Stäng fönster ÖSTERSUND KYRKÅS PRÄSTBORD 2:1 - husnr 1, KYRKÅS GAMLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KYRKÅS GAMLA KYRKA (akt.) | |
| 2005-03-01 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Mot norr ger den lilla kyrkobyggnaden ett kärvt och slutet intryck. Tillbyggnaderna i öster och väster är små och låga och liksom långhuset nordfasad fönsterlösa. Södra långhusmuren uppvisar sedan 1760 en annan karaktär med tre fönsteröppningarna, varav den västra tydligt kan urskiljas som en tidigare sydportal genom sin smala och rundbågiga form. Fönsterbågar och karmar är tillverkade av obehandlat virke. De blyspröjsade rutorna är i den äldsta muröppningen endast indelade av en tvärpost medan de två stickbågiga fönstren som sitter på regelbundet avstånd från långhushörnet och varandra är korspostfönster. Fönsternischerna är djupa och solbänkarna är ej avtäckta. Murverket har stora partier med en ljust gulbrun puts och flera generationer lagningar i olika typer av bruk och kulör. Stora delar är också helt utan puts och endast fogstrukna, putsen är bom på många ställen. På en yta norr om ingångsdörren finns bomärken och fingermärken i putsen. På östra långhusgaveln, söder om sakristian finns en putsruta med inskriptionen P.A.P AB 1949. Större delen av norr- och österväggarna på långhuset saknar puts. Murstenen, delvis stora block, utgörs av gråsten och kalksten. Långhusväggarna avslutas uppåt av kraftiga hammarband av timmer med från muren utskjutande, dekorativa skallar. Vapenhuset är inte murat i förband med långhuset. Sidomurarna avslutas precis som på långhuset med hammarband av timmer. Vapenhusets västgavel är till skillnad från långhusgavlarna murade ända upp till taknocken. Mandelgren noterade 1869 att gavelröstena var spånklädda, men efter att innertaket lagts om i början av 1900-talet täckte man röstena med tjärade liggande bräder. Ett vertikalt foder spikades i mitten. I västgavelns brädröste insattes likt tidigare ett stickbågigt fönster med blyspröjs. Porten i vapenhuset är en enkeldörr av omålat trä med ett kraftigt rombmönster. Sakristian är en tätt timrad och slätknutad konstruktion med slätbilade väggar. Syllvarven från 1950-talet har utskjutande knutskallar. Två följare förstärker väggarna i väster. På gaveln sitter ett rektangulärt fönster med enkla tjärade foder. Sakristian visar tydliga spår av rödfärgspigment. Dessa spår finns även på annat utvändigt virke som hammarbanden och inbrädningen av takskägget. Samtliga tak har takutsprång och alla är numera spåntäckta med varianter på samma tema; ett regelbundet mönster som Mandelgren tecknade av med två rader näbbspån och därefter en rad rundade. Tidigare har brädtak förekommit på sakristia och vapenhus. Vindskivorna är enkla. Taknocksbrädan pryds av en tupp, smidd på träpelare. Spåntaket har lagats i etapper, med början 1912 och senast 1989. |
