Stäng fönster SIMRISHAMN GLADSAX 134:1 - husnr 1, GLADSAX KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GLADSAX KYRKA (akt.) | |
| 2018-04-05 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkans medeltida murverk bevaras i dess västra delar medan kyrkans östparti är från 1857. Äldst är långhusets två östra travéer med den senare förlängningen mot väster. Tornets nedre våningar utgör kyrkans tredje byggnadsperiod medan tornets övre del ovan ljudöppningarna är från 1883. Kyrkans fasader är putsade och kalkmålade och murverket är därmed inte synligt. Enligt tidigare undersökningar ska kyrkans äldsta delar vara uppförda av grovt tillhuggen kalksten i ett ojämnt murverk med någorlunda jämn skiftesgång. Längst ned på den äldsta långhusdelen finns en sockel av huggen kalksten. Delar av omfattningarna till två ursprungliga, rundbågig fönsteröppningar finns bevarade. Den ena är belägen på södra långhussidan mellan långhusets två östra fönsteröppningar. Den andra omfattningen finns på långhusets norra sida. Endast den västra halvan av omfattningen till detta fönster finns bevarat. Långhusets ursprungliga syd- och nordportal är belägna på samma plats som långhusets nuvarande mittfönster och delar av portalomfattningarna är bevarade. Endast delar av den norra portalens omfattning är synlig. Vid läget för sydportalen syns också, i anslutning till sockeln, kvadratiska stenar som utgjort basen till en kolonett i portalomfattningen. Stenen till kyrkans romanska fönster och portalomfattningarna är finhuggen kalkstenskvader. Murverket i långhusets västförlängning liknar de östra delarna men är utförd utan sockel. Skarven mellan västförlängning och långhusets äldsta del går ungefär mitt över de västra långhusfönstren. Tornets medeltida murar är enligt murverksunder-sökningar uppförda i homogent murverk av jämnstora kalkstenar. Dess östra mursida rider på långhusgaveln dvs. den är uppbyggd från långhusets västra gavelsida. Två ursprungliga öppningar har funnits till tornets andra våningsplan, mot norr och söder. Båda är idag igenmurade men en liten rund fönsteröppning har sekundärt upptagits i den södra igenmurade öppningen. Den norra är en liten rektangulär smal ljusspringa med invändigt skrånande smygar. Den södra har varit betydligt större med stickbågig avtäckning, sannolikt en ursprunglig ingångsöppning till tornets övre våningar. På tornets norra sida finns tre stora gravhällar av kalksten kramlade mot muren. Två av gravhällarna är från 1700-talet och den tredje som är mycket söndervittrad har okänd ålder. Fasadernas ytputs är utförd som spritputs med slätputsade smygar, friser och gesimser. Hela långhuset, korsarmarna och östpartiet är försett med en rundbågsfris och ett listverk med sågtandsprofil från 1800-talet. Rundbågsfrisen och sågtandsfrisen finns även kring gavelspetsarna på kyrkans korsarmar. De mittersta rundbågarna löper längs hela trekantsgaveln och bildar tre blinderingar i mitten. I den mittersta sitter ett solur av natursten infogat. Fönsteröppningarna, som också är från 1800-talet, består av stora dubbla rundbågsöppningar infattade i en större rundbågsnisch murad med två språng. I nischen över öppningarna sitter ett inmurat terracottafärgat bladornament. Fönstren till sakristian är utförda som enkla rundbågsöppningar med flersprångig omfattning. Samtliga av kyrkorummets fönsterbågar är av trä med klarglas inom smala korsande spröjsar och färgat blyspröjsat glas med passformat mönster i den runda överdelen. Tornets nedervåning saknar fönsteröppningar med undantag av västportalens överljusfönster. Till tornets klockvåning finns dubbla ljudöppningar i alla väderstreck. Mot norr och söder är dessa rundbågiga med markerade ”ögonbryn”, murade och slätputsade valvomfattningar. Under de södra ljudöppningarna har en ursprunglig tegelomfattad ”ljudöppning” dokumenterats i samband med murverksdokumentation. Mot öster och väster har ljudöppningarna stickbågig form och är murade med ett språng. Ljudluckorna är svartmålade brädluckor. Tornets gavelspetsar, som vetter mot norr och söder, är murade med ett utskjutande tandsnittslistverk. På båda gavelsidorna finns också en liten korsformad blindering mitt på gavelspetsen och under denna sitter tornurets stora runda urtavlor. Kyrkan har tre ingångar; västportalen i tornet, en entré till tvärskeppet från söder och prästingången till sakristian från öster. Västportalen har rundbågig form och har en omfattning av flera mursprång. Överljusfönstret är utfört som ovandelen i sakristians fönsteröppningar. Porten har två brunmålade dörrblad indelad med speglar med en skuren flerpassdekor, sannolikt från 1800-talet då dörröppningen tillkom. Tvärskeppets ingång har rundbågig form med omfattning av två slätputsade språng och en hög slätputsad blindering ovan pardörrens raka överliggare i granit. Ytterdörren är en brunmålad spegeldörr med två dörrblad. Framför porten ligger en gravhäll av kalksten med dekorhuggning i relief och inskription. Ingången till sakristian består av en rakt avslutad dörröppning med en brädtäckt, brunmålad ytterdörr och ett runt överljusfönster. Dörrens gångjärnsbeslag har ett dekorativt grenlikande utförande. Kring dörren och överljuset finns en flersprångig, murad omfattning. Kyrkans yttertak täcks av rött, enkupigt, maskinslaget tegel. Långhuset, tornet och korsarmarna täcks av sadeltak medan den tresidiga sakristian täcks av tre sluttande takfall. I långhustakets nock finns en skorsten murad av rött tegel. Överst på tornets södra gavel sitter ett krönkors av järnsmide och på norra gaveln finns en vimpel av järnsmide utformad som ett drakhuvud med årtalet 1750. |
