Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GOTLAND ESKELHEM KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, ESKELHEMS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Eskelhem kyrka (akt.), ESKELHEMS KYRKA (akt.)
2008-01
Exteriörbeskrivning
Eskelhem kyrka är en s.k. klövsadelkyrka, dvs. långhuset är lägre än koret. Byggnaden består av kor med sakristia, långhus samt torn.

Ytterväggar
Väggarna är uppmurade av kalksten, långhusets murar består av fint huggna kvadrar. Långhuset har också en rundbågsfris löpande över hela längden, i södra muren ingår dessutom en ornamentfris i plattrelief inmurad. Korets östra gavelröste består av kalksandstenstegel.

Långhus, kor och sakristia har en skråkantad sockel krönt av en rundstav, tornet har skråkantad sockel.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är av sedvanlig gotländsk, åttkantig modell, klädd med snedkantade bräder (s.k. tornpanel). Panelen är utvändigt tjärad. Stommen är tillverkad av bilade och sågade virken. Konstruktionen är traditionell med fyra korsande takstolar med högben, hanbjälkar och kryss. Bottenstycken sågade, hanbjälkar (5 st./takstol) och kryss (2 st./takstol) mestadels handbilade. Skarvar i sågade högben med sned halvlask och bultförband, i handbilade virken med sned hellask och dymlingar. Knutpunkterna mellan sågat och bilat virke är spikade. Lucka åt söder i panelen i huvens topp. Vindflöjel av koppar plåt med järnband. Kula av koppar på flöjelstången. Höjden till flöjeln är ca 52 m. Utvändiga hängrännor runt huven med stuprör till långhustaket norra takfall.

Kyrkklockan hänger i tornets klockvåning. Vattendäcket under klockan består av ett trädäck av två lag falar med fall mot mitten. Däcket klätt med falsad, galvaniserad plåt i skivor. Plåtklädd trälucka. Trätrall mellan lucka och stegen till tornhuven. Utkastare av plåtklädd U-balk åt norr (över galleritaket).

Yttertaken över långhus, kor och sakristia är täckta ett lag falar på läkt och tät bördning. Galleritaken täcks av två lag falar utan tät bördning. Enkel takkonstruktion, vilken vilar på gallerimurarna. Korets tak är uppfört som ett säteritak och ger illusionen av en basilika med vertikala, brädklädda väggpartier ungefär mitt på takfallen. Långhusets och korets takstolar är gotiska, uppförda av bilade och dymlade virken. Konstruktionen är avsedd för tegeltak, vilket syns genom att läkten finns kvar. På denna äldre takstol har spikats nya, sågade, högben med större taklutning för faltäckning. Tätning mot omgivande murverk är utförda med inhuggen blyplåt.

Hängrännor med stuprör finns på korets södra takfall, långhusets norra takfall samt på sakristians båda takfall, de senare dock med fritt utlopp.

Fasader
Tornets fasader har en grovt slevdragen yta, vilken inte har avfärgats, långhusets fasader är kalkslammade. Korets och sakristans fasader är putsade med kalkputs och avfärgade, ytorna är slevslätade. Undantagna från puts och avfärgning är omfattningar, hörnkedjor samt träpartiet ovan norra torngalleriet.

Fönster
Korets har två fönsteröppningar ett åt öster och ett åt söder, båda är spetsbågiga, försedda med masverk, poster och solbänkar av huggen kalksten. Delvis medeltida glasrutor. De nyare ytterglasen svagt olikfärgade (antikglas). I öppningarna nedanför masverken är innerrutor av klart glas monterade.
Långhuset har två rundbågiga fönster i vardera södra och norra fasaden, med vardera sex bärjärn, solbänkar av kalksten. Tornet har ett fönster i den västra fasaden, spetsbågigt med blyinfattat glas och med kalkstensbänk.

Sakristian har två fönster med enkla, blyinfattade glas i östra och norra fasaderna. Det norra är insatt i en träkarm. Båda har invändiga järngaller.

Under samtliga solbänkar finns droppbleck av blyplåt.
Gallerier åt söder och norr med vardera tre bågöppningar, de ursprungliga formbräderna finns delvis kvar. Solbänkar klädda med falar, lagda med fall utåt. Fågelnät på träramar. Det södra galleriet har omfattningar, bågar och kolonetter av kalksten. Norra galleriets övre del är ersatt av en trävägg. Kolonnetter av trä.
Tornets ljudgluggar har omfattningar och kolonnetter av kalksten. Solbänkarna är täckta av två lager falar med fall utåt. Fågelnät på träramar. Spetsbågiga öppningar.

Koret har två ljusgluggar i gavelröstet – en spetsbågig glugg med glasad fönsterbåge av trä (täckmålad) och tjärad träkarm och solbänk av kalksten, samt en enkel öppning med fågelnät på träram. Sakristian har en rösteglugg med lucka av tjärade bräder.

Tornet har fem övriga öppningar: En rund åt söder med huggen kalkstensomfattning och med glaset monterat direkt i omfattningen. Åt norr en enkel öppning med fågelnät på träram. Åt väster två öppningar: en rund masverksglugg av kalksten, fyrpass, försedd med fågelnät och droppbleck i underkanten, samt en smal glugg av huggen kalksten.

Portaler
Portalerna (3 st.) är huggna av kalksten. Korportalen är tresprångig, i sprången finns kolonnetter, vilka i arkitraven motsvaras av rundstavar. Konturerad tympanon delvis täckt av mantel. Skulpterade baser och kapitäl, de senare täckta av blyplåt. Vimperg täckt med hålkälade kalkstensskivor. Portblad av tjärade bräder, övre delen fast, nedre delen låst med träbom och smitt lås. Trappstenar av kalksten (tre steg).
De båda tornportalerna är rundbågiga. Den södra, som är rundbågig, utgör kyrkans huvudingång. Kolonnetter med stiliserade växtkapitäl. Tympanon med huggen dekor i form av lilja. Till portalen leder en trappa av kalksten, (4 steg). Räcke av svartmålat smidesjärn fäst i trappstegen. Den norra portalen är ensprångig, kolonnetter med veckkapitäl i sprången. Portblad av tjärade bräder med medeltida smidesbeslag.