Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TRELLEBORG GISLÖV 85:1 - husnr 1, GISLÖVS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

GISLÖVS KYRKA (akt.)
2018-08-10
Exteriörbeskrivning
Kyrkan består av långhus, smalare lägre kor och halvrund absid i öster från omkring början av 1200, uppfört med absid och kor först. I väster står ett torn från 1765/1824. I långhuset ingår även västpartiet, det tidigare troliga västtornet. Murarna är vitputsade, ekfönstren är rundbågiga, fasaden artikuleras av rundbågsfriser, lisener och strävpelare. Den ursprungliga sydportalen är bevarad. En huggen stensockel finns delvis bevarad. Taken är täckta med koppar.

De romanska murarna är uppförda som skalmurar av tegel murade i munkförband. Murarna är slätputsade med kvastad yta. Strävpelare på norra sidan av långhuset samt på kor och absid förstärker murarna. Koret och absiden har under takgesimsen en rundbågsfris, absiden har en utskjutande sockel. Långhuset är indelat med lisener och har en korsande rundbågsfris under takgesimsen. Det finns bitvis bevarade delar av en sockel av sandsten med uthuggna fyruddiga stjärnor, så kallade hundtandsornament, på långhuset. Några få spår finns av den profilerade tegelsockel som funnits ovanför stenssockeln. På norra sidan av långhuset syns spår av den igensatta medeltida nordportalen vid sidan om ett fönster. Sockeln och rundbågsfrisen har ett avbrott där portalen varit. Den hade en profilerad omfattning och en prydnadsgavel (vimperg) vilka delvis avtecknar sig i putsen. Vid murverksdokumentationen år 2000 hittades spår av flera ursprungliga spetsbågiga fönster.

Tornet är till skillnad från övriga kyrkan byggd av gråsten och är spritputsad. Tornet saknar sockel men utbuktande grundstenar är synliga. På sydsidan finns en stentavla med text om tornets historia. Murarna avslutas med en profilerad takfotsgesims. Till tornets klockvåning finns stora rundbågiga ljudöppningar med brädluckor i alla väderstreck. De omges av pelare med kapitäl och blinderingar.

Kyrkan har tre ingångar, huvudingång i tornet i väster, prästingång i absiden i öster och genom sydportalen. Väst- och östingången har slätputsad korgbågig muröppning med rundbågiga överljus ovanför dörren. Pardörren i tornet är av brunmålat ramverk och fyllningar med svarvade detaljer. Prästingången i absiden har en enkeldörr med ekpanel i fiskbensmönster. Den ursprungliga sydportalen från 1200-talet togs åter upp på 1930-talet. Portalen är rundbågig och rikt dekorerad med en valvbåge av huggen sandsten vilande på tegel och stenkolonner med kapitäl av sandsten. De yttre kolonnerna har unggotiska bladknoppskapitäl. Valvbågens innersta språng är en genombruten bladranka av sandsten. Dörren från 1930-talet har stående brunmålad ekpanel fäst med stora kullriga kopparspik. Fönstren i torn, långhus och kor har bågar av oljad ek, är rundbågiga, kopplade, med korspost och är småspröjsade. De förnyades 2010. Fönstren sitter i äldre igensatta stickbågiga öppningar, vilka togs upp på 1790-talet. Solbänkarna är av kalksten.

Långhus och kor har sadeltak, absiden ett halvt kägeltak. Tornet har ett flackt tälttak och därovan en öppen lanternin. Samtliga tak är belagda med falsad koppar med förskjutna tvärfalsar. Även strävpelarna är avtäckta med kopparplåt. Avvattningen är med fotrännor med kvadratiska vattkupor av koppar och stuprör av svart plåt.