kulören som låg närmare underliggande färglager. |
