Stäng fönster MALMÖ SALLERUP 180:42 - husnr 1, SÖDRA SALLERUPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Södra Sallerups kyrka (akt.), SÖDRA SALLERUPS KYRKA (akt.) | |
| 2017-02-01 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkobyggnaden har formen av en korskyrka. I väster finns ett medeltida torn och långhus, i öster ett femsidigt avslutat kor och korsarmar i norr och söder. Koret och korsarmarna kommer från Brunius ombyggnad av kyrkan. Kyrkan ligger tätt inpå kyrkomuren, intill den lilla byvägen. Först möter betraktaren det kraftfulla, vitkalkade tornet, uppfört med skalmurar av tegel med inslag av gråsten. De svartmålade ankarjärnen vittnar om hur murarna förstärkts vid olika tillfällen. Till tornet ansluter tre påbyggnader i putsad gråsten. Den norra stöttan fungerar som ett trapptorn till tornets övre våningar, den södra som en entréportal till tornet. Ovanför portalen, i tornets andra våning, finns en rundbågig öppning, som ursprungligen var entré till tornets övre utrymmen. Öppningens tvåsprångiga omfattning är murad med räfflat tegel. Högst upp i tornet finns ljudöppningar i alla väderstreck. De södra, norra och östra har flersprångiga omfattningar, som från början haft en kolonnett i mitten. Den västra öppningen har en rak omfattning och lär ha byggts om vid något tillfälle. Ljudluckorna är klädda med grågrönmålad panel. Både tornet och utbyggnaderna i norr och söder avslutas uppåt av trappgavlar täckta med tegelpannor. I tornets västra gavelröste finns en kvadratisk urtavla med förgyllda siffror på svartmålad brädbotten. Det medeltida långhuset är uppfört av kluvna gråstensblock med inslag av tegel och sandsten. Längst ned finns en skråkantad, gråmålad stensockel, vid takfoten en tvåsprångig rundbågsfris av kritsten. Brottet i sockeln på norrsidan följer läget för den medeltida norrportalen. På motsvarande sätt är rundbågsfrisen avbruten på två ställen längs sydfasaden. Det västra avbrottet är gjort för vapenhuset som legat framför sydportalen, medan orsaken till det östra avbrottet är okänd. Koret och korsarmarna är byggda av vitputsat, gult tegel. Längs takfoten löper en enhetlig rundbågsfris, liknande den på långhuset, och överst en utkragande gesims i flera språng. Murarna stöttas över hörnen av strävpelare avtäckta med betongplattor. Kyrkomurarna genombryts av rundbågiga fönster. Långhusets grågrönmålade fönster har nederst fyra lufter, skilda av en korspost. Lufterna indelas av stormjärn och blyspröjsar. Överst finns ett halvcirkulärt överljus med radiell träspröjs. Många beslag, t.ex. vinkeljärn och haspar, är bevarade sedan 1700-talet. Läget av två rundbågiga, romanska långhusfönster har markerats med ritsning i putsen. Flertalet fönster i kyrkans östra del består av två spetsbågiga fönster inskrivna i en rundbågig nisch. Fönstren indelas av spröjsar och hålla fast med gröngråmålade järn. Alla fönster har rutor av munblåst glas och solbänkar täckta av bly. Det finns två entréer till kyrkorummet, huvudentrén genom tornet och en sidoentré i norra korsarmen. Därutöver leder en bräddörr till tornets övre plan och en plåtdörr till pannrummet under norra korsarmen. Entrén till vapenhuset sker genom en rundbågig öppning i den framskjutande portalen. En granitklädd yta leder till dörren, ut- vändigt klädd med gröngråmålade bräder i fiskbensmönster och invändigt indelad i tolv fyllningar. Sidoporten, som sannolikt kommer från Brunius tid, är en raktäckt, gröngråmålad ramverksdörr med profilerade speglar. Sadeltaken över torn och kyrkorum är av olika ålder, men har en likartad stomme med högben, hanband, stödben och tassar på remstycken. På högbenen vilar ett underlagstak av bräder, som täckts med koppar resp. skiffer. Tornutbyggnaderna mot norr och söder har pulpettak täckta av skiffer, östportalen ett sadeltak täckt av tegelpannor. |
