Stäng fönster SKURUP VILLIE 72:1 - husnr 1, VILLIE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VILLIE KYRKA (akt.) | |
| 2019-09-11 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkans planform utgörs av långhus, fullbrett kor med tresidig avslutning, kraftiga korsarmar i söder och norr samt mindre tresidiga utbyggnader för sakristia och arkiv i mötet mellan kor och korsarmar. I samtliga ytterhörn samt på långhusets långsidor finns strävpelare i två språng. Grundläggningen är troligen utförd på traditionellt sätt med kallmur av gråsten. Långhusets medeltida murverk är uppförda som skalmurar av gråsten medan övriga byggnadsdelar åtminstone över valven är murade i tegel. Möjligen kan återvunnen gråsten från rivna byggnadsdelar ha återanvänts i murarnas nedre delar. Omfattningar och listverk är främst utförda i tegel. Den 1943 upptagna västentrén har enligt arbetshandlingarna omfattning av betong. De spritputsade fasaderna är avfärgade i gul silikatfärg medan strävpelare, omfattningar och dekorativa detaljer är slätputsade och vitkalkade. Det medeltida långhusets har skråkantad cementavtäckt sockel av tuktad gråsten med brett utstrukna cementfogar. Övriga byggnadsdelars sockel utgörs av kilade gråstenskvadrar, även här med skråkantad avslutning och cementavtäckning. Fasaderna avslutas upptill av en profilerad takfotsgesims som på samtliga byggnadsdelar utom de mindre utbyggnaderna har en underliggande rundbågefris. Sadeltaken över långhus, korsarmar och kor, där det sistnämnda är valmat över den tresidiga avslutningen, är avtäckta med grå rektangulära skiffer från Grythyttan. De mindre utbyggnaderna har flersidiga takfall avtäckta med kopparplåt i skivtäckning. Övriga avtäckningar och plåtarbeten är utförda av koppar, frånsett stuprören som efter stöld 2004 är av svart fabrikslackerad plåt med mjuka böjar. Kyrkans huvudentré återfinns sedan 1978 i västgaveln. Dörröppningen togs upp 1943, då långhusets västra travé avskiljdes från kyrkorummet och omvandlades till bårrum. Portalens omfattning, som är utförd enligt samma princip som övriga omfattningar men med vissa avvikelser, ska enligt kyrkans underhållsplan ha utförts som en blindering redan 1891. Portalen är utformad som en rundbågig nisch i ett språng där rundbågen markeras i fasadlivet med en slätputsad avtäckningsbåge. Nischen har engagerade kolonner med knoppkapitäl och attiska baser som bär upp en rundbågig arkivolt. Kolonnerna och arkivolten är av något grövre dimensioner än i kyrkans övriga omfattningar. Den djupa och rakt avslutade dörrsmygens övre hörn markeras av hålkälsprofiler. Dörren utgörs av en pardörr med stående oljad ekpanel. Ingången nås sedan 2015 via en tillgänglighetsramp i grå granit med sträckning åt norr utmed fasaden. I väster finns trappsteg. Handledarna är utförda i svart smide. Långhuset har två fönster i norr och två i söder. Omfattningarna är utförda enligt samma princip som i västportalen men med smäckrare kolonner. Fönstren av svartmålat gjutjärn har spröjsning uppbyggd kring tre på varandra stående cirklar. Solbänkarna är av svartmålad järnplåt. De båda korsarmarnas västfasader har vardera ett fönster med samma utformning som långhusets. Åt öster saknas fönster. Gavlarna är identiskt utformade, med portaler uppbyggda som svagt framskjutande gavelmotiv vilka kröns av latinska kors. Omfattningarna är utformade enligt samma princip som övriga omfattningar men med dubbla kolonner och arkivolter. Murverksöppningarna har trifoliebågig avslutning med innanförliggande fasta träpartier av samma stående och oljade pärlspontpanel som de rakt avslutade dörrbladen. Detta skapar en illusion av att dörrbladen är utformade efter muröppningen. Dörrbladen är försedda med stora smidesbeslag av äldre gångjärnstyp, vilka dock endast har en dekorativ funktion. Portalerna flankeras av två fönster som är smalare än långhusets, med spröjsning av fem mindre cirklar. Ovan fönstren återfinns blinderingar i form av trepass i två språng och i gavelröstena sitter rosettfönster i gjutjärn med tvåsprångiga omfattningar. Gavelnockarna markeras av rektangulära tinnar med runda blinderingar. Hörnen vid takfoten markeras av mindre tureller med trepassformade blinderingar. Arkivrummet och sakristian har små rundbågiga gjutjärnsfönster vars omfattningar saknar kolonner och arkitraver. Spröjsningen är uppbyggd som en rundbåge som indelas av tre liggande spröjsar. Arkivrummet har ett fönster i söder och ett i öster, medan sakristian endast har fönster åt öster. I sakristians norra fasad återfinns en prästingång i form av en rundbågigt avslutad dörr av stående pärlspontpanel i ek med en enkelt utformad rundbågig omfattning i ett språng. Ingången nås via en tre steg hög trappa i granit. Den tresidiga koravslutningens fönster var ursprungligen identiska med fönstren i korsarmarnas gavlar. Gjutjärnsbågarna ersattes 1958 av glasmålningar indelade med vertikala blyspröjs. |
