Stäng fönster RAGUNDA STUGUBYN 5:16 - husnr 1, STUGUNS NYA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| STUGUNS NYA KYRKA (akt.) | |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Tegelkyrkan i Stugun har endast få motsvarigheter i Norrlands inland där trä ansågs som det självklara byggnadsmaterialet när träindustrin kunde leverera billig lokal råvara. Träbyggnadstraditionerna var dessutom starka och kunnandet stort. Att se ett nygotiskt tegeltempel mot en fond av barrskog är ovanligt då kyrkotypen är så mycket rikare representerad i städer och sydsvenska slättbygder. Ekholms version av den vid tiden sedan länge dominerande nygotiken är lugn och stillsam. För stilen karakteristiska element som rosettfönster, strävpelare och vattenutkastare samt blinderingar anger tveklöst tonen och arkitekturen kan sägas vara en lek med ytor och vinklar. Byggnaden ger dock ett intryck av att vara tungt förankrad i marken och stora murytor är oartikulerade. Långhuset är tämligen lågt, fönstren spetsbågiga men små och satta och kopplingarna är överlag starka till nordeuropeisk tegelgotik. Det förvisso uppåtsträvande tornet med spetsig spira har lika mycket nordeuropeisk renässans som gotik i proportionerna. Kyrkan är utvändigt välbevarad sedan byggnadstiden. Sedd från landsväg och kyrkogård i norr är det endast koppartaket som 1994-95 ersatte den ursprungliga svartplåten som visar på förändring. Tornets takspira hade kopparklätts tidigare. Mot skogen söder om östabsiden byggdes 1954 en till kyrkans ursprungsarkitektur trogen sakristiutbyggnad. Sakristian är högrest, har brant sadeltak och tar upp flera dekorativa element från övriga byggnaden. Med en snedställd gång med den gamla sakristidörren centralt inkomponerad sammanbinds sakristian med koret. I samband med detta murades den ursprungliga sakristidörren på absidens östra vägg igen. Sakristian placerades i den vinkel som bildas mellan långhusets östra del och de kraftiga korsarmar med sidoentréer som vetter mot norr och söder. Den femkantiga absiden i öster motsvaras i väster av det gentemot långhuset smalare tornet med västportal. Tillkomsten av sakristian förstärkte en redan befintlig asymmetri i planen. Till tornets södra vägg tillfogade Ekholm ett utvändigt femkantigt trapphus. Trapphus och absid täcks av tälttak medan långhus, korsarmar och sakristia har sadeltak med uppmurade uppspringande gavelfält vid nock och takfot. Tornet har ett nedre fyrsidigt takfall varpå en sluten lanternin med kraftiga, korta kopparklädda kolonner i varje hörn reser sig och bär en åttkantig spira med spetsbågiga gavlar nedtill. Tornspiran kröns av en tupp. Avvattning från tornspiran sker med smäckra vattenkastare medan övriga byggnaden är utrustad med ståndrännor och hängrännor samt stuprör av koppar. Kyrkan står på en sockel av halvmeterhöga block i grå granit. Sakristiutbyggnaden har en motsvarande del cementputsad sockel. Murarnas kryssförband är fogade med rundade stötfogar. Sakristians tegel är av mindre format och dess fogar är enklare. Strävpelare sträcker sig upp till halva fönsterhöjden längs långhus och korsarmar. Teglet kompletteras med sparsamma putsytor i form av blinderingar i korsarmsgavlar, på stävpelare och på torn samt av en profilerad taklist och fönsterunderstycken. Den varmvita putsen som senast åtgärdades i mitten av 1990-talet är också framträdande i och omkring portalerna. Torningången i väster och sidoentréerna centralt på korsarmsgavlarna har liknande uppbyggnad med dubbeldörrar med röda dörrblad av pärlspont och väl tilltagna beslag i svart smide. Dörrarna är indragna i från vägglivet utkragande portaler med trepasskrönta gavelfält som infattar mjukt spetsbågiga putsfält med fyrpassornament. Västentrén utmärks genom putsfältets ökade profilering och av en inskriptionstavla med årtalet 1896. Dörrvalven är raka. Öster om norra korsarmen är en inbyggnad för källartrappan med rundat tak och med motsvarande kraftigt beslagen dörr. Långhuset har tre fönster väster om, och ett öster om, korsarmarna. Den dominerande fönstertypen är spetsbågig och har ett smäckert, enkelt gjutjärnsspröjsverk med diagonalställda rutor. Korsarmsgavlarna har smala fönster som flankerar ingången. Av gjutjärn är också de tre rosettfönstren som kröner portalerna. Korsarmarnas rosettfönster är avsevärt större än torngavelns och här framskymtar invändigt glasmåleri. |
