Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ESLÖV HÖGSERÖD 17:1 - husnr 1, HÖGSERÖDS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

HÖGSERÖDS KYRKA (akt.)
2016-01-26
Exteriörbeskrivning
Högseröds kyrkas nuvarande planform består av ett rektangulärt långhus med smalare och lägre kor samt
halvrund absid. Mitt på långhusets norra sida ansluter ett kvadratiskt torn. Kyrkan vilar sannolikt på en
kallmur av natursten. Murverken är till största del uppförda i gråsten. Listverk samt omfattningar vid murverksöppningar är utförda i tegel och slätputsade. Runt kyrkans äldsta delar, det vill säga långhusets
östra del samt kor och absid, löper en skråkantad oputsad sandstenssockel. I övrigt är kyrkan i sin helhet spritputsad, mestadels med kalkcementbruk, och avfärgad med vit silikatfärg. Samtliga yttertak är avtäckta med kopparplåt i skivtäckningsteknik.

I långhusets västra fasad återfinns kyrkans huvudentré bestående av en pardörr med överljus i en rundbågig öppning. Dörrbladen i mattlackad ek har ramverk och kannelerade fyllningar och nås via en stenlagd trappa med sex sättsteg dit även en rullstolsramp ansluter. Överljuset består av ett lunettfönster i trä med radiella spröjsar. Gavelröstet ramas in av en gördelgesims i två språng samt en stigande rundbågefris utmed takfallen. Centrerat sitter ett rundfönster med träspröjs, bemålat i gråblå ton. Långhusets södra fasad upptas av tre rundbågiga fönsteröppningar vilka kragar in i två raka språng. Fönstren följer rundbågeformen och har vardera sex lufter med klarglas i bågar av trä, bemålade i samma gråblå kulör som västfasadens rundfönster. Även solbänkarna i plåt bär denna bemålning. Strax öster om det mittersta fönstret finns kyrkans ursprungliga och nu igensatta sydportal med omfattning i jämnt behuggen sandsten bevarad. Långhusets norra fasad har två fönster lika sydfasadens, vilka flankerar det senare tillkomna tornet. Långhuset täcks av ett sadeltak.

I öster ansluter det lägre och smalare koret, som liksom långhuset har sadeltak. I sydrespektive nordfasad finns vardera ett rundbågigt fönster lika långhusets. I korets sydöstra hörn kragar murverket ut i en grund och enkelt utförd strävpelare.

Koret avlutas med en halvrund absid. Rakt i öster finns en rundbågig öppning, utkragande i två språng. I öppningen sitter en port med stående panel och bandgångjärn. De senare avslutas som klöverkors. Ovan detta ett överljus i form av ett lunettfönster med vertikalställda spröjs. Porten och överljuset är bemålat i samma kulör som kyrkans övriga fönster.

Tornet, med dess ovanliga placering mitt på nordfasaden har kvadratisk planform. I dess norra fasad återfinns kyrkans tredje entré i form av en pardörr vars utformning är en något förenklad variant av porten i västfasaden. Överljusets spröjsning ansluter till formspråket i rundfönstret i väster, och bilder från tidigt 1900-tal visar att överljuset i västentrén då hade identisk utformning. I tornets nedre våning finns i norr och
söder vardera ett rundbågigt fönster, lika långhusets och korets.

Tornets andra våning saknar öppningar, medan den tredje våningen har ljudöppningar i fyra väderstreck. Dessa täcks av kölbågar för att sedan kraga in i två raka språng där inåtgående ljudluckor med diagonalställd träpanel är placerade. Samtliga fönster- och dörrsnickerier är bemålade i samma gråblå kulör som merparten av kyrkans övriga fönster och portar. I tornets fasader syns flertalet ankarslutar, vars funktion är att ta upp sidolaster och hålla samman tornkonstruktionen. Torntakets fyra takfall avslutas med en oktagonal tornhuv vars kupol kröns av ett latinskt kors ståendes på en kula. Hela torntakskonstruktionen täcks av ärgad kopparplåt, till skillnad från den övriga kyrkans takfall där plåtarna är svartmålade.