Stäng fönster SKELLEFTEÅ JÖRN 4:2 - husnr 1, ÖSTERJÖRNS KYRKA (JÖRNS GAMLA KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| Österjörns kyrka (akt.), ÖSTERJÖRNS KYRKA (JÖRNS GAMLA KYRKA) (akt.) | |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan är byggd i trä och har formen av en korskyrka. Den är uppförd i en blandning av nyklassicistisk stil och nygotik efter ritningar från 1855 av Överintendentsämbetets arkitekt Emil Edvard von Rothstein. I sitt första förslag från 1854 hade Rothstein tänkt sig en korskyrka baserad på det latinska korset, med längre korsarm i väster, kor i öster och sakristia inkorporerad i byggnadskroppen bakom koret. Församlingen ville dock ha en centralkyrka med det grekiska korsets form, uttryckligen med förebild i Norsjö gamla kyrka (ritad av J.F. Åbom, ÖIÄ, invigd 1850, nedbrunnen 1912), vilken i sin tur hade Skellefteå landsförsamlings kyrka som förebild. Rothstein fick därför göra nya ritningar, men även dessa frångicks till vissa delar av församlingen vid uppförandet av kyrkan. De viktigaste avstegen var att koret med altare placerades i korsvinkeln mellan östra och södra korsarmen istället för framme i östra korsarmen, en ingång togs upp även i öster, sakristian placerades vid nordöstra hörnet av korsmitten och styrbjälkarna i exteriören uteslöts. Sannolikt var orsaken även till dessa förändringar att man ville efterlikna Norsjö och Skellefteå kyrkor. Det resulterade i att kyrkan ursprungligen var en utpräglad central-kyrka. Centralkyrkokaraktären har emellertid försvagats genom senare tillbyggnader, såsom en ny sakristia i öster och en pendang till den gamla sakristian i sydost (1913–14) samt framför allt tillbyggnaden av vapenhus (1970). Kyrkorummets orientering ändrades redan 1913–1914 från att vara riktad mot mitten till en öst-västlig riktning (via sacra) – som ju Rothstein ursprungligen hade tänkt ge det – när östra ingången med överljus-fönster lades igen och altaret flyttades till ett kor i östra korsarmen. Frånsett tillbyggnaderna har kyrkan ändå kvar mycket av sin karaktär utvändigt, bl.a. den vitmålade lockpanelen som avslutas uppåt med välvda krönlister och det höga åttakantiga klocktornet som kröner korsmitten. De flesta förändringarna utvändigt genomfördes 1913–14. Utöver ovan nämnda tillbyggnader cementerades socklarna, nya yttertrappor tillkom, fönstren fick nya foder med profilerade krön och taktäckningen ändrades från takspån till papp. Taktäckningen har sedan bytts ut fler gånger. Pappen byttes till enkupigt Hebytegel och torntaket fick kopparplåt 1936. Teglet byttes sedan till tvåkupigt tegel 1987. |
