Stäng fönster HÖRBY LÅNGARÖD 9:1 - husnr 1, LÅNGARÖDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LÅNGARÖDS KYRKA (akt.) | |
| 2017-09-21 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Exteriör Långaröds kyrka består idag av ett långsmalt långhus, lägre och smalare kor med absid i öst, ett ovanligt smalt torn i väst samt en korsarm i söder med dubbel gavelfasad och dubbla takfall. Kyrkan är uppförd i tegel, frånsett tornet som är murat i natursten, och vilar på en framskjutande naturstenssockel avfärgad i kimröksgrått. Yttermurarna i de romanska delarna är utförda i fullmursteknik och mäter endast 600–850 mm i tjocklek. Murverket var ursprungligen synligt men har sedan 1400-talet varit putsat och vitkalkat, i dag är samtliga fasader spritputsade utom större delen av långhusets norrfasad som har en tunnare slamning med synlig murverksstruktur. Fönster- och dörromfattningar samt merparten av listverken är slätputsade. Under takfoten löper en gesims som på koret och de romanska delarna av långhuset består av tandsnittsfris under en kvartslist. Absidens gesims följer samma princip men är mer rikligt dekorerade, med avskiljande platta band och rundprofilerad tandlist. På långhusets yngre delar har takfotsgesimsen betydligt enklare utformning, medan tandsnittsfrisen går igen på korsarmarna, men i ett småskaligare och enklare utförande. Korsarmens två gavelrösten pryds av spetsbågefriser samt blinderingar i form av kors, rundlar och rektanglar. Långhus, kor och korsarm täcks av sadeltak, medan absiden har hjälmtak. Tornet avslutas med ett valmat sadeltak med svängda fall som kröns av ett kors i svartmålat smide. Samtliga takfall är avtäckta med enkelfalsad gråmålad plåt med förskjutna tvärfalsar. Långhusets norra takfall har kraftiga beläggningar av biologisk påväxt. Tornet, som har rektangulär planform och till hälften är infällt i långhuset, är i proportion till kyrkan både lågt och smalt. Fasaden avdelas genom en utskjutande gördelgesims strax under långhusnocken och artikuleras med rundbågearkader både i den övre och undre delen. Kyrkans västentré nås via en tresidig trappa i granit och ramas in av ett lätt utskjutande vindfång med sadeltak krönt av ett kors. I gavelfältet sitter en stentavla med årtalet 1855 i romersk skrift. Porten består av en rakslutad pardörr med rundbågigt blyspröjsat överljus och sitter i en tresprångig och rundbågig öppning. Dörrbladen är mörkt oljefärgsmålade och har stora och rikt profilerade smidesbeslag. Ovanför entrépartiet finns ett rundfönster med träspröjs och fyrsprångig omfattning. I tornets övre del finns två rundbågiga ljudluckor åt väst respektive öst. Luckorna är tvådelade med stående brunmålad panel. Merparten av kyrkans fönster är högresta och rundbågiga, med bågar i smidesjärn och blyinfattade glas. Rutorna är i en rundbågig fris gula men i övrigt ofärgade. Av denna fönstertyp återfinns två i långhusets södra fasad och fyra i dess norra, ett vardera i korsarmarnas fasader åt väster, öster samt i den östra delen av sydfasaden. Korsarmens fönster åt öster särskiljer sig då det är försett med glasmålningar av konstnären Per Lindekrantz. I korsarmens östra gavelröste sitter ett rundfönster med tresprångig omfattning. I korsarmens västra del saknas fönster åt söder. Här är istället kyrkans sydentré placerad i en tvåsprångig omfattning. Dörren har liknande utformning som i västentrén. Korets fönster, ett i norr och ett i söder, är utformade enligt tidigare beskrivna princip men är inte lika högresta. Absiden har en liten fönsteröppning i öster, av romansk typ men sannolikt tillkommen vid 1960-talets restaurering. I putsen syns ännu spåren av en tidigare portal. Ett romanskt fönster som däremot troligen är ursprungligt återfinns i norrfasaden, högt placerad mellan de östra travéernas båda rundbågiga fönster. På samma fasad, mellan de två östra fönstren, finns en rundbågig brunmålad plankdörr utan omfattning som leder till torntrappan. Dörren är placerad på samma höjd som fönstren och nås via en betongtrappa med räcke i järn. |
