Stäng fönster STORUMAN ÅSKILJE 2:85 - husnr 1, ÅSKILJE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Åskilje kyrka (akt.), ÅSKILJE KYRKA (akt.) | |
| 2010-08 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
I mitten av 1920-talet planerades det för kapell både i Åskilje och i Umnäs, båda tillhörande den vidsträckta Stensele församling. Arkitekten Anders Roland (1879–1926) vid Byggnadsstyrelsen (tidigare Överintendentsämbetet) gjorde 1924 ritningar som kom att användas till bägge kapellen. Grunden i Åskilje lades redan 1925, men den knappa ekonomin gjorde att bygget fördröjdes och kunde slutföras först 1927–28. Byggmästare var Valdemar Strömberg från Blattnicksele. Från början var byggnaden utformad som ett enkelt kapell, med rektangulärt långhus, utanpåliggande lägre och smalare vapenhus i nordväst samt mindre sakristia i öster. Det branta sadeltaket var täckt med enkupigt lertegel. Stommen av trä var klädd med stående lockpanel med profilerade lock. Långhusets fönster var rektangulära med avfasade övre hörn och småspröjsade bågar. Fasaden var ljusfärgad (möjligen gul), fönsterbågarna ljusa (vita) och knutbrädor, vindskivor och ytterdörr var mörkare. Redan 1936 förändrades byggnadens utvändiga karaktär väsentligt i och med att vapenhuset revs och ett klocktorn byggdes till i nordväst, efter ritningar av Byggnads-styrelsens arkitekt Einar Lundberg. Byggmästare var A. E. Johansson, Storuman. Kyrkan fick därmed ett mer sakralt och traditionellt klassicistisk uttryck. Tornets nedre del når upp till långhusets nock och har ett tegeltäckt valmat takfall. Där ovan finns en indragen fyrsidig ljudvåning med rektangulära mörkfärgade ljudluckor i alla väder-streck, samt tälttak med förgylld glob och kors. Tälttaket är täckt av falsad kopparplåt. Ytterligare en förändring i stilmässigt samma riktning innebar tillbyggnaden av ett indraget lägre korparti som gjordes 1972, efter ritningar av Bengt Lidström, VAB. Utöver tornets och korutbyggnadens tillkomst har inte så mycket förändrats annat än kulören. Det är ovisst när kyrkan fick den brutet vita kulör den har idag. Det kan exempelvis ha skett i samband med torntillbyggnaden eller kanske ännu troligare under 1950-talet när Umnäs kyrka målades om i samma färgsättning. Men den vita färgen kan åtminstone säkert beläggas sedan 1970-talet. |
