Stäng fönster TOMELILLA INGELSTAD 85:1 - husnr 1, ÖSTRA INGELSTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖSTRA INGELSTADS KYRKA (akt.) | |
| 2017-03-07 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Den nuvarande kyrkobyggnaden består från väster av 1900-talets västförlängning, det medeltida västtornets nedre våning, det ursprungliga långhuset med de medeltida tillbyggnaderna i form av klocktorn i norr och vapenhus i söder, därefter det ursprungliga koret i öster, 1600-talets korförlängning och tillbyggnaden för sakristia i norr från 1900-talet. Samtliga fasader är spritputsade och avfärgade i vit kalkfärg, med undantag av socklar och gesimser av frilagd kalksten. Kyrkans 1100-talsmurverk är uppbyggt av kalkstensflis lagda i jämna skift troligen i skalmursteknik. Hörnkedjor och omfattningar är av finhuggen kalksten liksom sockelpartier och listverk. Kalkstenen kan ha hämtats lokalt. Flera kalkstenbrott finns i trakterna kring Östra Ingelstad bland annat i Komstad, Smedstorp och Bollerup. De ursprungliga delarna har en hög sockel av fint huggen kalksten med skråkant och listverket på lång-husets och korets gavelsidor är utfört med omvänd skråkant. Listverk av denna typ förekommer på Östra Herrestad, Valleberga, Vä och Lunds Domkyrka. På korets långsidor finns en ovanlig typ av gesims med en skråkantslist underst med repstavsornament över. Samma typ av listverk återfinns också på klocktornet dit det kan ha flyttats i samband med korförlängningen på 1600-talet. Gesimsen till långhusets och de kvarvarande sidorna av västtornet består av en skråkant och en rundstav. Takfotsgesimsen löper runt hörnkedjan i gavelsidan, en arkitektonisk finess som man jämföras med Stora Herrestads kyrkas torn samt Hannas kyrka. De senare, medeltida delarna saknar markerad sockel. Norra tornet/vapenhuset och södra vapenhuset har ett heterogent murverk av marksten och kalksten. På södra vapenhusets långsidor finns ett sågskift ett stycke upp på fasaderna och en tresprångig gesims av tegel. Korförlängningen är uppbyggd av gråsten till största delarna med inslag av tegel och kalkstensflis. Längst ner på fasaden finns en putsad och kalkavfärgad sockel med tvåsprångig något rundad ovankant. Korförlängningens gesims består av två mursprång som fortsätter runt östra gavelsidan som gördelgesim. Över gördelgesimen i finns en minnessten av kalksten där Bylowska och Grubbeska vapnen avbildas tillsammans med bokstäverna J. B. och F. E. G samt årtalet 1618. Initialerna tillhör östförlängningens byggherre Jochum Bylow, död 1616 och hans maka fru Else Grubbe, död 1628. Tillbyggnaderna från 1900-talets början är uppbyggda av tegel men har i stort sett tagit upp kyrkans äldre formspråk. Sakristian och västförlängningen har nedtill en hög skråkantssockel av kalksten. Takfotsgesimsen på långsidorna består av tre utkragande tegelskift. Under denna finns ett sågskift mot öster och västra sidorna. Gavelröstet är murat med spetsbågiga och cirkelrunda blinderingar och sågskift. Kyrkans ursprungliga portalöppningar utgör numera invändiga entréer sedan vapenhusen tillkommit utanför de gamla öppningarna. Portalöppningarna har en tresprångig portalomfattning utvändigt med pilastrar med skråkantade enkla kapitäl som bär upp runda valvbågar i tre språng och ett rakt avslutat krön med skråkantad krönlist. Anslaget för dörren är format med flikar i ovankant under ett halvcirkelformat tympanon. Rester av bemålning i rött och vitt syns på södra portalens tympanon. Invändigt har dörröppningarna skrånande vida smygar med rundbågsformat valv. Huvudingång till kyrkan är numera en entré från norr i kyrkans västförlängda del. Öppningen har en enkel form som hämtat sitt formspråk från ingången till södra vapenhuset. Södra vapenhusdörren har en spetsbågig murnisch utvändigt, en rundbågig muröppning och en stickbågig murnisch invändigt. Ytterdörren till norra vapenhuset/klocktornet sitter i ett vindfång från 1914 med en tegelavtäckt trekantsgavel och längre murpartier vid sidorna. Vindfånget har samma form-språk som sakristian med listverk samt en smal blindering. Dörröppningen är rundbågsformad med omfattning av huggen kalksten. Dessutom finns ingångar till sakristian och ett wc i sakristians norra ände med stickbågig form. En ingång till källaren finns väster om sakristian vilken nås via en utvändig källartrappa. Samtliga dörrar är fyllningsdörrar, utvändigt klädda med mörkoljad panel och hängda i dekorativa smidesgångjärn. Dörrarna och trappstenarna till kyrkans ingångar är från 1914. Kyrkans fönsteröppningar har olika utseende och karaktär. Tre ursprungliga romanska muröppningar finns bevarade till långhuset, två mot norr och en mot söder samt en öppning på korets norra sida. Långhusets södra öppning skärs något av vapenhustaket och den västra av de norra öppningarna är enbart synlig inifrån klocktornet men i övrigt fungerar fönstren ännu som ljusöppningar. Fönsteröppningarna har utvändigt vida, skrånande smygar av finhuggen kalksten murade med rundbågsvalv och är försedda med blyspröjade fasta glas. Till vapenhuset finns tre små ljusöppningar mot söder och en mot öster. Kyrkorummets övriga fönsteröppningar har stickbågig form med rakt avslutade fönsterbågar av trä med mitt- och tvärposter samt utvändigt klarglas och invändigt blyspröjsade färgade glas. Gravvalvet under korförlängningen har två rundbågiga ljusöppningar mot söder och öster med utvändiga träluckor i smidda gångjärnsbeslag. Sakristians fönsteröppningar är från 1914 och utförda i samma stil som de samtida öppningarna till kyrkorummet. 1900-talets västförlängning har mot söder och norr ett högt sittande fönsterband, som en säterivåning, med tidstypiska småspröjsade träfönster. Till bottenvåningen finns ett rundfönster med en glasmålning i form av ett grekiskt kors mot väster. Vindsvåningen och trappan har flera smala ljusöppningar liksom till den östra korvinden och till tornets trappuppgång. Samtliga är från 1914 då även befintliga öppningar till exempelvis korvinden och tornets övre våningsplan gjordes smalare, troligen för att få en mer enhetlig fasad. Även klocktornets ljudöppningar mot norr och öster gjordes om. Dessa fick en högre och smalare form och är murade med ett språng utvändigt. Den västra har sannolikt kvar ett äldre utseende med en rundbågig form delat på mitten med en murpelare till två smala ljusöppningar. Kyrkans taklag är till största delarna av bilad furu och restes vid renoveringen 1914. Yttertaket på kyrkan består av sadeltak täckt med rött vingtegel på undertak, delvis av spån och delvis av brädor. Tegelpannorna är murade på murkrönet och livar med gavelfasaderna utan listverk eller vindskivor. Mot sidorna har takfoten en lång utkragning från fasadlivet men yttertaket går inte nedanför listverken vilket gör dessa synliga. En skorsten finns i sakristians östra gavelröste. |
