Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster LIDKÖPING GÖSSLUNDA 36:1 - husnr 4, GÖSSLUNDA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

GÖSSLUNDA KYRKA (akt.)
2003-03-03
Exteriörbeskrivning
GÖSSLUNDA KYRKA - Kyrkan uppfördes ursprungligen på 1100-talet. Exteriören har delvis behållit sin medeltida gestalt, men präglas även av en restaurering 1851, då koret breddades. Torntaket återställdes 1913 till sitt utseende före 1851. Kyrkan består av ett kortare långhus - kor, vapenhus i söder, sakristia i norr samt ett smalare, troligen ursprungligt, västtorn.
FASAD - Kyrkan är huvudsakligen uppförd av oputsade sandstenskvadrar av varierande storlek. I tornet och de västra delarna av långhuset är stenmaterialet av större format. En före detta hörnkedja kan iakttagas på östra delen av syd- respektive nordfasaden. Vapenhuset samt sakristian består av obearbetad gråsten. Under takfoten på alla sidor är en svart trägesims med dekor av utsparade kvadrater. Tornet har på alla sidor smidda ankarslut. Den ca två dm höga sockeln är skråkantad och bredare nedtill. På långhusets sydsida är sockeln betydligt högre och huggen i tre språng. Tornets ca 50 cm höga sockel är huggen i två språng. Sakristians sockel består av obearbetade, här och var utstickande stenar. Mitt i sydfasaden är en romansk relief med två personer på ömse sidor av ett kors. Nära det sydöstra hörnet är i korgaveln ett annat reliefornament i form av slingor. På västra tornfasaden, norr om porten är ytterligare en romansk relief i form av en tydlig kentaur. Söder om tornet är en rest runsten.
PORT - Västporten kallas Dalboporten, och sägs ha tillkommit på grund av att "dalboarna" på andra sidan Vänern tidigare firade gudstjänst i Gösslunda kyrka. Porten var under en period igenmurad. Dörren från 1913 består av en rödmålad rektangulär pardörr med fiskbensmönstrad fyllning. Över dörren är ett halvrunt brunt fönster, spröjsat i fyra rutor. Dörr och fönster är placerade i en rundbågig nisch, vars övre del har omfattning i form av kantställda kalkstenflisor. I söder är en rödmålad, enkel port, klädd med fiskbensmönstrad fyllning. Dörren har likadant ljusinsläpp som västporten samt spritputsad omfattning. Tre trappsteg av kalksten leder upp till dörren.
FÖNSTER -Kyrkan har i långhuset/koret två större, rundbågiga brunmålade fönster på vardera långsida. Fönstren är spröjsade i smårutor genom träspröjs. De är placerade i rundbågiga nischer, upptill omfattade av kantställda kalkstensflisor. Över sydsidans vapenhus är ett lunettfönster. Tornet har på andra våning ett rektangulärt, brunmålat fönster, indelat i åtta rutor. Sakristian har mot öster ett rektangulärt, smalt fönster, indelat i tre små rutor och placerat i en rektangulär nisch. Sakristians brunmålade nordfönster är rundbågigt och placerat i en rundbågig nisch. Det har i övre partiet en omfattning av spritputs. Tornet har på varje sida en rundbågig ljudglugg, täckt av bruna träluckor. Gluggar och fönster, utom det östra, är försedda med solbänkar av kalksten.
TAK - Långhus, vapenhus och sakristia har sadeltak och tornet ett svängt torntak. Samtliga tak är skifferklädda. Vid långhusets östra gavelspets är en skorsten samt en flöjel med tupp av järnplåt. Tuppen bär årtalet "1914". Torntaket kröns sedan 1913 av ett ringkors av järn med kulor på ändarna.