Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GOTLAND KÄLLUNGE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, KÄLLUNGE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Källunge kyrka (akt.), KÄLLUNGE KYRKA (akt.)
2006-01
Exteriörbeskrivning
Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av torn och långhus (”gammalkyrkan”) och kor med sakristia. Koret, som utgör hela det egentliga kyrkorummet, är avsevärt mycket större än det gamla långhuset, vilket ger kyrkan dess karakteristiska utseende.

Ytterväggar
Väggarna är uppmurade av kalksten. Korets västra mur stöttas i norr och söder av stödmurar som uppförts på långhusets ytterväggar.
Invändigt är väggar och valv i koret och i sakristian putsade med kalkbruk och vitkalkade.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är av sedvanlig gotländsk, åttkantig modell, klädd med snedkantade bräder (s.k. tornpanel). Panelen är tjärad utvändigt. Höjden till flöjeln är ca 40 m.

Stomme och panel är tillverkade av tryckimpregnerat virke. Konstruktionen är sammanfogad med kraftiga bultplåtar, remstyckena sinsemellan med L-balkar av stål, och vindförankringar av samma material är inlagda i murhörnen. Spiran kröns av en vindflöjel. Huven är nedtill försedd med fångplåtar och av takskägget dolda hängrännor som leder vattnet via ett rostfritt stuprör ned på långhusets norra takfall.

Kyrkklockan hänger i tornets översta våning. Däcket under klockan består av glesa plank, vattendäcket i den underliggande våningen är klätt med asfaltpapp och leder regnvattnet utan ränndal till en utkastare åt öster, ut på långhusets norra takfall. Plåtklädd trälucka över uppgångshålet.
Yttertaken över långhus, kor och sakristia är täckta med tryckimpregnerade falar (bräder) på täta undertak av glasfiberarmerad, asfaltimpregnerad mineralfiberfilt ovanpå en äldre taktäckning av falar. Även korets stödmurar täcks av faltak. Utvändigt är samtliga faltak tjärade. Långhus- och sakristitaken har tätningar av kopparplåt mot omgivande murverk. Nockräcke av stål är monterat på korets norra takfall. På långhusets norra takfall och på korets västra takfall ligger målade järnstegar. Vattnet från tornets stuprör leds på långhustakets norra takfall till hängrännan via en försänkt ränndal av rostfri plåt.
Takstolarna över koret och långhuset består av bilade virken. Korets västra takfall är valmat, och under detta sitter en hängränna av svartmålad stålplåt, vilken via fria utkastare leder vattnet till de angränsande takfallen. Sakristians båda takfall och långhusets norra takfall har hängrännor av samma material, de förstanämnda med fria utlopp, den senare med ett stuprör av kopparplåt. Även ränndalen mellan långhusets tak och taket över stödmuren på södra sidan är försedd med ett stuprör av kopparplåt. Stuprören mynnar över brunnar som leder vattnet till infiltrationsrör i marken.

Fasader
Fasaderna är putsade med kalkbruk och vitkalkade med hörnkedjor av huggen kalksten. Undantag är tornet som har oputsade huggstensfasader. Koret och sakristian har rundstavskrönta skråkantsocklar medan tornet och långhuset – med undantag för det sydvästra hörnet på långhuset – saknar särskild sockel.

Fönster
Fönstren i korets östra, södra och västra (ovanligt!) väggar är spetsbågiga med huggna kalkstensomfattningar och masverk. I långhuset finns ett litet spetsbågigt fönster högt upp på sydfasaden, och sakristian har i östra muren ett mycket litet fönster av samma typ. De blyinfattade glasen är insatta direkt i stenkarmarna. Alla fönstren har bänkar av kalksten. Sakristian är dessutom försedd med ett snickerifönster med blyinfattade glas och invändiga fönsterluckor i norra väggen.

Tornet har ljudgluggar i två våningar, samtliga med omfattningar, bågar och kolonnetter av huggen kalksten. Gluggarna är försedda med fågelnät av pälsdjursnät på träramar, och solbänkarna är i den nedre våningen klädda med bräder (falar) med fall utåt, i den övre våningen med blyplåt och fall inåt. I korets norra vägg finns ett litet fyrpassfönster med invändig glasad träbåge. I korets gavelspets mot öster finns dessutom två gluggar, varav en med en spröjsad och glasad träbåge och – längst upp i röstet – en enkel glugg med tjärad trälucka.

Portaler
Portalerna (4 st.) är huggna av kalksten. Kyrkans huvudingång är den lilla rundbågiga västportalen i tornet. I korets nordvästra hörn finns en motsvarande portal, numera igensatt på insidan.

Kor- och långhusportalerna är spetsbågiga varav särskilt korportalen har en rik utsmyckning (stiliserade växtmotiv) på kapitäl och baser, reliefer på tympanonstenen och en friskulptur (Maria med Jesusbarnet) i en nisch i vimpergfältet. Vimpergen täcks av kalkstenshällar. Även långhusportalen visar prov på ett framstående stenhuggeriarbete med bl.a. mycket intressanta scener ur medeltida vardagsliv på kapitälbanden och en uppståndelsescen omgiven av växtmotiv på tympanon.

Portbladen består i samtliga portaler av stående, tjärade plank med medeltida smidesbeslag.