Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SKURUP ÖRSJÖ 44:1 - husnr 1, ÖRSJÖ KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ÖRSJÖ KYRKA (akt.)
2019-09-11
Exteriörbeskrivning
Kyrkans planform utgörs av långhus, lägre och smalare kor, halvrund absid i öster, vapenhus i söder samt fullbrett torn i väster. Grundläggningen är troligen utförd på traditionellt sätt med kallmur av gråsten. Koret och absiden har murverk av tuktad eller kluven gråsten med inslag av liggande flak av komstadkalksten. Koret har hörnkedjor av kalkstenskvadrar och socklarna är utförda i gråsten och skråkantad kalksten. Långhus och vapenhus är uppförda i rött handslaget tegel i munkförband, i det förra fallet i form av skalmurar och i det senare troligen i fullmursteknik. Långhusets sockel är utformad som på kor och absid medan vapenhusets öst- och västfasader har en drygt halvmeter hög sockel som avslutas upptill med två skift fasat tegel. Tornet, som är den senast tillkomna byggnadsdelen har kraftiga skalmurar av gråsten med skolning av småsten. I den södra muren finns en påbörjad men aldrig fullbordad inmurad trappa, vilken troligen orsakat en försvagning i murverket och föranlett den kraftiga strävpelare som återfinns i tornets sydvästra hörn. Tornet och strävpelaren saknar markerad sockel. Kyrkans fasader är spritputsade och vitkalkade och samtliga byggnadsdelars gavelfasader avslutas som trappstegsgavlar. Absidens hjälmtak avtäcks av blyplåt medan övriga byggnadsdelars sadeltak är belagda med rött enkupigt tegel och trappstegsgavlarna med munk- och nunnetegel. Kyrkans småspröjsade träfönster har en något varierande utformning (beskrivs nedan) men är samtliga målade med brun oljefärg och har solbänkar av putsad kalksten. Glasen utgörs till större del av antikglas.

Kyrkans huvudingång i vapenhusets södra fasad utgörs av en slätputsad spetsbågig smyg i tre språng med ett stickbågigt avslutat dörrblad klätt med liggande profilerad oljad ekpanel. Dörren är tillverkad 1922–23 med återanvända beslag och en övre panelbräda med årtalet 1631 i inskription från den tidigare dörren. Portalen flankeras av två rundbågiga blinderingar med solbänkar i sandsten och mindre gluggar med råglas, den östra kvadratisk och den västra oregelbundet lunettformad. Ovan portalen finns en mindre stickbågig nisch med rektangulärt glasat ljusinsläpp och ovan denna en cirkulär blindering. Vapenhusets öst- och västfasader avslutas med en takfotsgesims i två raka språng med underliggande strömskift.

Långhusets takfotsgesims utgörs av en spritputsad rundbågefris med slätputsade fyllningar samt ett underliggande slätputsat strömskift. Sydfasaden har två fönster. Det västra är placerat i direkt anslutning till vapenhusets östra mur och har en högsmal rundbågig smyg med rakt avslutat fönster av två på varandra stående lufter med vardera sex glas. Det östra fönstret har fyra lufter av samma storlek som föregående fönster och smygen avslutas som en oregelbunden karnisform, en effekt av att en tidigare rundbågig fönsteröppning redovisas i murverket. Norrfasaden har tre fönster, varav de två östra är utformade likt sydfasadens östra men i korgbågiga smygar. Vid platsen för den ursprungliga norrportalen, av vilken spåren ännu syns i sockeln, återfinns ett mindre rundbågigt fönster med rundbågig smyg.

Korets syd-och norrfasader saknar utsmyckning i form av listverk. Östgaveln pryds emellertid av ett indraget murskift som följer trappstegsformen. Korets två fönster, ett i söder och ett i norr, sitter i stickbågiga smygar och utgörs av två på varandra stående lufter varav de nedre har sex glas och de övre fyra.

Prästingången i absiden nås via en fyra steg hög trappa av putsat tegel med plansteg av granit. Det rakt avlutade dörrbladet är klätt med liggande profilerad panel sitter i en stickbågig smyg vars avslutning bryts av den ursprungliga rundbågiga fönsteröppningen som idag markeras i form av en djup blindering.

Tornets samtliga muröppningar är ursprungliga. I sydfasadens östra del återfinns en låg och smal oregelbundet rundbågig murverksöppning i vilken det sitter ett djupt placerat dörrblad av stående panel med bandgångjärn i smide. Fönsteröppningar återfinns i de båda gavelröstena samt i västra fasadens nedre våning i form av en mindre korsformad glugg placerad i en stickbågig nisch i två språng. Det södra gavelröstets stickbågiga fönster om en luft med åtta glas är placerat i en stickbågig smyg. Det norra fönstret är något smalare och har spetsbågig smyg. De slätputsade ljudöppningarna utgörs i norr och väster av parställda stickbågiga öppningar med murad mittpelare som i norr har kvadratisk planform och därmed inte löper genom hela murverket. Öppningarna är placerade i en stickbågig nisch och de invändigt hängda ljudluckorna i ramverkskonstruktion är klädda med liggande brunmålad panel. Solbänkarna är avtäckta med blyplåt. Den södra ljudöppningen följer samma princip men skiljer genom att nischen har form av en bruten stickbågig form vilken de båda öppningarna följer.