Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster JÖNKÖPING BIKTEN 11 - husnr 2, KRISTINE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

KRISTINE KYRKA (akt.)
2005-01
Exteriörbeskrivning
Innan den nuvarande kyrkan byggdes uppfördes en
provisorisk träkyrka på den plats där den nya stadskyrkan
planerades uppföras. Kyrkobyggnaden är en östvästligt
orienterad treskeppig hallkyrka, en pseudobasilika där
mittskeppet är högre än sidoskeppen dock utan
klerestorium, alla fasader är slätputsade utom den södra
som i sin helhet är beklätt med sandsten. Västtornets entré
inramas av en kalkstensportal som uppsattes 1687, några
år innan tornet i sin helhet var färdigställt. När kyrkan stod
färdig omkring 1690 hade den stilinfluenser från både
barock, gotik och holländsk klassicism. Kyrkans arkitekt
har aldrig omnämnts men kyrkan tillskrivs
slottsbyggmästaren Hans Fleming och i byggandets slutfas har Erik Dahlberg bidragit främst vid tornets
utförande.
Efter stadsbranden 1790 kom kyrkan att få en mer renodlad nyklassicistisk prägel, ritningarna till
kyrkans återuppförande ritades av arkitekten Thure Wennberg vid Överintendentsämbetet. Den
återuppförda kyrkan bevarade den treskeppiga planen men tornet återuppfördes inte utan istället byggdes
en torn med låg huv och lanternin. Det Drakeska
gravkoret som varit tillbyggt den södra långhusfasaden
revs men i övrigt kom fasaderna att få samma uttryck som
innan branden, takfallen förenklades och täcktes med
järnplåt. Interiören gjordes enklare och stramare efter de
rådande nyklassicistiska smakidealen. Fönstren kvarhöll
sin gotiska spetsbågighet och har ett spröjsverk av järn,
på senare tid har de kompletterats med en isolerande
innerbåge. I koret finns två glasmålningar, dessa tillkom
1909 och utfördes av Linnemanns glasmåleriverkstad i
Frankfurt am Main.
Efter den senaste restaureringen är kyrkorummet ljust
med vitkalkade murytor och marmorerade snickerier,
färgskalan domineras av grågröna toner och förgyllda
detaljer. Bänkinredningen utgörs av fyra bänkkvarter som
är öppen men med klassicistisk utformning altarringen är
kvadratisk med en rödbrun marmorering. Altarutsmyckningen
härrör från 1918-20 då en omfattande restaurering
genomfördes, samtidigt inreddes en sakristia i det norra sidoskeppet och i det södra förlades det
sidokapell som idag går under namnet Mariakapellet.