Stäng fönster ÖSTRA GÖINGE HJÄRSÅS 34:1 - husnr 1, HJÄRSÅS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HJÄRSÅS KYRKA (akt.) | |
| 2019-11-19 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan är uppbyggd av de senromanska delarna: kor, absid och långhus samt de senare tillbyggnaderna i form av västtorn, sidoskepp och sakristia. Västtornet har rektangulär grundplan och är något bredare än långhuset. Korsarmen är en hög och bred tillbyggnad vid långhusets norra sida medan sakristian består av en liten ”luta”, en låg tillbyggnad vid korets norra sida. Samtliga delar har putsade och vitkalkade fasader. Ursprungligen har de äldsta delarna haft synligt rött tegelmurverk med räfflat tegel kring bland annat omfattningar och i hörnkedjor. Med undantag av en del av den romanska kyrkans sockel är det äldre tegelmurverket numera tunt överputsat så att teglets konturer framträder. Putsen är vitmålad med dekormålning i järnoxidrött och kimröksgrått kring hörnkedjor, fönsteröppningar, listverk och sockelparti. På långhusets södra sida finns en stor målad sol. Sockeln på de senromanska delarna är rikt artikulerad och uppbyggd av ett högt, putsat och gråmålat parti nederst och ett övre, oputsat parti i form av en hålkäl mellan två vulster. Både långhuset, koret och absiden har murade takgesimser i form av en rundbågsfris med dekorativt utformade konsoler. Korets och absidens gesimser har dessutom en sågtandsfris upptill. Numera är frisen målad i omväxlande röda och gråa fält i rundbågarna och en kvadermålning upptill. Långhusets fris löper också runt den ursprungliga västgaveln, numera ett invändigt murparti i tornet. Synligt i långhusets södra fasad finns ritsningar och markeringar av äldre byggnadshistoriska spår. Spåren består av vapenhusets takgavel, den gamla sydportalens konturer och konturerna efter två ursprungliga fönster. Sydportalen som under en lång tid var kyrkans huvudingång är numera igensatt och endast synlig i fasaden genom ett utsparat murparti för två indragna halvkolonner som utgjort portalomfattning. Kolonnerna står på tärningsformade baser. De nuvarande fönsteröppningarna till långhuset, koret och absiden är sentida. Fönsteröppningarna finns enbart mot söder då norra sidorna är förbyggda med sakristian och nykyrkan. Långhuset och koret har tre har stora stickbågiga fönsteröppningar med gråmålade träfönster. Det mittersta bör upptill vara upptaget i en äldre öppning då fönstervalvet har en annan, lite spetsig form, och bevarad kvadermålad dekor upptill. Övriga fönster bör vara från 1800-talet. Fönsterbågarna är rakslutna, försedda med korspost och fyra lufter småspröjsade rutor. Till absiden finns ett par mindre, stickbågsformade fönster med vida skrånande smygar. Den södra öppningen har en delvis bevarad kvadermålad omfattning. Utöver de stickbågiga fönstren finns ett runt fönster mot öster. Detta bör vara från 1870-talet. Fönsterbågarna är liksom i de större öppningarna av gråmålat trä. De senare tillbyggnaderna i form av tornet, sakristian och korsarmen har spritputsade och vitkalkade fasader. Tornet saknar synlig sockel medan sockeln på sakristian och korsarmen består av en utskjutande, ojämnt avslutad, gråmålad sockel. Tornet saknar likaledes takgesims. Flera ankarslutar finns i tornets fasader samt mot väster, årtalet 1773, i järnbokstäver. Ett par ankarjärn är även synliga i korsarmens gavelsida. På korsarmen finns en profilerad takgesims av vitmålat trä. Sakristian har en takgesims av ett slätputsat murband kring sidorna och utmed gavelspetsen i öster. Nykyrkans fönster har rak form med gråmålade träfönster i samma stil som på långhuset. Till sakristian finns ett mindre träfönster med två fönsterlufter. Fönsterbågens beslag är av 1700-talstyp. Två fönster finns också till tornets bottenvåning mot norr och söder. Fönstren har svagt stickbågig form och fönsterbågar med samma utseende som långhusfönstren. Till tornets övre våning finns sex ljudöppningar. Öppningarna har stickbågig form och är försedda med tjärade ljudluckor. Nuvarande huvudingång är sedan 1870 i tornets västra sida. Ingången är en enkel stickbågig muröppning med rakt avslutad dörr och ett stort överljusfönster. Dörren har två dörrblad av brunlackad ek, utvändigt täckt med påspikade träkors samt ett överstycke av skulpterat trä med en urna i mitten och voluter vid sidorna. Överljusfönstret har diagonallagda spröjsar. Till korsarmen finns en stor portalöppning i norra sidan. Öppningen har närmast korgbågig form och omfattas av ett brett och högt utskjutande murparti med ett enkelt utskjutande listverk upptill. I dörröppningen sitter en rakt avslutad pardörr med gråmålad, fiskbens-mönstrad paneltäckning utvändigt och ett överljus med ekerformad spröjsning. Över murpartiet sitter ett stort halvcirkelformat fönster. Till sakristian finns en liten rakt avslutad ytterdörr med gråmålad brädpanel. Dörren är modern men innanför denna sitter en ursprunglig ytterdörr av ekplankor, utvändigt järnbeslagen och insidan rödmålad och försedd med ett kraftigt lås av järnsmide. Till tornets övre våningar finns en ingång från söder. En hög murad trappa vid tornets södra sida leder upp till ingången som är en liten rektangulär muröppning med en panelklädd trädörr, sannolikt från 1773. Vid korsarmens östra sida finns en trappnedgång till pannrummet som är inrymt under korsarmens nordöstra del. Långhuset, koret, tornet och korsarmen täcks av sadeltak och sakristian av ett pulpettak som ansluter mot kortaket. Absiden har ett kägelformat tak. På långhuset och korsarmen är taket av rött tegel medan övriga delar täcks av svartmålad plåt i skivtäckning. Undertaket är delvis en äldre glespanel av kraftiga brädor med stickspån ovanpå. På tornets två översta tinnar finns två vindflöjlar. Den ena anger tornets byggnadsår, 1773 och den andra som flyttats från den nu rivna klockstapeln har årtalet 1704. |
