Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SIMRISHAMN VITABY 21:1 - husnr 1, VITABY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

VITABY KYRKA (akt.)
2017-05-23
Exteriörbeskrivning
Långhuset har rektangulär form och koret är lägre och smalare med en halvrund absid i öster. Tornet är bredare än långhuset och sekundärt förstärkt med tre kraftiga strävpelare. Vid långhusets södra sida ansluter det lägre vapenhuset medan nykyrkan har samma höjd som långhuset. Kyrkans fasader är i sin helhet spritputsade och vitmålade. Murarna på de äldsta romanska delarna är uppförda utan sockel och listverk. Längst ned på tornfasaden finns en skråkantad sockel vilken är putsad och vitmålad som övriga fasader. Tornets strävpelare är utförda på olika sätt. Den norra strävpelaren är uppmurad vid tornets nordöstra sida och når ett stycke in på långhusets norra sida. Den övre delen trappas av i fyra steg upptill. En strävpelare i tornets nordvästra hörn är murad som en strävbåge som trappas av upptill likt den nordöstra pelaren. I sydvästra hörnet finns en lägre strävpelare murad mot södra och västra sidorna. Strävpelaren når ungefär upp till klockvåningens underkant och har en sluttande avtäckning. I höjd med klockvåningen utmed tornets sydvästra och sydöstra hörn finns också järnband som håller ihop murarna.

Vapenhusets murverk består sannolikt till stora delar av gråsten medan trappstegsgaveln är murad av tegel. Östra och västra mursidorna har ett profilerat listverk och mot söder, under gavelröstet finns ett sågtandsskift. Ingång till vapenhuset är från söder. Vid sidan om ingången till vapenhuset finns två rundbågiga blindnischer som tillsammans med ingången till vapenhuset bildar en rundbågsarkad. Nykyrkans murverk är uppbyggt av gråsten med inslag av tegel.

Fönsteröppningarna till kyrkorummet har ett enhetligt utförande i form av rundbågiga muröppningar murade med ett språng. Fönsterbågarna är av trä och indelade i flera lufter med mitt- och tvärposter. Både fönster och ytterdörrar är utvändigt målade i en sandgul kulör. Inga ursprungliga romanska fönsteröppningar finns bevarade till kyrkan. Däremot finns ett litet, sekundärt upptaget fönster i södra muren, alldeles ovanför vapenhusets västra takfall. Fönstret har rektangulär form med korgbågig omfattning. Muröppningen bryter igenom valvribborna inne i kyrkan och bör därmed vara gjord efter valvslagningen på 1400-talet. Troligen har öppningen tillkommit för att ge ljus till en läktare som i kyrkans västra del. Till vapenhuset finns endast två små kvadratiska ljusöppningar i blinderingsnischerna mot söder. Till tornets bottenvåning finns ett stort fönster av samma slag som till kyrkorummet mot väster samt ett mindre rektangulärt fönster mot söder. I andra våningsplan finns en liten rektangulär ljusöppning mot väster. Klockvåningen har fem stickbågiga ljudöppningar; två mot öster, samt vardera en mot norr, söder och väster. Den västra öppningen är förskjuten mot norr och ytterligare en öppning kan tidigare ha funnits i sydväst. Mellan ljudöppningarna i tornets östra sida ett stycke över långhusets nock syns också en blindering, efter en äldre igensatt öppning, Ljudluckorna är träpanel och målade i svartbrun kulör.

Kyrkan har tre ingångar med ytterdörrar målade i samma gula nyans som fönsterbågarna. Huvudingång är genom vapenhuset i söder och ingång till nykyrkan är från dess norra sida. En prästingång finns också i absiden från öster. Vapenhusdörren sitter i en rundbågig öppning murad med ett språng. Ytterdörren är klädd med liggande brädpanel. Prästdörren är belägen högt upp i fasaden i en stickbågig muröppning med en hög kalkstenstrappa framför. Ytterdörren är rakt avslutad och täckt av en träpanel med dekor av grekiska kors i relief. Över dörren sitter ett stickbågigt överljusfönster. Ingången till nykyrkan är också högt belägen med en bred trappa av gråsten och huggen granit som leder upp till en murad plattform framför ytterdörren. Dörröppningen är korgbågig och omges av en rusticerad slätputsad omfattning med ett kraftigt utkragande listverk upptill. Ytterdörren har två dörrblad, utvändigt plåtbeslagen med ett ringhandtag. Ovanför porten sitter en naturstensplatta med inskriptionen: ÅREN 1924-1925 GENOMGICK KYRKAN YTTRE OCH INRE RESTAURERING. Väster om porten finns en mindre minnesplatta av natursten med texten: NÄR GUSTAF DEN III GAF SVEARNE STYRCKA GAFS DETTA NYBYGGE TILL HVITABY KYRCKA. ANNO 1781.

Med undantag av absiden täcks kyrkans yttertak och tornets strävpelare av rött enkupigt falstaktegel. Tegeltaket är murat över gavelmurarna utan vindskivor. Långhuset och koret täcks av sadeltak medan torntaket är ett pyramidtak med fall i alla väderstreck. Nykyrkans tak är valmat mot norr och i norra takfallet finns ett halvmåneformat takfönster vilket utgör ljusöppning till nykyrkans läktare. Absidtaket har ett smäckert konformat tak av kopparplåt lagt med ståndfalsar som sammanstrålar uppåt i nock. Alla delar utom absiden är försedda med hängrännor och stuprör av zink. Vindflöjlar av smidesjärn från 1924 finns över korets östra gavelkrön och över tornets norra och södra takfall. Korets vindflöjel är format som en liten flagga medan de två tornflöjlarna är utformade med tuppar.