Stäng fönster JÖNKÖPING ÖLMSTAD 19:1 - husnr 1, ÖLMSTAD KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖLMSTAD KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Ölmstads kyrka består av ett tidigmedeltida långhus med rakslutet kor i öster. Anmärkningsvärt är att koret är nästintill lika brett som långhuset och därtill har samma kraftiga takresning. Långhuset är förlängt åt väster 1728-30 och 1737 försett med vapenhus vid västgaveln. Norr om koret ansluter en sannolikt senmedeltida sakristia. I vinkeln mellan sakristia och långhus finns en elcentral från 2000. Kyrkan saknar sockel, men de medeltida delarna vilar åt söder och öster på en utkragande klack av gråstenshällar. Kyrkans skalmurar av gråsten bär en kvastborstad kalkputs med vit kalkavfärgning. Putsen går ej ända ned till mark. På södra långsidan är stötfogen mellan medeltidens och 1700-talets murverk markerad med en rits, liksom den ursprungliga, rundbågiga sydporten. Vid sakristians östra mur sitter en gravhäll av kalksten, huggen efter kyrkoherde Andreas Hyltenius som dog 1666. Kyrkans huvudingång är placerad i vapenhusets sydvägg. Dess pardörr är samtida med vapenhuset och klädd med svartmålad fiskbenspanel. Porten är oförändrad sedan 1700-talet med detaljer i smide, bland vilka man lägger märke till en s.k. sockenaln. Koret har en egen ingång på sin södra sida med en helfransk, gråmålad pardörr från förra sekelskiftet. Denna har en utkragande slätputsad omfattning med kvaderrits. Långhusets murar genombryts av tre fönsteraxlar. De upptill vinkelbrutna fönstren har gråmålade bågar med spröjs av trä. Alla är förstärkta med stormjärn och några har beslag av äldre typ. En del av glasrutorna är munblåsta. Fönstrens ålder är okänd, men de skulle kunna vara 1800-tal. Södra sidans solbänkar är av kalksten medan de norra är av betong. En likadan fönsteröppning finns i korets södra vägg. I korets östra vägg sitter en romansk trefönstergrupp med finhuggen sandstensomfattning, vilken vittnar om cisterciensiska influenser. Omfattningen är vitkalkad. Västgaveln genombryts i höjd med läktaren av två små rundfönster och ett litet vinkelbrutet mellan dem. Vapenhuset har ett litet fönster med blyinfattat, gultonat antikglas. Fönstersmygen har solbänk med fragment av gravsten från 1697. Det lilla sakristifönstret tycks vara från 1700-talet. Långhus, kor och sakristia bär branta sadeltak med täckning av kluven, tjärad spån. Långhustaket är valmat i väster och bär där en fyrkantig takryttare från 1730 som rymmer klockorna. Denna är helt spånklädd och har i varje sida två fyrkantiga luckor, ursprungliga, med vitmålad rombisk panel. Takryttaren kröns av en åttkantig, spånklädd spira med förgylld torntupp från 1733. Vapenhuset bär ett brant tälttak med samma spåntäckning som ovan. Unik är den inklädda trappa som går mellan vapenhusets och långhusets vind. Denna tillkom 1798 och är klädd med tjärad locklistpanel samt spån. Två små fönster med blyinfattade glas ger belysning. På vapenhustaken sitter en vindflöjel med årtalet 1737, på långhusgaveln en med årtalet 1632 och på korgaveln en utan årtal. Nordsidans elcentral är klädd med ohyvlad, vitmålad locklistpanel. Den täcks av ett fl ackt pulpettak med bandplåt. Alla tak har svarta hängrännor och vita stuprör, de förra på vapenhuset mycket iögonenfallande genom sin placering. |
