Stäng fönster STRÖMSUND HAMMERDALS PRÄSTBORD 1:4 - husnr 1, HAMMERDALS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Hammerdals kyrka (akt.), HAMMERDALS KYRKA (akt.) | |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Hammerdals kyrka har vad gäller exteriören en ovanligt rik ombyggnadshistoria. 1858-59 genomfördes en genomgripande restaurering av Överintendentsämbetets arkitekt Ludvig Hawerman med resultatet att rokokokaraktären fick lämna plats för ett mer renodlat nyklassicistiskt uttryck. Detta åstadkom Hawerman genom att bygga om yttertaket till ett flackt sadeltak som valmades mot öster. 1923 fick Ivar Stål, arkitekt vid Byggnadsstyrelsen involverad i flera restaureringar i Jämtland, i uppdrag att förändra kyrkan. Att förse kyrkorna med vindfång ingick i så gott som alla restaureringar vid tiden och Stål lät mot det gängse mönstret bygga till ett på utsidan vid södra portalen. Kyrkans sydportal kom därvid att få en 1920-talsklassicistisk karaktär med pilastrar som bär en fronton över kyrkans taklist. Porten i vindfånget och ingångsdörren i tornet beslogs liksom den nyupptagna dörren till sakristian med koppar som pryddes med tidstypiskt lätta ornament. Ett pannrum byggdes under sakristian med en separat byggnadsdel för trappan ned på sakristigaveln. Fasaderna putsades om och dess indelning i väggfält förenklades. Den grå sockelmuren med stora ventilationsöppningar är jämnhög runt kyrkan. De pilasterindelade vita putsfasaderna har svagt markerade omfattningar runt de symmetriskt belägna fönsteröppningarna. I de rundbågiga valven har fönstren tredelad avslutning uppåt, ett 1700-talsutförande som inte ändrades då de blyspröjsade fönsterbågarna ersattes av nya helt i trä 1858-59. Den rikt profilerade putsade taklisten är grå och knivskarp. Den fortsätter inte runt tornet och bidrar därmed till tornets slutna och nära nog asketiska karaktär. Den låga porten och de smala ljudluckorna i djupa valv får murmassorna att dominera. Trots tyngden erinrar tornet om kyrkor ritade på 1770- och 1780-talen av Jean Eric Rehn och Olof Tempelman. En mycket enkel taklist förmedlar övergång till det kraftiga karnistaket med urtavlor. En fyrsidig lanternin med karaktärsfullt avtrappande tak krönt av en förgylld korsglob avslutar tornet. Samtliga tak är av koppar, liksom även solbänkar, hängrännor och stuprör. Östfasaden framstår som låg och bred med det valmade taket. Två fönster markerar att byggnaden givits sin karaktär på 1700-talet. Det är i Jämtland vanligt att altaret flankeras av fönster i de kyrkor som uppfördes eller utvidgades under seklets andra hälft. Överintendentsämbetets strävan att för symmetrins skull placera sakristian bakom koret slog senare igenom och bruket att belysa koret med östfönster försvann. Sakristian är tydligt lägre än långhuset. Östväggens strama enkeldörr kröns av ett tredelat överljusfönster. Ur det valmade taket reser sig en skorsten av rött tegel. Till skillnad från samtliga andra takytor som är koppartäckta sedan 1948 har trapphuset till pannrummet ett svartmålat tak av järnplåt. |
