Stäng fönster VÄSTERÅS MARIA 1 - husnr 3, FRYXELLSKA SKOLANS GYMNASTIKBYGGNAD
Byggnad - Beskrivning
| Fryxellska skolans gymnastikbyggnad (akt.) | |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Gymnastikhuset En av de skolor som föregick Fryxellska skolan hade enklare gymnastikundervisning 1867. Det var Elementarskolan för flickor som skolan då kallades – senare ändrades namnet till Västerås elementarläroverk för flickor. 1904 fick flickskolan ett gymnastikhus placerat i vinkel norr om huvudbyggnaden längs med Stora Gatan. Ritningarna till gymnastikhuset utfördes av arkitekt Erik Hahr. Byggnaden har en brunmålad fasad med en rik panelarkitektur med tätspröjsade fönster samt en rustik naturstenssockel, kraftiga konterforer och brutet valmat tak. I gymnastikhuset finns en gymnastiksal på 12x24 m med en takhöjd på 6,7 m, kapprum, badrum, duschhytter, omklädningsrum för lärarinnan samt en liten läktare. Våtutrymmena är förändrade och moderniserade. Uppvärmning och ventilation skedde ursprungligen med två kraftiga kaloriferer. Stilhistoriska kriterier Byggnaden är ett särpräglat och välbevarat exempel på nationalromantisk panelarkitektur. Särdrag är den robusta stensockeln med rundfogar, en fältindelad panelfasad där listverken avdelar stående och liggande paneler, stora tätspröjsade fönster och valmat yttertak med branta fall. Interiört är väggar och tak täckta av panel. Ursprunglig fast inredning finns kvar. Personhistoriska kriterier Gymnastikhuset har ritats av den för Västerås så betydelsefulla arkitekten Erik Hahr som var Västerås första stadsarkitekt åren 1898 till 1944. Byggnadshistoriska kriterier I gymnastikhuset använde sig Erik Hahr av ett slags nordisk timmerbyggnadsstil, ett uttryck för tidig nationalromantisk stil. Själva halldelens stomme med bultade grova träbalkar är en för Erik Hahr ovanlig utformning. Liknande konstruktioner kan man finna i äldre militäranläggningar och ridhus. Byggnadens utformning, planlösning och ytskick är ursprungliga. Idrottshistoriska kriterier Delar av den ursprungliga gymnastikutrustningen finns kvar. Byggnaden uppfördes som gymnastikhus för flickor. Byggnaden ger en god bild av dåtidens syn på gymnastik och idrott som ett viktigt led i att bygga upp nationen. Lokalhistoriska kriterier I Västerås gjordes stora skolsatsningar kring sekelskiftet, vilka bl a resulterade i de nya pampiga läroverksbyggnaderna Herrgärdsskolan, Djäknebergsskolan och dåvarande Flickläroverket. Gymnastikbyggnaden är en av de tydligaste exponenterna för dessa skolsatsningar och definitivt stadens och länets mest välbevarade i sitt slag från denna tidsperiod. Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Västmanlands län, 1999-12-21, dnr 221-4444-98. |
