Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	VÄSTANFORS KYRKA (akt.), VÄSTANFORS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1824 - 1827 1824 - 1827
Län	Västmanland
Kommun	Fagersta
Landskap	Västmanland
Socken	Fagersta
Församling	Västanfors-Västervåla församling
Stift	Västerås stift
Adress	Kyrkvägen 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2005 År 1807 bröt sig Västanfors ur moderförsamlingen Norberg och bildade egen församling. 1600-talets träkyrka var då stadd i förfall, vilket 1816 ledde till beslutet att bygga en ny kyrka. Bygget kom igång åtta år senare. De avsedda ritningarna, upprättade 1818 av arkitekt Axel Almfelt vid Överintendentsämbetet, följdes knappast. Istället fick kyrkan flera drag gemensamma med den nästan trettio år äldre brukskyrkan i Söderfors, ritad av Erik Palmstedt, fast Västanfors blev betydligt större. Starkt drivande var brukspatron Salomon von Stockenström som vid den tiden ägde socknens tre ledande järnbruk. Förmodligen hade han besökt Söde... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2005

År 1807 bröt sig Västanfors ur moderförsamlingen Norberg och bildade egen församling. 1600-talets träkyrka var då stadd i förfall, vilket 1816 ledde till beslutet att bygga en ny kyrka.

Bygget kom igång åtta år senare. De avsedda ritningarna, upprättade 1818 av arkitekt Axel Almfelt vid Överintendentsämbetet, följdes knappast. Istället fick kyrkan flera drag gemensamma med den nästan trettio år äldre brukskyrkan i Söderfors, ritad av Erik Palmstedt, fast Västanfors blev betydligt större. Starkt drivande var brukspatron Salomon von Stockenström som vid den tiden ägde socknens tre ledande järnbruk. Förmodligen hade han besökt Söde...

Läs mer i eget fönster

År 1824 - 1827 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor och torn

År 1824 - 1827 Nybyggnad - Torn

År 1824 - 1827 Nybyggnad - Korparti

År 1824 - 1827 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Den 14 maj 1824 påbörjades kyrkobygget, efter ritningar upprättade 1789-92 av arkitekt Erik Palmstedt. Materialåtgång: 3 120 lass sten till grunden, 6 006 lass sten till murarna (vardera stenen en aln i kubik) 30 000 stycken murtegel, 1 500 tunnor kalk (½ från Garpenberg och ½ från Hedkärra) 1 092 lass mursand, 400 tunnor linagnar, 59 bjälkar 15-19 alnar långa 12¨i fyrkant, 238 spiror av gran från 17 till 35 alnars längd, 238 takstolsträd 17-22 alnar långa 7-8¨i fyrkant 819 bommar av gran 5-6 alnar långa 4 ¨i lilländan samt ytterligare plank, bräder, spik och järn. • Med hänsyn till naturliga terrängförhållanden byggdes kyrkan i nord-sydlig riktning, med tornet ovan en sluttning i söder och kor i norr. Norr om koret byggdes övre och nedre sakristia, arkiv och förråd, samt förstuga. • Långhuset murades av gråsten, med tegel i muröppningarna. Tornet murades likadant upp till fjärde våningen, i femte våningen enbart tegel. • Kyrkans väggar slätputsades både in- och utvändigt och avfärgades med Gotlandskalk. • Långhusets yttertak täcktes med furuspån som rödtjärades. • Sex större och tre mindre fönster togs upp. • Ingångsportaler fanns från början i alla 4 väderstreck.
Upphovsman	Erik Palmstedt (Arkitekt) S von Stockenström (Byggherre)
Referens	VS (Arkiv) Några drag ur Västanfors kyrkas historia (Publikation)

År 1824 - 1827 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Den 14 maj 1824 påbörjades kyrkobygget, efter ritningar upprättade 1789-92 av arkitekt Erik Palmstedt. Materialåtgång: 3 120 lass sten till grunden, 6 006 lass sten till murarna (vardera stenen en aln i kubik) 30 000 stycken murtegel, 1 500 tunnor kalk (½ från Garpenberg och ½ från Hedkärra) 1 092 lass mursand, 400 tunnor linagnar, 59 bjälkar 15-19 alnar långa 12¨i fyrkant, 238 spiror av gran från 17 till 35 alnars längd, 238 takstolsträd 17-22 alnar långa 7-8¨i fyrkant 819 bommar av gran 5-6 alnar långa 4 ¨i lilländan samt ytterligare plank, bräder, spik och järn. • Med hänsyn till naturliga terrängförhållanden byggdes kyrkan i nord-sydlig riktning, med tornet ovan en sluttning i söder och kor i norr. Norr om koret byggdes övre och nedre sakristia, arkiv och förråd, samt förstuga. • Långhuset murades av gråsten, med tegel i muröppningarna. Tornet murades likadant upp till fjärde våningen, i femte våningen enbart tegel. • Kyrkans väggar slätputsades både in- och utvändigt och avfärgades med Gotlandskalk. • Långhusets yttertak täcktes med furuspån som rödtjärades. • Sex större och tre mindre fönster togs upp. • Ingångsportaler fanns från början i alla 4 väderstreck.

Upphovsman

Erik Palmstedt (Arkitekt)

S von Stockenström (Byggherre)

Referens

VS (Arkiv)

Några drag ur Västanfors kyrkas historia (Publikation)

År 1827 - 1830 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Sedan kyrkan byggts följde dess inre iordningställande: • Kyrkorummets bänkinredning var från början sluten, ådrad med oljefärg i cederimitation. Sammanlagt 1000 sittplatser • Under orgelläktaren ”herrskapsbänkar” bakom ett skrank. • Även koret var avskärmat med ett skrank. • Predikstol placerades på korets västra sida, snett ovanför altaret. Den hade skurna, förgyllda ornament och ett skuret draperi mellan predikstolskorg och baldakin. Ornamenten förgylldes, övriga ytor vitmålades. • På korets östra sida byggdes en ”herrskapsläktare” utformad i samma stil som predikstolskorgen • Altartavlan bestod av blått vattrat bomullstyg, kring detta en omfattning med kolonner och pilastrar i korintisk ordning. • Altarringen gjordes halvcirkelformig och fick kolonner i form av förgyllda palmer. • Orgeln från 1732 flyttades från den gamla kyrkan till den nya kyrkans orgelläktare, med spegelindelad barriär. • De nedre sakristian bakom koret fick marmorerade väggar och utrustades med öppen eldstad • Den övre sakristian bakom koret målades med limfärg och försågs med kakelugn Kyrkan invigdes vid första advent, den 28 november 1830.
Referens	VS (Arkiv) Västmanlands kyrkor i ord och bild – Staffan Björklund 2000 (Publikation) Orgelverken i Västerås stift – En historisk översikt 1952 (Publikation)

År 1827 - 1830 Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Sedan kyrkan byggts följde dess inre iordningställande: • Kyrkorummets bänkinredning var från början sluten, ådrad med oljefärg i cederimitation. Sammanlagt 1000 sittplatser • Under orgelläktaren ”herrskapsbänkar” bakom ett skrank. • Även koret var avskärmat med ett skrank. • Predikstol placerades på korets västra sida, snett ovanför altaret. Den hade skurna, förgyllda ornament och ett skuret draperi mellan predikstolskorg och baldakin. Ornamenten förgylldes, övriga ytor vitmålades. • På korets östra sida byggdes en ”herrskapsläktare” utformad i samma stil som predikstolskorgen • Altartavlan bestod av blått vattrat bomullstyg, kring detta en omfattning med kolonner och pilastrar i korintisk ordning. • Altarringen gjordes halvcirkelformig och fick kolonner i form av förgyllda palmer. • Orgeln från 1732 flyttades från den gamla kyrkan till den nya kyrkans orgelläktare, med spegelindelad barriär. • De nedre sakristian bakom koret fick marmorerade väggar och utrustades med öppen eldstad • Den övre sakristian bakom koret målades med limfärg och försågs med kakelugn Kyrkan invigdes vid första advent, den 28 november 1830.

Referens

VS (Arkiv)

Västmanlands kyrkor i ord och bild – Staffan Björklund 2000 (Publikation)

Orgelverken i Västerås stift – En historisk översikt 1952 (Publikation)

År 1842 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkans dåvarande spåntak ströks med tjära och rödfärg. Ett vitmålat skrank byggdes mellan orgeln och orgelläktarens bänkrader. VS: E IV B; 123, Inventarium 1843
Referens	VS (Arkiv)

År 1843 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Plåtbeklädnaden på tornets lanternin lagades/omlades, då det visat sig att den från början blivit felaktigt utförd, med skador i fasadputsen till följd. VS: E IV B; 123, Inventarium 1843
Referens	VS (Arkiv)

År 1855 - Okänt Specifika inventarier - tornur
Åtgärd	Sedan huvudbyggnaden på Västanfors bruksherrgård rivits år 1850 donerades dess tornur till kyrkan av ägaren till Västanfors bruk, grosshandlare Claes Gotthard Åhrberg. På församlingens bekostnad justerades och uppsattes urverket i tornet. Nummertavlor och visare nyanskaffades.
Referens	VS (Arkiv)

År 1860 - 1861 Ändring - ombyggnad, takstol
Åtgärd	År 1860 borttogs furuspånen från långhusets östra takfall som istället täcktes med järnplåt. Året därpå ströks den nylagda plåten med stenkolsolja.
Referens	VS (Arkiv)

År 1873 - Okänt Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Ny altartavla blev uppsatt, föreställande Kristi uppståndelse, inom 1830 års rikt förgyllda omfattning med förgyllda kolonner och pilastrar.
Upphovsman	Mårten Eskil Vinge (Konstnär - Skulptör)
Referens	VS (Arkiv)

År 1875 - Okänt Ändring - ombyggnad, takstol
Åtgärd	Furuspånen borttogs från långhusets västra takfall som istället täcktes med järnplåt.
Referens	VS (Arkiv)

År 1877 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	• Långhusets plåttak ströks med en blandning av linolja och kimrök. • Västra ingången igenmurades, dels för att den aldrig användes och dels för att få plats för eldstäder i kyrkan • Kyrkorummet utrustades med två koleldade Gurneyska ugnar, efter donation av Brita Andersson (änka efter bergsman Petter Persson.) • Ett koksförråd inreddes i ett av rummen bakom koret. • Altaringen blev till övre delen jämte foten och pallarna inom altarringen stoppad och beklädd med röd schagg
Referens	VS (Arkiv)

År 1877 - Okänt Ändring - ombyggnad

Åtgärd

• Långhusets plåttak ströks med en blandning av linolja och kimrök. • Västra ingången igenmurades, dels för att den aldrig användes och dels för att få plats för eldstäder i kyrkan • Kyrkorummet utrustades med två koleldade Gurneyska ugnar, efter donation av Brita Andersson (änka efter bergsman Petter Persson.) • Ett koksförråd inreddes i ett av rummen bakom koret. • Altaringen blev till övre delen jämte foten och pallarna inom altarringen stoppad och beklädd med röd schagg

Referens

VS (Arkiv)

År 1882 - Okänt Ritning godkänd / bygglov
Åtgärd	Ritningar till orgelfasad daterade 26/5 1882 Kyrkogården utvidgades österut, varvid större delen av tidigare kyrkogårdsmur revs. Det nya gravområdet fylldes med mo på socknens jordägares bekostnad.
Upphovsman	C F Ekholm (Arkitekt)
Referens	VS (Arkiv)

År 1883 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Långhusets tak ströks med en blandning av linolja och kimrök Tornets lanternin fick ny kopparbeklädnad, sedan den förra från 1843 slitits av vid en stark storm.
Referens	VS (Arkiv)

År 1884 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	14-stämmigt orgelverk blev insatt. Fasaderna utformades efter C F Ekholms två år tidigare upprättade ritningar. Plåten i rökrören från de Gurneyska ugnarna hade bränts sönder och ersattes med tjockare rör av tackjärn. Åskledare blev uppsatt.
Upphovsman	Orgelbyggeri Setterquist & Son (Orgelbyggare)
Referens	VS (Arkiv)

År 1890 - 1892 Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Åtgärd	Kyrkogården planerades, gräsbesåddes och fick nya planteringar. En bred gång anlades från söder rakt mot tornets sydportal. Från landsvägen söder om kyrkogården anlades en trappa av kalksten.
Referens	VS (Arkiv)

År 1895 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Stor yttre och inre förnyelse: • Långhusets plåttak lagades och ströks med stenkolstjära. • Fasaderna lagades och avfärgades. • I södra och östra ingångarna sattes nya dubbeldörrar • Fönstret borttogs över f d västra ingången, igenmurad 1877. • En glasmålning insattes i det runda fönstret över koret. • Kyrkorummets väggar dekorerades med joniska pilastrar och putslister uppbyggdes i höjd med fönstrens anfanger • Väggytorna kvadermålades och dekorerades i barockstil. • Tunnvalvet indelades med ett kassettmönster i blått och vitt • I kyrkorummet lades nya brädgolv på trossbotten. • Öppna bänkar insattes och målades i mahognybrun ton. (Men de överbyggda herrskapsbänkarna under orgelläktaren bevarades och blev nu tillgängliga för allmänheten) • Predikstolen och herrskapsläktaren förgylldes på nytt, medan de tidigare vitmålade ytorna ommålades bruna • Dörrarna mellan koret och sakristian flyttades från korabsiden till sidopartierna. • Korskranket borttogs. • Kyrkan utrustades med kalorifer, som installerades invid nordöstra sakristian, samt åtföljande varmluftskanaler och värmegaller i kyrkorummet. (De Gurneyska ugnarna från 1877 togs bort och såldes)
Upphovsman	Fredrik Liljekvist (Arkitekt)
Referens	VS (Arkiv) Fästskrift vid hundraårsminne av Västanfors kyrkas grundläggning 1824-1924, (Publikation)

År 1895 - Okänt Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Stor yttre och inre förnyelse: • Långhusets plåttak lagades och ströks med stenkolstjära. • Fasaderna lagades och avfärgades. • I södra och östra ingångarna sattes nya dubbeldörrar • Fönstret borttogs över f d västra ingången, igenmurad 1877. • En glasmålning insattes i det runda fönstret över koret. • Kyrkorummets väggar dekorerades med joniska pilastrar och putslister uppbyggdes i höjd med fönstrens anfanger • Väggytorna kvadermålades och dekorerades i barockstil. • Tunnvalvet indelades med ett kassettmönster i blått och vitt • I kyrkorummet lades nya brädgolv på trossbotten. • Öppna bänkar insattes och målades i mahognybrun ton. (Men de överbyggda herrskapsbänkarna under orgelläktaren bevarades och blev nu tillgängliga för allmänheten) • Predikstolen och herrskapsläktaren förgylldes på nytt, medan de tidigare vitmålade ytorna ommålades bruna • Dörrarna mellan koret och sakristian flyttades från korabsiden till sidopartierna. • Korskranket borttogs. • Kyrkan utrustades med kalorifer, som installerades invid nordöstra sakristian, samt åtföljande varmluftskanaler och värmegaller i kyrkorummet. (De Gurneyska ugnarna från 1877 togs bort och såldes)

Upphovsman

Fredrik Liljekvist (Arkitekt)

Referens

VS (Arkiv)

Fästskrift vid hundraårsminne av Västanfors kyrkas grundläggning 1824-1924, (Publikation)

År 1914 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln byggdes om, varvid nytt spelbord tillkom.
Referens	Orgelverken i Västerås stift – En historisk översikt 1952 (Publikation)

År 1923 - 1924 Teknisk installation
Åtgärd	Kyrkans luftburna värmeanläggning fungerade otillfredsställande, därför att kaloriferen blivit sönderbränd. Därför infördes elektrisk uppvärmning, samt belysning. Ny åskledare installerades.
Referens	VS (Arkiv)

År 1925 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkans fasader lagades och avfärgades.
Referens	ATA (Arkiv)

År 1942 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgelläktaren utvidgades
Upphovsman	Erik Fant (Arkitekt)
Referens	Västmanlands kyrkor i ord och bild – Staffan Björklund 2000 (Publikation)

År 1945 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Nytt orgelverk installeras med bibehållande av den befintliga fasaden
Upphovsman	Erik Fant (Arkitekt)
Referens	ATA (Arkiv)

År 1953 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Den 16/5-1950 beslöt kyrkofullmäktige att restaurera kyrkan. Inre förnyelse pågick februari-november 1953: • Dekorationsmålningarna från 1895 borttogs och istället målades valv och väggar i enhetligt ljus ton. Däremot fick väggarnas pilastrar fick vara kvar. • Förutvarande värmekammare (1895) bakom altaret inreddes till skrudkammare. • Innanför herrskapsläktaren i koret ordnades ett rum för förvaring av äldre föremål, som förut varit kringspridda på skilda platser i kyrkan och tornet • ”Sanktuariet” över sakristian blev delvis ombyggt. Där uppställdes ett äldre altare och monterskåp. • Orgelfasaden ombyggdes för att gå i stil med övriga kyrkorummet • Bänkinredningen ombyggdes och fick nya gavlar. De målades i grågrön nyans
Upphovsman	Erik Fant (Arkitekt)
Referens	Förnyade helgedomar (Publikation)

År 1977 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Nytt orgelverk installeras med bibehållande av den befintliga fasaden
Upphovsman	Walter Thür (Orgelbyggare)
Referens	Västmanlands kyrkor i ord och bild – Staffan Björklund 2000 (Publikation)

År 1979 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Långhusets vind isolerades

År 1981 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Yttertakets plåt lagades och ommålades.

År 1988 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Inre och yttre upprustning/omgestaltning: • Ett nytt yttre trapparti anlades framför huvudingången. • Kyrkans fasader lagades och avfärgades i bruten vit nyans, motsvarande PA 2465/128 • Långhusets tak omlades med fabrikslackerad svart plåt. • Vapenhusets och kyrkorummets golv höjdes för golvvärmeinstallation och att få bort höga trösklar och höjdskillnader i koret. • Genomgående blev nya brädgolv lagda, vilka ströks med färglös olja. • Bänkinredningen ombyggdes och målades i varma nyanser. • Kororgel anskaffades • Under orgelläktaren inreddes utrymmen för toaletter, kapprum, väntrum och förråd. • En ny trappförbindelse utfördes till läktaren • I tornrummet bakom läktaren anordnades ett musiker- och körrum. • Textilkammaren över sakristian fick ny skåpinredning • I nordost inreddes nya städ- och arbetsrum. • Elsystemet förnyades och vattenburen golvvärme installerades. Övrigt: en tidigare förspikad källare bakom altaret återfanns.
Upphovsman	Andersson & Söner Måleri AB (Hantverkare - Målare) Diös Bygg AB (Byggmästare) Jerk Alton (Arkitekt) Nylunds Snickerifabrik (Hantverkare - Snickare) Smén i Lillån (Hantverkare - Smed) Urban Ullenius (Konservator)
Referens	VLM:s arkiv (Arkiv) Västanfors kyrkas restaurering 1987-1988 - (Publikation)

År 1988 - Okänt Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Inre och yttre upprustning/omgestaltning: • Ett nytt yttre trapparti anlades framför huvudingången. • Kyrkans fasader lagades och avfärgades i bruten vit nyans, motsvarande PA 2465/128 • Långhusets tak omlades med fabrikslackerad svart plåt. • Vapenhusets och kyrkorummets golv höjdes för golvvärmeinstallation och att få bort höga trösklar och höjdskillnader i koret. • Genomgående blev nya brädgolv lagda, vilka ströks med färglös olja. • Bänkinredningen ombyggdes och målades i varma nyanser. • Kororgel anskaffades • Under orgelläktaren inreddes utrymmen för toaletter, kapprum, väntrum och förråd. • En ny trappförbindelse utfördes till läktaren • I tornrummet bakom läktaren anordnades ett musiker- och körrum. • Textilkammaren över sakristian fick ny skåpinredning • I nordost inreddes nya städ- och arbetsrum. • Elsystemet förnyades och vattenburen golvvärme installerades. Övrigt: en tidigare förspikad källare bakom altaret återfanns.

Upphovsman

Andersson & Söner Måleri AB (Hantverkare - Målare)

Diös Bygg AB (Byggmästare)

Jerk Alton (Arkitekt)

Nylunds Snickerifabrik (Hantverkare - Snickare)

Smén i Lillån (Hantverkare - Smed)

Urban Ullenius (Konservator)

Referens

VLM:s arkiv (Arkiv)

Västanfors kyrkas restaurering 1987-1988 - (Publikation)

År 1998 - Okänt Underhåll
Åtgärd	• Yttertaket renoverades, samtidigt som nya stuprör och snöräcken blev uppsatta • Bergvärme infördes i kyrkan. • Skåp för exponering av textilier placerades i den östra läktarunderbyggnaden VLM: Rapport 1998-11-26 Uppgifter från fastighetsförvaltaren
Upphovsman	Lars-Olov Borking, NVS AB i Fagersta (Hantverkare)
Referens	VLM:s arkiv (Arkiv)

År 2003 - 2004 Underhåll
Åtgärd	Vårdplan för Västanfors kyrka upprättades.
Upphovsman	Alton Arkitekter AB (Arkitekt) Jerk Alton (Arkitekt)
Referens	VKS (Arkiv)

År 2003 - 2004 Underhåll

Åtgärd

Vårdplan för Västanfors kyrka upprättades.

Upphovsman

Alton Arkitekter AB (Arkitekt)

Jerk Alton (Arkitekt)

Referens

VKS (Arkiv)

FAGERSTA VÄSTANFORS 11:61 - husnr 4, VÄSTANFORS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning