Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster RONNEBY HOBY 26:2 - husnr 1, BRÄKNE-HOBY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

BRÄKNE-HOBY KYRKA (akt.)
2020-04-20
Exteriörbeskrivning
Kyrkans planform utgörs av en treskeppig basilika med fullbrett kor och halvrund absid i öster samt torn i väster. Runt hela kyrkan löper en sockel i krysshamrad och skråkantad granit som varierar mellan 1–3 stenar i höjd. Murverken är utförda i gråsten, sannolikt med återanvänt material från den medeltida kyrkan. Tornet, samt omfattningar och listverk är murade i tegel. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i gult med vita slätputsade listverk och omfattningar. Samtliga takfall är avtäckta med kopparplåt skivtäckning med förskjutna tvärfalsar. Även avvattningssystem och avtäckningar av solbänkar och vindskivor mm är utförda i kopparplåt. Kyrkportarna i väster, norr och söder utgörs av pardörrar vars övre och undre fyllningar åtskiljs av krysställda profilerade ramverk. På västporten är fyllningarna upptill och nedtill utformade som kopplade rundbågar medan de på sidoingångarna är utformade som enkla rundbågar. Över de respektive ingångarna finns lunettformade och gråmålade minnestavlor i sten med förgyllda inskriptioner. Portarna omges av rundbågiga perspektivportaler, som i norr och söder har en relativt enkel utformning medan västportalen är utförd i kraftfull putsdekor med rundbågefris och pilastrar. Prästingången i öster utgörs av en rundbågig enkeldörr i en rak djup rundbågig nisch med omfattning av granitkvadrar. Slutstenen med ett kors i relief ska vara den enda synliga byggnadsdel som återanvänts från den medeltida kyrkan. Den övre av dörrbladets fem fyllningar är upptill utformad som ett trepass. Ingångarna nås via trappor av granit. Norra entrén har tillgänglighetsanpassats med en låg ramp av gatsten. Kyrkans rundbågiga och ljust gråmålade gjutjärnsfönster förekommer i fyra olika storlekar, varav de tre större har krysställd spröjsning med rundbågiga bårder av kolorerat glas. Av den minsta fönsterstorleken, som har två liggande spröjs, finns endast ett fönster, placerat i tornets sydfasad.

Tornet är arkitektoniskt indelat i två delar. Den nedre delen, vars takfotshöjd är ett par meter högre än mittskeppets, har rektangulär planform och avslutas med ett valmat sadeltak i vilket tornets övre del med kvadratisk plan bryter igenom likt en kraftig takryttare. Nedre delen pryds över västentrén av blinderingar i form av en rundbågearkad med överliggande fyrpass i vilka årtalet 1869 framställs med svarta siffror. Nord- och sydfasaderna avslutas under den profilerade takfotslisten med rundbåge- och tandsnittsfriser. Tornets övre del har i undre våningen kopplade ljudöppningar åt väster och öster, medan klockvåningen har två ljudöppningar i varje väderstreck som åtskiljs av lisener sammanbundna av rundbågefriser. Gavelröstena inramas av profilerade gesimser och kring de centralt placerade urtavlorna finns vardera tre små rundbågiga ventilationsgluggar. Tornspiran har oktagonal plan och kröns av ett förgyllt kors.

Sidoskeppens nord- och sydfasader bryts kring de centralt placerade sidoingångarna upp av sex stora fönster som indelas av lisener. Åt väster och öster saknas fönster. Samtliga fasader avslutas med rundbågefris under en profilerad takfotsgesims, medan mittskeppet endast har takfotsgesims. Mittskeppets klerestorium utgörs av åt norr respektive söder 21 mindre fönster grupperade tre och tre. Den halvrunda absidens fasad med fem höga och smala fönster avslutas med samma rundbågefris som sidoskeppen men har en något enklare utformad takfotsgesims.