Stäng fönster ÖSTRA GÖINGE EMMISLÖV 27:1 - husnr 1, EMMISLÖVS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| EMMISLÖVS KYRKA (akt.) | |
| 2019-10-31 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkans äldsta delar består av ett brett långhus murat av tegel och ett något lägre och smalare kor. Tornet från 1800-talet har kvadratisk grundplan och är något bredare än långhuset. Vapenhuset ansluter till långhusets norra sida och dess nock når i höjd ungefär upp till långhusets murkrön. Samtliga fasader är putsade och vitkalkade. På de medeltida delarna är putsen tunt pålagd så att tegelmurverkets konturer framträder medan tornet är spritputsat. Konturerna efter den rivna sakristian syns på korets östra gavelsida. Läget för det under sen tid rivna södra vapenhuset syns dock inte i södra långhusfasaden. På de romanska delarna, långhuset och koret, finns en sockel bestående av en hög nederdel, avslutad med vulst, och ett smalare övre parti avslutat med en fasad kant. Hörnen är markerade med lisener, vilket är ett förtjockat murverk. Långhusets västra lisener förstördes 1850 när tornet byggdes vid långhusets västra mur. Långhusets östra fasadmur avslutas upptill av en trappstegsfris, fem murskift hög. Korets listverk är utfört med tre trappsteg och däröver ett sågskift mellan två murskift och avslutande språng upptill. Korets gavelspets är mönstermurad med diagonallagda tegelstenar i ett fiskbensmönster. Korgaveln, liksom långhusgaveln, har en hög spetsig form. Långhusgaveln har kompletterats med trappstegsmurning vid okänd tidpunkt. Under det sydvästra långhusfönstret finns ett oregelbundet murparti där sydportalen har legat. Ursprungligen bör portalen ha haft samma utseende som den norra, med ett rektangulärt högt utskjutande murparti med spetsbågig muromfattning kring en stickbågig muröppning. Nordportalen är synlig inifrån vapenhuset (nuvarande sakristian). De yttre omfattningarna till två av långhusets ursprungliga fönsteröppningar finns bevarade mitt på södra och norra långhusfasaden. Omfattningarna är rundbågiga och murade i liv med fasaden. De övre delarna av öppningarnas inre mursmyg är synliga inne i kyrkan, ovan valven. Konturerna av ytterligare en fönsteröppning syns längre österut på norra långhusfasaden, delvis överlappad av en senare fönsteröppning. Ytterligare ett fönster har funnits i samma läge på södra fasaden. I korets östra sida finns två romanska fönsteröppningar vilka återupptogs i början av 1950-talet och försågs med blyspröjsat glas. Övriga fönsteröppningar med undantag för vapenhusets fönster gjordes 1850. Långhusfönstren har rund-bågig slätputsad omfattning murade med ett språng. Korfönstret är något mindre och murat utan språng. Fönsterbågarna är av trä med blyspröjsat glas indelade i två smala rundbågar med ett övre rundbågsparti i mitten. Vapenhuset saknar markerat sockelparti och på sidorna finns en enkel taklist murad med ett språng. På gavelsidan finns en sågtandsfris i höjd med murkrönet. Gavelsidan är murad med höga trappstegstinnar och spetsbågiga blindering-ar. Mitt på gaveln finns en ingång till vapenhuset i form av en stickbågig dörröppning med en spetsbågig omfattning. Ytterdörren bör vara från 1950-talet och utvändigt klädd med träpanel i rombisk mönsterläggning. Två små smala uppåt avsmalnande fönsteröppningar med trappstegsformad omfattning finns på var sida om ingången. I öppningarna sitter enkla träfönster. I västra sidan finns ett större stickbågigt fönster med blyspröjsad fönsterbåge av trä. Tornet är murat utan markerat sockelparti. I övrigt återkommer en del detaljer från den medeltida kyrkan såsom trappstegsfrisen på södra och norra sidorna och sågtandsskift under gavelröstena. Gavelröstena är murade med blinderingar med trappstegsmurning och likformade kors med släta muromfattningar. Två ljudluckor av brunmålat trä finns till klockvåningen i vardera västra, norra och södra sidan. Ljudöppningarna är rundbågiga och murade med två språng. Tornet har i bottenplan ett fönster mot norr och ett mot söder med ungefär samma utförande som till långhuset men murat med två språng i omfattningen. I norra sidan finns också ett litet halvcirkelformat fönster till andra våningsplan. Två ingångar finns i tornets fasader. Huvudingången i väster består av en rundbågig öppning med rundfönster över. Kring fönstret och dörren finns en slätputsad nisch och emellan öppningarna en trekantsdekor. I dörröppningen sitter en pardörr med rombisk paneltäckning och i fönsteröppningen en träbåge med stjärnmönstrad spröjsning. På tornets norra sida finns en rundbågig öppning som leder till tornets övre våningar. En hög stentrappa leder upp till dörren. Taket över långhuset, koret och tornet är lagt med kopparplåt i skivtäckning på ett undertak av kilsågade brädor. Vapenhuset och trappgavlarna är täckta med rött enkupigt tegel. Korgaveln kröns med ett kors av koppar och på torntakets gavlar sitter två vindflöjlar. Den ena har inskriften EMITSLÖF 1850 och den andra NUG 1848 vilket står för Nils Uppgren som påbörjade tornbygget detta år. |
