Stäng fönster BÅSTAD KYRKAN 13 - husnr 1, MARIAKYRKAN
Byggnad - Beskrivning
| S:ta Maria kyrka (akt.), MARIAKYRKAN (akt.) | |
| 2016-02 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkobyggnaden består av ett treskeppigt långhus från 1450-talet, ett sexsidigt kor med omgång och en sakristia, båda från 1480-talet, och ett kvadratiskt torn från ca 1500. Plandispositionen är oförändrad sedan dess. Under kyrkan finns en källare. Kyrkan är troligen grundlagd på en kallmur av natursten. Långhusets, korets och vapenhusets dagermurar är uppförda som skalmurar av gråsten. Tegel har använts i högkyrkans murar, vapenhusets sydgavel, strävpelarna, taklister och fönster- och dörr- omfattningar. Teglet är rött av storformat, i mittskeppet lagt med munkförband. Alla ytor är slätputsade och kalkade, frånsett några få partier utan synlig sockel mot mark. Långhusets västra och vapenhusets södra gavlar är utformade som trappstegsgavlar. Den förstnämnda pryds av en tandsnittsfris som följer tinnarna, medan vapenhusets röste är försett med både stickbågiga och cirkulära blinderingar. Tornet är byggt av oputsade skalmurar av rött stortegel i munkförband utanför en gråstenskärna. Murverket präglas av lagningar, framför allt på de södra och västra sidorna vars fläckar av tegel från 1986 framträder tydligt. De ursprungliga partierna är mer schatterade, med inslag av svartbränd sten och mönstermurade partier. I södra fasaden sitter många ankarjärn, både raka från 1986 som förstyvar bjälklagen och äldre liljeformade. De västra- och östra gavelröstena är utformade som trappgavlar i tegel, med ett flertal putsade blinderingar med stickbågig välvning. På översta tinnarna finns rundbländen, vars form upprepas med vardera tre cirkulära blinderingar i band längs tornets takfot. Blinderingar finns också i hörnen på tornets andra våning. Tornets västportal fungerar som huvudingång. Den har en spetsbågig omfattning med en rundbågig port, omgärdad av fyra vitputsade språng. Dörren är en plankdörr av ek, utvändigt klädd med svartmålad träpanel i rombiskt mönster. Därtill finns öppningar mot koret, vapenhuset, källaren och tornets turell, alla med dörrar av svartmålad ek. Vapenhusets plankdörr är medeltida, beslagen med järnband och i nederkant med skarvat virke. I tornets södra och norra fasad finns varsin putsad, stickbågig blinderad nisch, som kan ha varit tänkta som öppningar till ej utförda kapell i sidoskeppens förlängningar. Liknande arrangemang ska ha funnits t.ex. i Halmstads och Landskronas tegelkatedraler. Även andra teorier har väckts; gotiska torn hade ofta flera funktioner, som klocktorn, kapell, förvaring, för förvarsändamål m.m., och det är därför möjligt att tolka portarna som ett sätt att underlätta för transport in i tornet. Liknande portar har funnits t.ex. i Åhus och Stora Råbys kyrkor, liksom i Vor Frue Kirke i Nyborg. Kyrkorummets fönsteröppningar tillkom under 1700-talet. Långhusfönstren har slät-putsade, svagt stickbågiga och skrånade omfattningar, koret raka och stickbågiga med ett eller två språng, alla med solbänkar av kalksten. I långhusets västgavel syns två små blinderade, stickbågiga och ursprungliga öppningar. Fönstren från 1948 är av ek, som målats med ljusgrå linoljefärg, och delade med poster i två eller fyra spröjsade lufter. Fönstren i de spetsbågiga koröppningarna, som åter togs upp 1968, har motsvarande utseende. I vapenhusets stickbågiga omfattningar sitter blyspröjsade, svagt tonade glas bakom stormjärn. Dess inre bågar är försedda med konstglas från 1944 gestaltade av Simon Gate. Tornmurarna genombryts av ett flertal öppningar. Ovanför västporten finns en hög, rundbågig och skrånad omfattning, i vilken sitter ett fyrdelat träfönster. Övriga öppningar är försedda med brädklädda luckor. Tornets solbänkar är av tegel-pannor. I tornets tredje våning finns mot söder ett igensatt fönster med samma stick-bågiga form som övriga två på planet. Öppningen syns på en teckning från Carl Georg Brunius 1846, och har alltså satts igen någon gång därefter. Det har också två fönster i högkyrkans mur mot öster, som lär fungerat som ljusinsläpp till koret. Alla tak är sadeltak täckta med tegelpannor. På mittskeppet, norra sidoskeppet och delar av koromgången mot norr ligger pannor från 2014 av fabrikat Laumans, på övriga takytor Weberödpannor från 1955. Pannorna är lika i färgen, men de äldre är patinerade. Vid takfoten finns en tvåsprångig taklist. På trappgavlarnas tinnar och strävpelarna ligger munk- och nunnetegelpannor. |
