Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	SÖDRA SALLERUPS KYRKA (akt.), SÖDRA SALLERUPS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1349 1100 - 1349
Län	Skåne
Kommun	Malmö
Landskap	Skåne
Socken	Malmö
Församling	Husie församling
Stift	Lunds stift
Adress	Sallerups byväg 8
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2017 Kyrklig verksamhet i Södra Sallerup är belagd sedan 1100-talet, då den nuvarande kyrkan uppfördes. Vid denna tid inledde biskop Eskil i Lund ett gigantiskt stenkyrkoprojekt runt Skåne för att sprida kristendomen, samtidigt som sockenorganisationen började etableras. De flesta skåningar hade dock lämnat asatron redan på 900-talet, och kanske hade det funnits föregångare till medeltidskyrkan t.ex. i form av en träkyrka i den aktiva vikingabyn, eller en stormanskyrka på Saxulfs gård. Den medeltida kyrkan uppfördes enligt tidens romanska schema med tvåkvadratiskt långhus, enkvadratiskt, lägre och smalare kor och i öster en halvru... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2017

Kyrklig verksamhet i Södra Sallerup är belagd sedan 1100-talet, då den nuvarande
kyrkan uppfördes. Vid denna tid inledde biskop Eskil i Lund ett gigantiskt stenkyrkoprojekt
runt Skåne för att sprida kristendomen, samtidigt som sockenorganisationen
började etableras. De flesta skåningar hade dock lämnat asatron redan på 900-talet,
och kanske hade det funnits föregångare till medeltidskyrkan t.ex. i form av en träkyrka
i den aktiva vikingabyn, eller en stormanskyrka på Saxulfs gård. Den medeltida
kyrkan uppfördes enligt tidens romanska schema med tvåkvadratiskt långhus, enkvadratiskt,
lägre och smalare kor och i öster en halvru...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Kyrklig verksamhet i Södra Sallerup är belagd sedan 1100-talet, då den nuvarande kyrkan uppfördes. Den medeltida kyrkan uppfördes enligt tidens romanska schema med tvåkvadratiskt långhus, enkvadratiskt, lägre och smalare kor och i öster en halvrund absid. Skalmurarna av gråsten fick enligt gängse mönster motstående portaler, små fönster och bearbetade hörnkedjor och listverk.

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Under 1200-talet restes ett torn vid långhusets västgavel. Tornet byggdes av tegel, som nyligen slagit igenom som byggnadsmaterial, och kopplades till långhuset.

År 1100 - 1550 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Efter en tid, sannolikt under 1300-1400-talet, förstärktes tornet med ett trapptorn i norr, med en invändig trappa från vapenhuset till tornets övre plan. Den invändiga kopplingen murades efter en tid igen och ersattes av en utvändig port, troligen under senmedeltiden. Under 1400- 1500-talet förlängdes kyrkan i öster. Absiden revs och ersattes av ett nytt, rakt avslutat kor. Kyrkan utökades även med en sakristia, som påkopplades korets norra sida, och ett vapenhus i söder framför den ursprungliga sydportalen. Den exakta byggnadsordningen är delvis höljd i dunkel; kanske tillkom vapenhuset något tidigare.

År 1100 - 1550 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Efter en tid, sannolikt under 1300-1400-talet, förstärktes tornet med ett trapptorn i norr, med en invändig trappa från vapenhuset till tornets övre plan. Den invändiga kopplingen murades efter en tid igen och ersattes av en utvändig port, troligen under senmedeltiden. Under 1400- 1500-talet förlängdes kyrkan i öster. Absiden revs och ersattes av ett nytt, rakt avslutat kor. Kyrkan utökades även med en sakristia, som påkopplades korets norra sida, och ett vapenhus i söder framför den ursprungliga sydportalen. Den exakta byggnadsordningen är delvis höljd i dunkel; kanske tillkom vapenhuset något tidigare.

År 1600 - 1699 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten av polykromt trä kommer från 1600-talet. Längst ned finns en åttkantig träplatta med fyra atlanter, troligen evangelisterna, som håller den oktogonala cuppan. På skålens fält finns bilder av kardinaldygderna tapperhet, måttlighet, vishet och rättfärdighet och de kristna dygderna tro, hopp och kärlek, och på åttonde sidan en framställning av Kristi dop. Dopfunten bär formmässiga likheter med den i Gårdstånga kyrka, huggen av den ansedde träsnidaren Jakob Kremberg i början av 1600-talet.

År 1600 - 1699 Specifika inventarier - dopfunt

Åtgärd

Dopfunten av polykromt trä kommer från 1600-talet. Längst ned finns en åttkantig träplatta med fyra atlanter, troligen evangelisterna, som håller den oktogonala cuppan. På skålens fält finns bilder av kardinaldygderna tapperhet, måttlighet, vishet och rättfärdighet och de kristna dygderna tro, hopp och kärlek, och på åttonde sidan en framställning av Kristi dop. Dopfunten bär formmässiga likheter med den i Gårdstånga kyrka, huggen av den ansedde träsnidaren Jakob Kremberg i början av 1600-talet.

År 1617 - 1617 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan, gjuten 1617 av Eggert Eilersøn, pryds av en inskription om namnen bakom klockan; gjutaren, dåvarande kyrkoherden Hans Rafn och länsmannen och kaniken Sigvard Grubbe.

År 1756 - 1759 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan är gjuten 1756 av Andreas Wetterholtz. På manteln finns bilder av Moses och Petrus, Rättvisan och Nåden och en bibeltext.
Upphovsman	Andreas Wetterholtz (Klockgjutare)

År 1760 - 1769 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Under 1760-talet ersattes de små gluggarna med stora och rundbågiga fönster.

År 1785 - 1785 Specifika inventarier - tornur
Åtgärd	1785 sattes ett tornur upp. Urtavlan höggs in i tornets västra gavelröste.

År 1833 - 1833 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1833 revs vapenhuset i söder, och funktionen flyttades istället till nedre tornrummet. Den gamla sydportalen gjordes om till en fönsteröppning. Sakristian gjordes om till materialbod och flyttade in bakom altaret istället. Till sist satte man in nya dörrar i tornets västra- och korets östra fasad.

År 1837 - 1837 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1837 fick kyrkan en orgelläktare i västra delen av långhuset.

År 1839 - 1839 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	1839 ändrades fönstren; öppningarna mot söder vidgades och nya fönster höggs in i muren mot norr.

År 1850 - 1850 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen kommer från ca 1850, och har en tresidig form med svagt rundad front. På knäfallet, täckt med ett blåbrunt tyg, står ett räcke av glest placerade dekorativa järnståndare, som bär upp en oklädd överliggare i trä. Antalet balustrar glesades ut 1931. Golvet innanför altarringen är upphöjt med en enkel, mattklädd träkonstruktion.

År 1857 - 1875 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	1854 renoverades torntaket; takstolen förnyades och blytäckningen ersattes av koppar.

År 1857 - 1857 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	1857 utskiftades den romanska takstolen över kyrkorummet, och taket därovan byttes mot skiffer.

År 1863 - 1864 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Förslaget för Södra Sallerups omdaning var - för att vara Brunius - mer måttfullt. Han identifierade de romanska delar som fanns i tornet och långhuset, och föreslog att de kompletterades med ett nytt kor och korsarmar i norr och söder. Murarna och golven borde göras av tegel, fönstren av järn och taken av skiffer. Fasaderna skulle vara omväxlande målade och vitputsade och prydas av strävpelare, listverk och blinderingar, som skulle ge Bruniuskyrkan den eftersträvade blandningen av romanska och gotiska element. Invändigt förordade Brunius snarare klassicismens symmetri med ett lugnt och tydligt riktat kyrkorum täckt av kryssvalv. De flesta inventarier skulle bytas mot nya, som Brunius ansåg passade till kyrkorummet. Så fick bl.a. den befintliga predikstolen, altaret, altarringen och bänkarna skatta åt förgängelsen, medan dopfunten och altarringen från 1849 blev kvar. Arbetena påbörjades 1863 och avslutades året därpå.
Upphovsman	Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1863 - 1864 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Förslaget för Södra Sallerups omdaning var - för att vara Brunius - mer måttfullt. Han identifierade de romanska delar som fanns i tornet och långhuset, och föreslog att de kompletterades med ett nytt kor och korsarmar i norr och söder. Murarna och golven borde göras av tegel, fönstren av järn och taken av skiffer. Fasaderna skulle vara omväxlande målade och vitputsade och prydas av strävpelare, listverk och blinderingar, som skulle ge Bruniuskyrkan den eftersträvade blandningen av romanska och gotiska element. Invändigt förordade Brunius snarare klassicismens symmetri med ett lugnt och tydligt riktat kyrkorum täckt av kryssvalv. De flesta inventarier skulle bytas mot nya, som Brunius ansåg passade till kyrkorummet. Så fick bl.a. den befintliga predikstolen, altaret, altarringen och bänkarna skatta åt förgängelsen, medan dopfunten och altarringen från 1849 blev kvar. Arbetena påbörjades 1863 och avslutades året därpå.

Upphovsman

Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1863 - 1864 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen är i huvudsak bevarad från Brunius ombyggnad 1863-64, men byggdes om 1982 för att förbättra sittkomforten. Gavlarna är släta, dörrarna spegeldörrar med bevarade äldre gångjärn och dörrhaspar. Färgsättningen går i grå toner. I sitsarna av hela bräder ligger lösa, gröngrå dynor.

År 1864 - 1864 Nybyggnad - Korparti

År 1864 - 1864 Nybyggnad - Korsarm/ar

År 1881 - 1881 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgelfasaden från 1881 är tredelad med ett framskjutet mittparti. Piporna finns inom rundbågiga fält, avskilda av pilastrar prydda med snirklig blomsterornamentik. Fältens krön är smyckade med äggstav och tandsnitt, och i mitten ett kulkors.

År 1898 - 1899 Ändring - restaurering
Åtgärd	1898-99 görs en stor renovering, både av ut- och insidan. Först får hela kyrkan ett nytt golv av viktoriaplattor, som ersätter teglet i kyrkorummet och brädgolvet i sakristian. Därefter ommålas kyrkorummets väggar i nygotisk anda i ett grått kvadermönster, samtidigt som i stort sett alla snickerier ekådras. Valven, även det i tornet, kalkas och korvalvet dekormålas. Utvändigt stryks långhusets långsidor och nykyrkans gavlar med gul kalkfärg. Även Brunius fönsteromfattningar, pilastrar och listverk av tegel, som dittills varit rödmålade med gula fogar, täcks av gul färg.

År 1898 - 1899 Ändring - restaurering

Åtgärd

1898-99 görs en stor renovering, både av ut- och insidan. Först får hela kyrkan ett nytt golv av viktoriaplattor, som ersätter teglet i kyrkorummet och brädgolvet i sakristian. Därefter ommålas kyrkorummets väggar i nygotisk anda i ett grått kvadermönster, samtidigt som i stort sett alla snickerier ekådras. Valven, även det i tornet, kalkas och korvalvet dekormålas. Utvändigt stryks långhusets långsidor och nykyrkans gavlar med gul kalkfärg. Även Brunius fönsteromfattningar, pilastrar och listverk av tegel, som dittills varit rödmålade med gula fogar, täcks av gul färg.

År 1926 - 1926 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	1926 skadas koppartaket på tornets norra sida. Takfallet läggs om med ny koppar.

År 1931 - 1931 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	1931 restaureras kyrkorummet enligt ett förslag av länsarkitekten Nils Blanck. Brunius altarprydnad tas bort liksom skranket mot sakristian, korgolvet höjs och täcks med kalksten och ett nytt, murat altare ställs fritt i koret framför den befintliga altarringen. Östingången muras igen. Vapenhuset avskiljs med en putsad tegelmur, som förses med en dubbeldörr mot långhuset. Samtidigt breddas huvudingången i väster och får en ny ytterdörr. Kalkmålningarna i kolonnettvalvet tas fram på nytt. Orgelläktaren rivs och ersätts av en ny i norra korsarmen. Utrymmet under läktaren inbyggs med bl.a. en sakristia bakom en tegelvägg mot kyrkorummet. En värmeanläggning installeras i ett pannrum under norra korsarmen, och den elektriska belysningen ses över. Alla fönster förses med skyddande innerfönster av trä. Till sist ommålas de gamla inventarierna.
Upphovsman	Nils A Blanck (Arkitekt)

År 1931 - 1931 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

1931 restaureras kyrkorummet enligt ett förslag av länsarkitekten Nils Blanck. Brunius altarprydnad tas bort liksom skranket mot sakristian, korgolvet höjs och täcks med kalksten och ett nytt, murat altare ställs fritt i koret framför den befintliga altarringen. Östingången muras igen. Vapenhuset avskiljs med en putsad tegelmur, som förses med en dubbeldörr mot långhuset. Samtidigt breddas huvudingången i väster och får en ny ytterdörr. Kalkmålningarna i kolonnettvalvet tas fram på nytt. Orgelläktaren rivs och ersätts av en ny i norra korsarmen. Utrymmet under läktaren inbyggs med bl.a. en sakristia bakom en tegelvägg mot kyrkorummet. En värmeanläggning installeras i ett pannrum under norra korsarmen, och den elektriska belysningen ses över. Alla fönster förses med skyddande innerfönster av trä. Till sist ommålas de gamla inventarierna.

Upphovsman

Nils A Blanck (Arkitekt)

År 1931 - 1931 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret är byggt 1931 efter Nils Blancks ritningar. Det består av ett postament av trött tegel, på vilket ligger en tjock, grå kalkstensskiva.
Upphovsman	Nils A Blanck (Arkitekt)

År 1931 - 1931 Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Altarskåpet är formgivet 1931 av Hugo Gehlin. Det är utfört som en triptyk med två flyglar och ett mittparti, som står på en predella prydd med Lammet och korsfanan. Altarskåpets centralmotiv är en stor Kristusbild. Kristus står bland berg, klädd i rödvit dräkt och med armarna lyfta. På dörrarnas insidor finns vardera fem bilder över Kristi liv från krubban till Uppståndelsen, på baksidorna bilder av Petrus och Paulus. Ovanför altarskåpet svävar ett kristusmonogram med bokstäverna XP inskrivna i en cirkel.
Upphovsman	Hugo Gehlin (Konstnär)

År 1931 - 1931 Specifika inventarier - altarskåp

Åtgärd

Altarskåpet är formgivet 1931 av Hugo Gehlin. Det är utfört som en triptyk med två flyglar och ett mittparti, som står på en predella prydd med Lammet och korsfanan. Altarskåpets centralmotiv är en stor Kristusbild. Kristus står bland berg, klädd i rödvit dräkt och med armarna lyfta. På dörrarnas insidor finns vardera fem bilder över Kristi liv från krubban till Uppståndelsen, på baksidorna bilder av Petrus och Paulus. Ovanför altarskåpet svävar ett kristusmonogram med bokstäverna XP inskrivna i en cirkel.

Upphovsman

Hugo Gehlin (Konstnär)

År 1932 - 1932 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	1932 förses korfönstren med glasmålningar skapade av Hugo Gehlin.
Upphovsman	Hugo Gehlin (Konstnär - Glaskonstnär)

År 1960 - 1960 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen är formgiven 1960 av Landskronaarkitekten Aina Berggren. Dess tresidiga korg i japansk ek, prydd med snidad ornamentik, står på en vitputsad pelare. På mittfältet syns ett kors omslutet av ett livsträd.
Upphovsman	Aina Berggren (Arkitekt)

År 1967 - 1967 Teknisk installation
Åtgärd	1967 installeras de nuvarande elektriskt styrda tornluckorna.

År 1967 - 1967 Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	Orgeln, byggd 1967 av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund, har 11 stämmor, 2 manualer och pedal.
Upphovsman	Mårtenssons orgelfabrik AB (Orgelbyggeri)

År 1969 - 1969 Underhåll - Omputsning, exteriör
Åtgärd	1969 knackas all fasadputs ner. Ytorna omputsas med kc- bruk och kalkas därefter.

År 1992 - 1992 Underhåll - exteriör
Åtgärd	1992 läggs yttertaket om med spansk skiffer i mått, storlek och färg lika den befintliga. Plattorna fästs till läkt ovanpå ett papptäckt undertak av plywood. Fönstren renoveras och trasiga rutor byts mot munblåst glas tillverkat före 1920. Exteriören målas med kalk- och kc- färg istället för silikat. Sockelns gulbruna färg byts mot en grå ton.

År 2001 - 2001 Underhåll
Åtgärd	2001 högtryckstvättas fasaderna med algtvätt. Murarna kalkmålas vita medan luckor och ytterdörrar stryks med grön färg. Sprickor inne i kyrkan, främst koncentrerade till Brunius valv, lagas med kalkbruk och alla väggar och valv ommålas med latexfärg. Färgtypen godkänns av Länsstyrelsen sedan hela interiören visat sig vara målad med plastfärg. Även träinredningen målas om i nuvarande färgställningar.

År 2001 - 2001 Underhåll

Åtgärd

2001 högtryckstvättas fasaderna med algtvätt. Murarna kalkmålas vita medan luckor och ytterdörrar stryks med grön färg. Sprickor inne i kyrkan, främst koncentrerade till Brunius valv, lagas med kalkbruk och alla väggar och valv ommålas med latexfärg. Färgtypen godkänns av Länsstyrelsen sedan hela interiören visat sig vara målad med plastfärg. Även träinredningen målas om i nuvarande färgställningar.

MALMÖ SALLERUP 180:42 - husnr 1, SÖDRA SALLERUPS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning