Stäng fönster HÄSSLEHOLM BRÖNNESTAD 26:1 - husnr 1, BRÖNNESTADS KYRKA (MARIAKYRKAN)
Byggnad - Beskrivning
| BRÖNNESTADS KYRKA (MARIAKYRKAN) (akt.) | |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan har korsformad plan där långhuset och koret med senare utvidgningar kompletteras av korsarmar i norr och söder. Byggnaden är rest på en traditionell kallmurad fältstensgrund, med övre delarna i kalkbruk. Pannrummet under södra korsarmen som tillkom 1935 är gjutet i betong. Samtliga murverk är uppförda av gråsten i skalmursteknik frånsett norra korsarmens och nya korets gavelrösten som ur murade i tegel. Norra korsarmen och det romanska koret har hörnkedjor av sandsten. Långhusets västra del har en utkragande skråkantad putsad sockel med ett undre varv av utskjutande och oputsade naturstenskvadrar. Övriga murverk saknar markerad sockel men oputsade sockel- eller grundläggningsstenar sticker fram på flera håll. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade och avslutas av en oputsad förkroppad takfotsgesims med underliggande tandsnittsfris. Vid gavelrösten formar gesimsen brutna frontoner. De korslagda sadeltaken med gemensam nockhöjd är avtäckta med enkupigt rött tegel. Avvattningssystem och avtäckningar är utförda i målad eller fabrikslackerad brun plåt. Den tidigare huvudentrén i väster som togs upp 1871 utgörs av en rundbågig murverksöppning utan omfattning med en helfransk pardörr med tre fyllningar per dörrblad samt ett lunettformat överljus med radiell spröjsning. Dörr och överljus är i likhet med kyrkans övriga dörrar och fönster målade i en mörkbrun kulör. Över ingången hänger en mindre lykta och centralt i gavelröstet finns en liten cirkulär ventilationsglugg med dekorativt galler i gjutjärn. De exteriört synliga delarna av långhuset väster om korsarmarna har vardera två rakt avslutade småspröjsade fyrluftsfönster, de övre lufterna med fyra glas och de undre med åtta. Likadana fönster återfinns i korsarmarna, ett i vardera väst- och östfasad. Södra korsarmens östra fasad har en fastklamrad äldre gravhäll. På sydgaveln nås nuvarande huvudentré via en fyra steg hög trappa av krysshamrad granit med svartmålade svängda räcken av plattjärn, de senare tillkomna 1935. Kyrkporten utgörs av en rakt avslutad halvfransk pardörr med åtta fyllningar per dörrblad. Dörröppningen avtäcks av ett enkelt förkroppat listverk av delvis putsat och delvis oputsat gult tegel, ovan vilket återfinns en liten stenplatta med årtalet 1871 i romerska siffror. I takfotsnivå sitter ett rosettfönster med omfattning av gult oputsat tegel och ovan fönstret en liten ventilationsglugg lika västgavelns. Ventilationsgluggen återkommer i norra korsarmens gavel, men här utgörs ljusinsläppet istället av ett något lägre placerat och stickbågigt avslutat småspröjsat tvåluftsfönster, delvis med färgade glas. Norrentrén utgörs av en stickbågigt avslutad enkeldörr med panel i fiskbensmönster. Dörrbladet är placerat djupt in i murverket och nås via en tre steg hög granittrappa. Över ingången finns en lykta lika västgavelns. Kordelen väster om korsarmarna har precis som långhuset två fönster i söder och två i norr. Längst i väster på sydfasadens återfinns prästingången, vilken har snarlik utformning som norrentrén med rakt avslutat dörrblad i stickbågig nisch. Dörröppningen tillkom 1781 då prästingången flyttade från motsvarande placering i norr. Möjligen är delar av dörren från denna tid eller äldre, exempelvis nyckelskylten vars formspråk är typiskt för renässans och barock. Dörren nås via en sex steg hög trappa med räcke lika entrén i södra korsarmen. I marknivå direkt väster om trappan samt under norr- och sydfasadernas västra fönster finns vitmålade träluckor med innanförliggande järngaller till gravkamrarna. En något större lucka sitter i sockelnivå centralt på korets östfasad, flankerad av två fastklamrade äldre gravhällar. Ett småspröjsat rakt avslutat tvåluftsfönster utgör ljusinsläpp till sakristian och i gavelröstet återfinns ett rosettfönster lika sydgavelns men här med högre placering, ovan den lilla ventilationsgluggen. |
