Stäng fönster HÖRBY HÖRBY 42:8 - husnr 1, HÖRBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HÖRBY KYRKA (akt.) | |
| 2017-08-21 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Exteriör Kyrkans exteriör är sedan Salomon Sörensens ombyggnad 1895–95 gestaltad i enhetlig nygotik med trappstegsgavlar, vitkalkade fasader och omfattningar av rött tegel. Huvudentrén återfinns i vapenhuset i norr. Sakristian utgörs av en tillbyggnad i sydöst som nås från koret. I söder ligger den romanska långhuset som idag kallas lilla kyrkan. Kyrkans äldsta delar vilar på en sockel av sandsten medan 1800-talsdelarna har en sockel av råkilad granit med i huvudsak huggen fasad överkant. Samtliga kyrkans murar är uppförda med sandsten utom vapenhuset som är murat med tegel. De mönstermurade gavelröstena, kontreforterna, fönsteromfattningarna och torntrapphuset är samtliga utförda med maskinslaget rött tegel med inslag av svart tegel. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i bruten vit. Takfallen är i huvudsak avtäckta med skivtäckt kopparplåt. Tornet, gavelröstena, kontreforterna är avtäckta med skiffer. Delarna som uppfördes i slutet av 1800-talet, det vill säga stora kyrkan, koret, sakristian, vapenhuset och tornets övre delar, har alla spetsbågiga fönster indelade med masverk av tegel. I den stora kyrkans västra gavel sitter ett stort rosettfönster. Lilla kyrkan och tornets äldre delar har istället rundbågiga fönster. Samtliga fönster har omfattningar av rött och svart maskinslaget tegel. Kyrkans huvudentré är förlagd i vapenhuset i stora kyrkans nordvästra hörn. Porten är placerad i en spetsbågig perspektivportal i vapenhusets norra fasad vilken är utformad som en trappstegsgavel. Porten är utförd i stående ekplank med stora dekorativt smidda gångjärn. Portalens tympanon bär inskriptionen herren är i sitt heliga tempel ps. 11:4. En tillgänglighetsramp av smågatsten leder upp till en port från 1997 i vapenhusets västra fasad. Långhusets norra mur stöds av fyra kontreforter av putsat rött tegel. Fasaden avslutas upptill av en gesims av rött tegel med växelvis strömskift och koppskift. I takfallet finns fyra små takkupor med diagonalspröjsade gjutjärnsfönster som kröns av trepassornament i plåt. Koret är tresidigt och stöds av två tegelkontreforter samt två i mötet med långhuset. Det trappstegsformade gavelröstet är utfört i mönstermurat tegel med lansettformade och runda blinderingar. Gaveln kröns av ett nygotiskt ornament i svartmålat smidesjärn. Sakristian är placerad öster om det gamla långhuset. I den södra fasaden återfinns en ekport med kraftiga nygotiska smidesgångjärn. Ovanför porten sitter ett dekorativt hugget tympanonfält av sandsten. Lilla kyrkans sydfasad bryts upp av två rundbågiga fönster samt ett runt fönster snett ovanför den medeltida sydportalen. Det gamla långhuset försågs med trappstegsgavel åt öster vid omgestaltningen på 1890-talet. Sydportalen är utformad som en perspektivportal i tre språng med karnisformad yttre omfattning och innanför denna en halvkolonn med tärningskapitäl samt närmast porten en pilaster i vardera sidan som bär tympanonfältet av sandsten. Tympanonfältet bär en relief i två liv med symmetriskt betonad ornamentik i blom- och slingmönster. Porten är utförd i trä som utvändigt beslagits med horisontella järnband. Tornet är medeltida men till stora delar ommurat under 1700-talet och påbyggt 1895–1896. I fasaderna finns flertalet ankarslutar med varierande utformning. På västfasaden finns svartmålade ankarslut som bildar årtalet 1769 vilket markerar året då stora delar av tornet murades om. På tornets västsida finns ett halvcirkelformat trapptorn av tegel. Tornets trappstegsgavlar är mönstermurade med korsmotiv och urtavlor omgärdade av blindbågar och cirklar med trepassformer. Gavlarna kröns av vindflöjlar av svart smidesjärn. Kyrkans västra fasad domineras av det stora rosettfönstret och det mönstermurade gavelröstet. |
