Stäng fönster YSTAD HÖRUP 71:1 - husnr 1, HÖRUPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HÖRUPS KYRKA (akt.) | |
| 2019-05-09 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med långhus med smalare kor och kvadratisk sakristia i öster, korsarmar i norr och söder samt brett torn i väster. Kyrkans medeltida kalkstensmurar finns bevarade i långhusets västra delar samt i tornet. Koret, sakristian, korsarmarna och tornets övre dubbeltorn uppfördes av tegel 1905–1909. Skarven mellan de olika byggnadsetapperna är tydlig på tornet. De medeltida delarna, långhusets västligaste del samt tornet saknar sockel, medan övriga delar har en utskjutande sockel av komstadkalksten. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i vitt och avslutas upptill med en sågtandslist. Samtliga tak utgörs av sadeltak täckta med rött enkupigt vingtegel och långhus, kor, sakristia, korsarmarna och torn avslutas upptill med trappstegsgavlar. Tornet och korsarmarnas dubbla gavelpartier är försedda med spetsbågiga blinderingar. På tornets södra sida finns ett solur av kalksten med inskriften ANNO 1739. Kyrkans huvudingång är via tornet i väster genom en hög rundbågig portal med kalkstensomfattning med ett runt fönster. I södra korsarmens västra sida leder en port till kyrkorummet och på motsvarande sida på norra korsarmen finns en dörr till pannrummet. En dörr finns även på sakristians norra sida. Samtliga dörrblad tillkom vid renoveringen 1905–1909 med liggande spontad panel och dekorativt utformat nationalromantiskt smide. Tornets övre våningar nås via en rundbågig öppning på norra sidan. Den ligger fyra trappsteg upp med ett äldre dörrblad av fyra stående ekbrädor med äldre dekorativt smide samt golv av tegel i smygen. Kyrkan har spetsbågiga fönsteröppningar i två språng i lite olika format och utförande försedda med gjutjärnsbågar med plattjärnsprofiler med färgat och vattrat glas i dekorativt blyspröjsmönster. Samtliga solbänkar är täckta av kalkstenshällar. På bottenvåningen i tornets södra mur finns en hög smal ljusöppning och på andra våningen finns i norr och väster mindre rektangulära ljusöppningar, vilka samtliga kan vara medeltida. Ytterligare en våning upp finns två stickbågiga öppningar i norr och söder, vilket eventuellt kan vara de äldre ljudgluggarna. Däröver finns spetsbågiga ljudöppningarna från tornets ombyggnad 1905–1909. |
