Stäng fönster SKURUP KYRKAN 2 - husnr 1, SKURUPS KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| SKURUPS KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA) (akt.) | |
| 2019-09-11 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkans planform utgörs av långhus, smalare och lägre kor, halvrund absid i öster, fullbrett torn i väster samt korsarmar i norr och söder. Murverken är uppförda i tuktad gråsten och kalksten. I korsarmarna från 1800-talet har rivet material från det romanska långhuset återanvänts. Listverk, omfattningar och hörnkedjor är utförda i tegel och kalksten och i de romanska delarna även sand- och kritsten. Tornets övre våningar inklusive trappgavlarna är murade i rött handslaget tegel medan korsarmarnas trappgavlar är utförda i gult maskinslaget tegel. I tornets gavelrösten har återanvända skulpterade kritstenar påträffats, vilka har antagits härstamma från Stjärneholms slott som övergavs vid uppförandet av Svaneholm. Absid och kor har en ursprunglig låg skråkantad sockel av finhuggna oputsade kalkstenar medan korsarmarnas och långhusets västförlängnings utkragande sockel är vitputsad. Tornet saknar markerad sockel. Fasaderna är till största del spritputsade med kalkcementputs och avfärgade med vit kalkcementfärg. I samtliga fasader utom absidens återfinns vitmålade ankarslutar. Omfattningar, nischer och delar av listverken är slätputsade. I hörnkedjor och listverk är stenar delvis frilagda. Kyrkans sadeltak och trappgavlar är avtäckta med rött enkupigt tegel. På tornet, södra korsarmen och långhusets södra takfall ligger Vittingetegel medan norra korsarmen och långhusets norra takfall är avtäckta med tegel från Svedala och Börringe. Absidens hjälmtak är belagt med brunmålad plåt i skivtäckning med förskjutna tvärfalsar. Kyrkans nuvarande dörrar och fönster tillkom 1957. De rakt eller stickbågigt avslutade dörrbladen är klädda med stående laserad ekpanel och beslagna med raster av svart målat smide. Fönstren har karm och bågar av svartmålade plattjärn med kors- eller diagonalställd blyspröjsning och utvändigt placerade isolerglas. Solbänkarna är utförda i kalksten som i vissa fall avtäckts med kopparplåt. Hängrännor och stuprör är av koppar. Huvudentrén i väster nås via en fyra steg hög trappa i granit med halvrund planform. I en rundbågig portal med omfattning i tre språng sitter en rakt avslutad och kopparavtäckt pardörr med utformning enligt beskrivning ovan. Över pardörren återfinns ett lunettformat överljus i vitmålat trä med spröjsning i svängda former. I östra delen av tornets södra fasad nås ingången till torntrappan via en två steg hög granittrappa. Muröppningen med omfattning i ett språng är stickbågig, liksom det enkla dörrbladet. I höjd med långhusets takfot löper en enkel gördelgesims av putsat tegel, vilken markerar tornvåningens golvnivå och övergången mellan naturstens- och tegelmurverk. Tornvåningen har en mindre rektangulär glugg i väster med en lucka i brunmålat trä försedd med ett rundbågigt glas. Klockvåningen har två stickbågiga ljudöppningar med mittpost och ljudluckor av stående brunmålad panel i varje väderstreck. Över den östra ljudöppningen finns en liggande rektangulär nisch och i trappgavlarna återfinns vardera en mindre glugg, åt väster rundbågig och åt öster svagt spetsbågig. Långhusets västförlängning har ett rundbågigt fönster i söder och ett i norr. Fasaderna avslutas upptill av en enkel takfotslist i ett språng. De blyspröjsade fönstrens bågar av svartmålat plattjärn indelas med en mittpost och två tvärposter. Fönstret är liksom kyrkans övriga fönster försett med ett utvändigt isolerglas. Solbänken är avtäckt med kopparplåt. Under fönstret finns en frilagd omfattning till en tidigare ingång, vilken markeras genom en svagt indragen slätputsad nisch. Omfattningen bryts av det på 1800-talet upptagna fönstret. De båda korsarmarna är identiskt utformade. Västra fasaderna upptas av en hög rundbågig omfattning i tre språng som rymmer en stickbågigt avslutad dörr och ett mindre rundbågigt fönster. Dörrbladet är utformat enligt samma princip som övriga dörrar och fönstret har diagonalställd blyspröjsning med färgade glas. Östra fasaderna har motsvarande rundbågiga omfattning men här endast kring ett högrest fönster med diagonalställd blyspröjsning och färgade glas indelade i två högsmala rundbågar med överliggande fyrpass. Solbänkarna är utförda i kalksten. Väst- och öst fasaderna avslutas upptill med en spritputsad takfotslist som kragar ut i tre raka språng. I gavlarna återfinns två fönster med samma utformning som i östfasaderna. I gavelröstena finns sex högsmala ventilationsgluggar indelade i två grupper om tre med rundbågig omfattning i två språng samt tre runda blinderingar med fyrpass i relief. Korets fasader har frilagda hörnkedjor och avslutas upptill av en spritputsad takfotslist som kragar ut i tre raka språng med delvis frilagd sten. Södra fasaden har ett rundbågigt fönster med korsställd spröjsning i en slätputsad nisch tillkommen samtidigt som korsarmarna. Solbänken är av kalksten. Under och söder om detta fönster finns en ursprunglig rundbågig fönsteröppning vars låga placering antyder att den fungerat som hagioskop, en anordning som möjliggjorde att människor som inte fick eller kunde gå in i kyrkan kunde följa förrättningen vid altaret. Den frilagda omfattningen är utförd i kalk- och sandsten. Strax över sockeln finns två mindre rundbågiga fönsteröppningar till gravkoret. Norra fasaden har ett högt placerat ursprungligt mindre rundbågigt fönster med frilagd omfattning av kalk- och sandsten. Murverket i korets östgavel har av okänd anledning och vid okänd tidpunkt ersatts av en brädad vägg klädd med brunmålad plåt. Absiden har tre mindre rundbågiga fönster varav de i sydöst och nordöst delvis bevarar sina ursprungliga omfattningar medan fönstret i öster är en rekonstruktion av ett möjligen ursprungligt fönster som tillkom vid det tidiga 1950-talets restaurering och då ersatte en östentré. Absidens fasad avslutas mot takfoten med en slätputsad rundbågefris. |
