Stäng fönster HÄRJEDALEN HEDE PRÄSTBORD 1:3 - husnr 1, HEDE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HEDE KYRKA (akt.) | |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan är en murad och vitputsad rektangulär långhuskyrka med sakristia utbyggd i nordöst och med lägre vapenhus av trä i väster. Långhustaket kröns av tre mycket vackra, smäckra smidesspiror varav den mittersta har ett djurhuvud med årtalet 1775 utstansat. Hede kyrka stod färdig det året efter en kraftig utvidgning av den medeltida kyrkan. Sin vana trogen utnyttjade byggmästaren Pehr Olofsson från Dillne i Oviken ett befintligt murparti då han gav Hede, liksom åtskilliga andra församlingar i Jämtland och Härjedalen, ett större, ljusare och mer ändamålsenligt kyrkorum. Kyrkans takytor är sedan 1959-61 belagda med spån efter att sedan sekelskiftet 1900 varit plåttäckta. Taknockarna har enkla takkammar. Långhusets säteritak har en profilerad och ljust bemålad trälist i italianen. Hängrännor och stuprör av koppar finns runt hela kyrkan och är tydligt synliga då kyrkan saknar taklist i vanlig mening utan endast har en rundad ansvällning i putsen längs takfoten. Långhus och sakristia saknar egentlig sockel. Ovan dräneringsbädden av singel är en ca två-fyra dm hög sockel målad i grått. Häri finns ventilluckorna. Fasadmurarna har tydligt ojämn karaktär, det förmår inte den tjocka putsen dölja. Putskulören är brutet vit. Södra långhusväggen har påfallande tätt mellan muröppningarna och fönstren sitter lågt. En enkel kopparbeslagen port långt fram mot koret bryter raden av höga, starkt gröna fönster med tresidiga avslutningar. Norra väggen har endast två fönster vid sidan av ett mindre som sitter centralt på sakristians gavel. Här framträder tydligt murverkets ojämnheter genom putsen. Östgaveln har liksom de mönsterbildande kyrkor av Daniel Hagman, och som Olofsson uppförde egna varianter av, fönster som flankerar altaret. I slutet av 1800-talet hade kyrkan ett litet murat vapenhus som kom att ersättas av ett nytt i trä 1890. Det fönster som satt i takfallet ovanför ändrades samtidigt för att harmoniera med det nygotiska vapenhuset. Det föreslogs på 1950-talet att dessa stilbrott mot kyrkans kraftfullt lugna 1700-talsuttryck borde ersättas av ett nytt och fönstret sättas igen. Vapenhuset blev kvar och fick istället en ny grund av betong 1971. Fönstret hade då redan byggts för. Den högresta gaveln på vapenhuset är rikt dekorerad med fyra kannelerade pilastrar på postament och ett tympanonfält med ett vackert spröjsat överljusfönster över en brunmålad dubbeldörr. Denna gavel med kyrkans huvudingång korresponderar med volym och takvinkel till kyrkans västgavel och är ett gestaltningsmässigt intressant tillskott till arkitekturen. Övriga väggar är slutna och präglas helt av fasadernas stående fasspontpanel som till skillnad från långhusväggarna målats ljust varmgrå. |
