Stäng fönster SIMRISHAMN KYRKOTOFTEN 1:1 - husnr 1, ÖSTRA HOBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖSTRA HOBY KYRKA (akt.) | |
| 2017-10-06 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Östra Hoby kyrka har formen av en korskyrka med det romanska tornet i väster, kor och absid i öster samt korsarmarna mot söder och norr. Korsarmarna sträcker sig utmed hela långhusets längd och ett stycke in över tornets södra och norra fasader. Det romanska långhusets yttermur är endast synlig genom dess östra gavelsida. Koret och absidens murverk samt nedre delarna av långhusets östra gavel är oputsade och består av kalksten lagt i jämna skift. Ommurade partier märks i absidens östra sida där en prästingång tidigare har funnits samt vid långhusgavelns anslutning till korsarmarnas mur. Ingen synlig sockel finns på absiden eller korets murar. Koret avslutas upptill med en putsad och vitmålad tegelgesims som tillkom i samband med 1800-talets ombyggnad. Denna består av ett sågskift mellan två skift liggande tegel. Både koret och långhusets östra gavelsidor är påmurade med trappstegsgavlar. Väster om koret har samtliga delar av kyrkan putsade och kalkvittade fasader. Putsytorna har en kvastad karaktär ovanpå äldre spritputs. Sockel saknas också på korsarmarna som har samma listverk som på koret. Gavelsidorna är murade med höga trappstegsgavlar med rundbågade och korsformade blinderingar under varje tinne. I de tre mittersta blinderingsnischerna finns smala rundbågsformade fönsteröppningar till vinden. Fönsteröppningarna till kyrkans 1800-talsdelar består av dubbla smala rundbågsöppningar med mittpelare och en flersprångig rundbågsomfattning. Fönstren består av kopplade bågar av oljad ek med blyspröjsade, svagt tonat glas i den yttre bågen och solbänkarna av kalksten. Korfönstret mot norr har liknande uppbyggnad och består av två rundbågsformade fönsterbågar av oljad ek i en raksluten fönsteröppning. Ingångarna i korsarmarnas gavelsidor har rundbågig omfattning kring en raksluten dörr med ett runt överljusfönster med blommönstrat spröjsverk. Mellan dörr och överljusfönster finns ett tandsnittslistverk. Ytterdörrarna är pardörrar klädda med liggande grönmålad pärlspontspanel. En likadan ytterdörr finns till tornet. Västtornet har en mycket hög och smal rektangulär form. Tornet är bredare än det romanska långhuset vilket inte är synligt längre då det är förbyggt av korsarmarna. Tornet är liksom de övriga romanska delarna uppmurat av kalksten. Längst ned på fasaderna finns en rikt profilerad sockel med skråkant nederst och över denna en rundstav omgiven av raka lister. Tornets gavlar mot norr och söder är murat med blinderingar sannolikt av tegel. Blinderingarna har rak form och med en avtrappning upptill. Den södra sidan har åtta sådana blinderingar och tre runda dito. På norra sidan finns fyra raka och en rund blindering. De översta tinnarna kröns av vimplar i järnsmide med årtalet 1783. I tornets sydvästra och nordvästra hörn finns kraftiga stödpelare avtrappade i tre steg. Stödpelarna når upp till klockvåningens underkant. En entré i tornets västra sida har rak form med en enkel omfattning murad i två språng. Över ingången sitter en inmurad stentavla med inskriften: OSCAR 1ste, Åren 1849 och 1850 reparerades Tornet och utvidgades Kyrkan med Norra och Södra Sidoskeppen. Ovanför stentavlan sitter en liten, rakt avslutad, ljusöppning till tornets andra våning med ett spröjsat glas. En lite större rektangulär öppning finns mot väster i höjd med klockvåningen. Klockvåningen har fyra ljudöppningar med stickbågig form, två mot öster och en mot söder respektive mot norr. Luckorna är rektangulära och utvändigt klädda med en brunmålad träpanel. Kyrkans yttertak är lagt med rött, enkupigt tegel på torn, långhus, korsarmar och kor medan absiden täcks av ett blytak av smala blyskivor. Tornets tegeltak och absidens plåttak ligger på ett undertak av brädor medan övriga tegeltak ligger på undertak av spån. |
