Stäng fönster TOMELILLA RAMSÅSA 55:1 - husnr 1, RAMSÅSA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Ramsåsa kyrka (akt.), RAMSÅSA KYRKA (akt.) | |
| 2016-04 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Murarna till kyrkans äldsta delar är uppbyggda av kalkstensflis med inslag av gråsten. Hörnkedjorna består av kvaderhuggen kalksten som avslutas med ett utkragande kalkstensskift som listverk. Längst ned på fasaderna finns en delvis synlig sockel av huggen sten med skråkantad ovansida. Troligen döljs större delen av sockeln under marknivån som höjts sedan kyrkan byggdes. Gesimser finns på långhuset och möjligen på kor och absid, dessa döljs dock av en takfotsinbrädning. Gesimserna är troligen sekundära. En särskild egenhet hos kyrkan är att koret har rektangulär planform med korta sidor som konvergerar mot öster, dvs. kyrkans planform smalnar av mot öster. Detta kan jämföras med exempelvis Risekatslösa och Gladsax kyrkor som har liknande planform. De ursprungliga ingångarna till kyrkan är igensatta men anas genom tröskelstenar på långhusets södra sida och en utbuktning i muren på norra sidan. Vid långhuset sydvästra hörn finns en kraftig stödpelare, putsad och vitmålad samt avtäckt med rött vingtegel. Tornets fasader är utförda utan markerat sockelparti. Gavelsidorna mot öster och väster avslutas av enkla tegelgesimser medan gavelröstena är murade med trappsteg. I norra gavelspetsen finns en rund blindering. I tornets fasader finns förutom järnbandet flera ankarslutar med rak form eller Y-form. Samtliga fasader är spritputsade och kalkavfärgade med slätputsade öppningar och omfattningar. Långhuset, koret och tornet täcks av sadeltak av rött enkupigt tegel. På långhuset ligger tegeltaket på undertak av brädor medan kortaket ligger på stickspån. Långhusets takfall har ett brantare takfall än koret, kanske anpassning till valven utförd redan på medeltiden. Gavelmuren mot ös-ter är uppmurad med en annan murteknik än korets och kan också vara senare. Korets östra gavel är försedd med tinnar av tegel. Absiden täcks av ett halvt kägeltak av rödmålad plåt. Absidtaket har brant lutning och avvattning saknas, istället kragar plåttaket ut ett stycke utanför fasadmuren. Övriga delar av kyrkan avvattnas genom hängrännor och stuprör av zinkplåt. Inga ursprungliga fönsteröppningar är synliga i kyrkans fasader men på vinden finns fönstersmygen till en ursprunglig, rundbågig öppning delvis bevarad. Fönstret är beläget ungefär mitt på södra långhusmuren. De befintliga fönsteröppningarna till kyrkan har spetsbågig form med raka smygar och fönsterbågarna är av järn indelade med kvadratisk spröjsning. Två ingångar finns till kyrkan. Huvudingång är i tornets västra sida och en ingång till sakristian finns från öster i absiden. Den västra ingången är en spetsbågig muröppning med stickbågig omfattning och ytterport med spröjsat överljusfönster. Absiddörren är rakt avslutad. Båda dörrar är brunmålade med utvändig panel i fiskbensmönster. I tornets södra sida finns en stickbågig öppning som tidigare utgjort ingång till tornets övre våningar. Öppningen leder numera till ett förråd i murnischen men uppgången till tornet är igenmurad. Tornet har ljudöppningar i varje väderstreck. Mot söder och väster finns ett par kopplade, rundbågiga öppningar med en mittpelare. Ljudöppningarna omfattas av ett rundbågigt mursprång. Den norra sidan har ett liknande öppning men omfattningen har spetsbågig form. Mot öster finns två rundbågiga öppningar med omfattningar murade med två språng. Ljudluckorna är av trä och svarttjärade. |
