Stäng fönster ÖSTERSUND FUGELSTA 2:62 - husnr 1, MARIEBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| MARIEBY KYRKA (akt.) | |
| 2006-03-01 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Marieby kyrka uppfördes 1888-1890 efter ritningar av arkitekt Carl Fredrik Ekholm under ledning av byggmästare P.G. Edler i Lockne och är en god representant för trägotiken. De ritningar som utfördes över kyrkan stämmer väl överens med den idag befintliga kyrkobyggnaden. Kyrkan ligger i nord-sydlig riktning med koret i söder, torn i norr och korsarmar i öster och väster. Koret har en vidbyggd tresidig avslutning som täcks av ett polygonalt valmat tak. Inom denna ryms sakristian som har en egen ingång. Långhuset täcks av ett sadeltak av falsad svartmålad skivplåt med små trekantiga takfönster. Takfallen är kraftigt utskjutande med formsågade taktassar. Kyrkan hade tidigare en takbeläggning av takspån, tornet troligtvis undantaget. Spånen av furu var strukna med någon typ av takolja, inte tjärade. 1910 diskuterades en ny takbeläggning av plåt eller tegel och 1911 fanns förslag på eternit eller skiffer. 1959 byttes spåntaket ut mot plåt och 1988 byttes rötskadat trä samt plåt. Kyrkan står på en hög sockel av natursten och fasaderna har stående panel målad i en beige kulör med en profilerad midjebandslist. De markerade hörnen ansluter till den profilerade taklisten och bildar ett ramverk som kan liknas vid ett masverk i trä. Fasaden målades om 1931, på 1960-talet, 1976 och 1988. Långhuset har spetsbågiga breda fönster på båda sidor om korsarmarna, två mot vapenhuset och ett mot koret. Fönsterfodret ligger an mot midjebandslisten och under sitter konsoler sitter som en del av fönstrets inramning. Fönsterfodret har kapitäl som bär spetsbågen. Enluftsfönstren är spröjsade och målade i en röd kulör. Korsarmarnas fönster liksom sakristians är smalare än långhusets med spetsbågig avslutning. Ovan den östra och västra ingången i korsarmarna sitter ett åttkantigt fönster med spröjsverk med ett stjärnformat fönsterfoder. Portalerna i öster och väster har en pardörr med sex speglar i varje dörrblad målade i en brun kulör, senast ommålade 1988. Över ingången sitter ett sadeltaksformat skärmtak med plåttäckning på konsoler som ansluter till pilastrarna på var sida av dörren. Trapporna av sten i fyra steg. Tornet har tre markerade våningar med kopplade spetsbågiga fönster åt öster och väster i vapenhuset och utrymmet ovanför. Över huvudentrén på norra sidan finns ett åttasidigt fönster lika det på korsarmarna. Ljudluckorna är kopplade med spetsbågig avslutning och finns i samtliga väderstreck. Tornet kröns av en pyramidformad huv med lanternin med spetsig spira krönt av ett kors. Korset renoverades 1924 samt 1959 då den täcktes med den idag befintliga kopparplåten. På tornhuven finns i samtliga väderstreck gavelförsedda takkupor med fönster vilka kröns av ett kors. Tornhuv, lanternin och spira är täckta med skivfalsad kopparplåt. Övergången mellan lanterninens tak och spiran dekoreras med spetsiga gavlar av kopparplåt. Över huvudentrén sitter liksom över sidoentréerna ett sadeltaksformat skärmtak på konsoler. Skärmtaket täcker även ingången överljus. Mellan fönstret och entrédörren är det målat MDCCCXC. På var sida om ingången sitter två lyktor. Trappan ändrades 1995 till en stensatt och asfalterad ramp med framför gången liggande betongplattor. Korets tresidiga fasad har två mindre spetsbågiga fönster med likadant fönsterfoder som på långhuset och korsarmarna. Ingången till sakristian är i söder genom en dörr klädd med liggande panel och dekorativa dörrbeslag med ett ovan liggande spetsbågigt enluftsfönster. Dörren och fönstret ramas in av ett kombinerat dörr- och fönsterfoder. |
