Stäng fönster MELLERUD BOLSTADS PRÄSTGÅRD 2:1 - husnr 1, BOLSTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BOLSTADS KYRKA (akt.) | |
| 2003-10-15 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan har en korsplan med kor och sakristia i öster samt torn i väster. Den medeltida kyrkan förlängdes 1669-75 mot öster då det tresidigt avslutade koret tillkom. Korets planform uppvisar en svag lutning, vilket anses vara en påminnelse om hur Jesu huvud faller åt högra sidan när han gav upp andan. 1756-61 tillbyggdes korsarmarna mot norr och söder och troligen också sakristian. Tornet är ursprungligt och det enda kvarvarande medeltida i stiftet. Kyrkans gråstensmurar täcks av vit spritputs med släta omfattningar kring fönster och portar. Kring koret finns svartmålade ankarjärn som siffror och bokstäver bl a årtalet 1695 på korets norra och östra sida. På södra korsarmens fasad finns minnestavlor över tre präster i Bolstad och deras hustrur. Det är prosten Nils Fjellman (1708-1761), komminister Sven Wahlström (1735-1809) och prosten Erik Magnus Florelius (1756-1802). Minnestavlorna sattes upp omkring 1950 och på Fjellmans står bl a att "han utvidgade kyrkan med korsarmar och sakristia samt ny- och tillbyggde prästgården. Kyrkans tak är skiffertäckta. Långhuset och korsarmarna har valmade tak och sakristian ett sadeltak. Den höga spetsiga tornspiran täcks av ett mörkare skiffer och kröns av en tupp av kopparplåt. Längs taken finns utsprång av bruna brädor liksom på långhuset små gavelpartier mot väster på sidorna av tornet. Även kyrkans portar och fönster är brunmålade. De stora rundbågiga fönstrens ytterbågar är indelade i smårutor. Segmentbågeformade portar, som pardörrar, klädda med snedställd panel och med två små snedställda fönster, finns på södra och norra korsarmarnas gavlar. Till vapenhuset i tornet finns en liknande rundbågig söderport, dock som enkeldörr. Ljudöppningarna längst upp i tornet är rektangulära mot öster och norr och rundbågigt mot väster. Mot söder är ljudöppningen dubbelvälvd och ursprungligen delad av mittkolonetter, en företeelse med flera motsvarigheter i Västergötland, särskilt Kinnekulleområdet, och som haft en avgörande betydelse för en ungefärlig datering av tornet. Längre ner på tornet finns små romanska fönsteröppningar. En annan byggnadshistoriskt intressant detalj är en markering på långhusets sydfasad, nära tornet, som visar läget för en igensatt sydportal. Portalen framkom vid en murverksdokumentation i samband med putsarbeten 2002. Längs tornets västsida finns en ca en meter hög vall av jord och sten vid tornets västsida. Detta är troligen en rest av en sekundär stödkonstruktion från 1750-talet, ursprungligen ca 1,5 meter hög och som togs bort från tornets övriga sidor 1934 då bl a tornporten (igensatt då stödmuren tillkom) mot söder togs upp igen. |
