Stäng fönster BRÄCKE REVSUNDS PRÄSTBORD 2:1 - husnr 1, REVSUNDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| REVSUNDS KYRKA (akt.) | |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Revsunds kyrka byggdes i sin helhet 1872-1876 och arkitekt var Ludvig Hedin och byggmästare Nils Henning Viktor af Trolle. Materialet till kyrkan fraktades med hjulångare på Revsundssjön och det var Revsunds, Bodsjös, Nyhems och Bräckes församlingar som till stor del bekostade kyrkans uppförande. Kyrkan är en av Jämtlands största kyrkor. Den nya kyrkan ersatte en tidigare medeltida kyrka. Den befintliga kyrkan är en murad salkyrka med sakristia i öster och torn i väster. Kyrkan är uppförd i en nyklassicistisk stil med medeltidsinspirerade detaljer, som syns bl.a. i tornets spira och de kopplade ljudluckornas utformning. Sockeln är av granit och murarna av gråsten är slätputsade och avfärgade i gult med rusticerade vitputsade hörnkedjor. Före kyrkans brand 1925 var långhusets sadeltak täckt av kopparplåt. Sedan 1928 ligger här skiffer. Taknocken är klädd med kopparplåt. På södra samt norra takfallet finns två luckor, troligen vindsfönster. De svagt utskjutande entréerna i norr och söder med en kraftig rusticerade omfattning kröns av ett tympanonfält. Trapporna till samtliga entréer, sakristian undantaget, är av granitblock i fyra steg och ovanför ingångarna finns låga blyinfattade och spröjsade fönster med rundbågig avslutning. Enkla smidda handledare av järn på var sida av trapporna till västra och södra entréerna. Samtliga portar är klädda med kopparplåt, tre speglar i varje dörrblad, vilket gjordes 1926-27. Fönstren på långsidorna är höga med åtta lufter och en rundbågig avslutning, tre fönster på var sida av södra och norra entrén. De symmetriskt uppbyggda långsidorna med en entré i mitten flankeras på var sida ingången av tre höga fönster med rundbågig avslutning. Blyspröjsade fönsterglas i kvadratiska fönsterbågar med träspröjs. Karmar och bågar är målade i en grå kulör. Fönsterblecken är av kopparplåt. Fönstren inramas av ett skulpterat ramverk som följer fönstrens utformning. Tornet är relativt lågt i konstrast mot den utdragna långhuskroppen. Tornet har samma släta puts samt rusticerande hörnkedjor. I väster finns en entré som omges av två pilastrar med enkla kapitäl vilka bär ett entablement som skyddas av ett utskjutande listparti, täckt med falsad kopparplåt. I den rusticerande fönsteromfattningen ovan entrén är årtalet 1876 inhugget. Ett rosettfönster med vit putsad omfattning finns på samtliga sidor utom östra sidan av tornet. Längst upp, innan den markerade listen mot tornhuven, sitter kopplade ljudluckor på samtliga sidor av tornet med vita profilerade omfattningar. Omfattningarna är liksom ljudluckorna utformade med en rundbågig avslutning. Ljudluckorna, pardörrar, är tillverkade av liggande tjärade brädor. Åt samtliga håll finns ett tornur strax under tornspirans början i en rundad omfattning. Tornuren insattes inte förrän 1933, men man förberedde för urtavlorna redan när kyrkan uppfördes. Tornspiran är smal och spetsig och täckt med falsad kopparplåt. Det kröns av en förgylld glob samt kors. 1978 omförgylldes glob och kors. Den lägre sakristian på långhusets östra gavel följer långhusets utformning med sadeltak täckt av falsat plåt samt gaveln krönt av ett enkelt tympanonfält, avfärgad i samma gula kulör som resten av kyrkobyggnaden. På taket sitter en smal och hög skorsten klädd med kopparplåt. Sakristian har liksom kyrkobyggnaden och tornet samma släta puts och rusticerande hörnkedjor. I fältet syns spår av igensatta fönster. Sakristians norra entré tillkom 1926-27 med trappsteg av granit på en grund av betong samt ett smidesräcke. Utvändigt var trappan utformad så att den var öppen men byggdes in 1991. 1926-27 schaktades ett större utrymme ut under sakristian till källare på norra sidan av kyrkan. En kopparplåtsklädd dörr tillkom samtidigt och sitter på plats än idag. Revsunds kyrka har efter uppförandet genomgått en del, främst invändiga, förändringar. 1925 brann en begränsad del av kyrkan och kyrkorummet omgestaltades till viss del. Branden tros ha uppstått mellan innertaket och yttertaket då troligen en gnista från en av kaminerna i kyrkorummet fick fäste i taket. Restaureringen genomfördes efter ritningar av arkitekterna Ture Ryberg och Ivar Stål. 1984 putsades kyrkan om och enligt uppgifter skall den då befintliga putsen ha varit från byggnadstiden. 1991 genomgår kyrkan en fasadrestaurering då befintlig kalkputs lagas och en ny avfärgning utfördes. Undersökningar hade då visat att den ursprungliga kulören var beige med vita detaljer. |
