Stäng fönster ÖSTRA GÖINGE GRYT 5:1 - husnr 1, GRYTS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GRYTS KYRKA (akt.) | |
| 2019-03-01 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkans fasader är numera spritputsade och vitkalkade med undantag av gravkoret som är slätputsat. De romanska delarna, dvs. det äldsta västtornet, långhuset, koret och absiden, har en synlig gråstenssockel med fasad kant. Det gamla västtornet kan särskiljas från långhuset då det är något bredare. I väster är det sammanmurat med det senmedeltida tornet , som är uppbyggt från dess västra gavel och har samma bredd. I söder går skiljelinjen mellan tornen att urskilja då den äldre tornmuren lutar utåt och är bredare mot takfoten än den yngre tornmuren. Den romanska kyrkans murar är påfallande höga. Koret är relativt litet i förhållande till absiden. Koret och långhusets fasader avslutas upptill utan murat listverk men med en takfot av vitmålat trä uppbyggd i två språng medan absidens och det gamla väst tornets takfot består av en enkel brädinklädnad. Långhusets östra gavel är sekundärt påmurad med en trappstegsgavel. Fönsteröppningarna till koret och långhuset har rundbågig form och fönsterbågarna sitter i liv med yttermuren. Tre fönsteröppningar finns i långhusets södra sida och två mot norr samt två till koret. Ytterligare ett fönster finns i absiden mot öster. Fönsterbågarna är av grönmålat trä med tre lufter indelade i småspröjsade rutor av gulfärgat råglas. Den övre bågen har ekerformad spröjsning. Ett mindre fönster med två fönsterlufter finns till absiden. Inga ingångar finns bevarade till långhuset och koret. De ursprungliga syd och nordportalernas läge syns endast genom ett avbrott i sockelpartiet på långhusets norra och södra sidor ungefär beläget under långhusets västra fönsteröppningar. Högt upp på norra långhusfasaden finns en ingång till kyrkvinden i form av en liten vitmålad lucka uppe vid murkrönet. Vid långhuset södra sida står en gravhäll av kalksten tillhörande ryttmästaren Böckler som begrovs under korgolvet 1710. Vid slutet av 1800 talet flyttades stenen till sitt nuvarande läge. I absidens södra sida finns en sekundär dörr öppning i form av en låg stickbågig muröppning. En grönmålad brädtäckt dörr sitter djupt indragen i öppningen med ett utvändigt trägaller. Det senmedeltida tornet har ett ojämnt gråmålat sockelparti och gavelsidorna mot norr och söder är murade med trappsteg . I tornets murar syns flera ankarslutar bland annat vid anslutningen till det gamla tornet på vars västra gavel det nya tornet är uppbyggt. I södra sidan finns en mycket smal raksluten dörröppning som leder till tornets andra våning. Dörren är en enkel grönmålad bräddörr. Kyrkans huvudingång är belägen i väster och en hög stentrappa leder upp till entrédörren. Dörröppningen är stickbågig medan dörren är en rakavslutad pardörr och ett högt fönster över i samma stil som kyrkans övriga fönster Ytterdörren är täckt med grönmålade brädor Ytterligare ett fönster finns i tornets norra sida, något mindre än långhusets fönsteröppningar. Tornet har endast en fönsteröppning i markplan mot norr. I väster finns huvudingången till kyrkan i form av en hög rundbågig muröppning med raksluten dörr och rundbågigt fönster över. Till klockvåningen finns en ljudöppning i söder och en i väster. Ljudluckorna av grönmålade brädor sitter på insidan av de djupa muröppningarna. Grevekoret/gravkapellet består av en liten, närmast kvadratisk utbyggnad med avskurna hörn vid långhusets norra sida Längst ned på fasaderna finns ett putsat och gråmålat sockelparti med plåtavtäckning. Fasaderna avslutas med ett profilerat listverk vilket ansluter till yttertakets sexkantiga, smäckra rokokohuv. En fönsteröppning finns mot väster och i östra sidan finns en dörr till grevekoret beläget över ett gravvalv. Fönstret har stickbågig form med en grönmålad fönsterbåge med fyra lufter av småspröjsat glas. Ytterdörren består av en stickbågig öppning med ett litet överljusfönster i samma stil som fönstret , över en raksluten, brädtäckt ytterdörr. Enda öppning till gravvalvet är en liten lucka i marknivå på norra sidan. Alla yttertak består av rödmålad galvad järnplåt med smala skivor av gammaldags snitt lagda utan förskjutning. Avvattningen sker genom fotrännor och stuprör i rödmålad plåt. Långhuset , koret och tornet täcks av sadeltak. Korets tak har en hög vinkel vilket är mer typiskt för den gotiska perioden. Absidtaket har en lite ovanlig form och består av ett halvt hjälmvalv med en rak smal sadeltaksdel längst i väster. Grevekorets takhuv är uppbyggd av två nivåer, nederst indelad i fem branta karnissvängda takfall och däröver en flack huv med karnissvängda sidor som avslutas upptill med en lite n knopp. |
