Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	STORA RÅBY KYRKA (akt.), STORA RÅBY KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1349 1100 - 1349
Län	Skåne
Kommun	Lund
Landskap	Skåne
Socken	Stora Råby
Församling	Lunds östra stadsförsamling
Stift	Lunds stift
Adress	Stora Råby byaväg 7
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2014 Stora Råby kyrka är en medeltida landsortkyrka bestående av ett kvadratiskt, rakslutat kor i öster, långhus med två valvtravéer, västtorn samt vapenhus i söder. Väster om tornet står två kraftiga strävpelare som genom strävbågar stöttar upp tornkonstruktionen. Troligen föregicks dagens kyrka av en träkyrka som uppfördes på 1100- eller 1200-talet. Den nuvarande kyrkobyggnaden började uppföras på 1300-talet då koret byggdes i tegel. Sannolikt stod då långhuset i trä kvar väster om korbyggnaden. Förfarandet tycks ha varit ett sätt att överföra den tidigare byggnadens helighet till den nya. Koret försågs troligen redan då med f... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2014

Stora Råby kyrka är en medeltida landsortkyrka bestående av ett kvadratiskt, rakslutat
kor i öster, långhus med två valvtravéer, västtorn samt vapenhus i söder. Väster om
tornet står två kraftiga strävpelare som genom strävbågar stöttar upp tornkonstruktionen.

Troligen föregicks dagens kyrka av en träkyrka som uppfördes på 1100- eller 1200-talet.
Den nuvarande kyrkobyggnaden började uppföras på 1300-talet då koret byggdes
i tegel. Sannolikt stod då långhuset i trä kvar väster om korbyggnaden. Förfarandet
tycks ha varit ett sätt att överföra den tidigare byggnadens helighet till den nya. Koret
försågs troligen redan då med f...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor.

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Stora Råby kyrka är en medeltida landsortkyrka bestående av ett kvadratiskt, rakslutat kor i öster, långhus med två valvtravéer, västtorn samt vapenhus i söder. Väster om tornet står två kraftiga strävpelare som genom strävbågar stöttar upp tornkonstruktionen. Troligen föregicks dagens kyrka av en träkyrka som uppfördes på 1100- eller 1200-talet. Den nuvarande kyrkobyggnaden började uppföras på 1300-talet då koret byggdes i tegel. Sannolikt stod då långhuset i trä kvar väster om korbyggnaden. Förfarandet tycks ha varit ett sätt att överföra den tidigare byggnadens helighet till den nya. Koret försågs troligen redan då med fönster mot norr och söder. Mellan 1300 och 1350 uppförs långhuset med stötfog mot koret, vilket kom att få ungefär samma längd som det tidigare långhuset i trä, men något bredare. Långhuset förses med både syd- och nordportaler och samtliga gavlar med trappstegsgavlar. I den södra murväggen sätts två fönster in. Både koret och långhuset hade vid denna tid sannolikt platta innertak. Fasaderna var oputsade.

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Stora Råby kyrka är en medeltida landsortkyrka bestående av ett kvadratiskt, rakslutat kor i öster, långhus med två valvtravéer, västtorn samt vapenhus i söder. Väster om tornet står två kraftiga strävpelare som genom strävbågar stöttar upp tornkonstruktionen. Troligen föregicks dagens kyrka av en träkyrka som uppfördes på 1100- eller 1200-talet. Den nuvarande kyrkobyggnaden började uppföras på 1300-talet då koret byggdes i tegel. Sannolikt stod då långhuset i trä kvar väster om korbyggnaden. Förfarandet tycks ha varit ett sätt att överföra den tidigare byggnadens helighet till den nya. Koret försågs troligen redan då med fönster mot norr och söder. Mellan 1300 och 1350 uppförs långhuset med stötfog mot koret, vilket kom att få ungefär samma längd som det tidigare långhuset i trä, men något bredare. Långhuset förses med både syd- och nordportaler och samtliga gavlar med trappstegsgavlar. I den södra murväggen sätts två fönster in. Både koret och långhuset hade vid denna tid sannolikt platta innertak. Fasaderna var oputsade.

År 1200 - 1299 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten från 1200-talet är utförd i sandsten (möjligen höörsandsten) och har en rund och slät cuppa, vilken fasats mot mötet med foten. Cuppan har en skålformig urholkning med ett igensatt avtappningshål i mitten. Foten är troligen sekundär och kan möjligen vara ett återanvänd kapitäl som hämtats från Lund. Formen på foten är kvadratisk och sidorna är indelade i tre konvexa fält. En vulst markerar mötet med cuppan. Bevarade färgfragment tyder på att dopfunten varit bemålad.

År 1200 - 1299 Specifika inventarier - dopfunt

Åtgärd

Dopfunten från 1200-talet är utförd i sandsten (möjligen höörsandsten) och har en rund och slät cuppa, vilken fasats mot mötet med foten. Cuppan har en skålformig urholkning med ett igensatt avtappningshål i mitten. Foten är troligen sekundär och kan möjligen vara ett återanvänd kapitäl som hämtats från Lund. Formen på foten är kvadratisk och sidorna är indelade i tre konvexa fält. En vulst markerar mötet med cuppan. Bevarade färgfragment tyder på att dopfunten varit bemålad.

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Vapenhus

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	På 1400-talet dekoreras kyrkorummets väggar med kalkmålningar. Målningarna upptäcktes av Theodor Wåhlin vid en restaurering 1909. Troligen utfördes målningarna av den så kallade Vittskövlegruppen.

År 1400 - 1509 Nybyggnad - Vapenhus
Åtgärd	Under 1400- eller 1500-talet uppförs vapenhuset i söder med stötfog mot långhuset. Något senare byggs västtornet. Såväl vapenhuset som tornet byggs till största del i tegel. Möjligen täcks tornets nedre våning av ett tunnvalv.

År 1500 - 1528 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Åtgärd	I början av 1500-talet slås kryssvalvet i koret och något senare, 1528, förses även långhuset med kryssvalv. Tornbågen ändras delvis vid valvslagningen i långhuset. Ytterligare lite senare valvslås även tornets nedre våning. Samtliga valv utförs i tegel.

År 1519 - 1519 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Stora kyrkklockan från 1519 är gjuten i malm och bär inskriptionen: ANNO DOMINI MCCCCCXVIIII JENS GRYDESTEBERE SANCT JOHANNES BAPTISTA

År 1600 - 1699 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Åtgärd	Under 1600-talet avfärgas kyrkans fasader i en rosa kulör som sedan kalkades över med gulvit färg.

År 1740 - 1799 Ändring - restaurering
Åtgärd	I mitten av 1700-talet genomförs en del reparations- och restaureringsarbeten och kyrkan avfärgas i kalkvitt såväl utvändigt som invändigt. Målare Bengt från Lund förser kyrkorummet med ”sirliga gardinverk” och altartavlan förgylls. Även bänkarna görs om.

År 1805 - 1805 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1805 upprättas ritningar för en ny läktare i kyrkorummet, vilka signeras av arkitekt F M Piper vid Överintendentsämbetet. Sannolikt uppförs läktaren i samband med detta.
Upphovsman	Fredrik Magnus Piper (Arkitekt)

År 1816 - 1816 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	1816 genomförs en del reparationsarbeten på kyrkobyggnadens taklag och murverk. Bland annat läggs det södra takfallet om av blytäckare L P Lundberg.

År 1843 - 1843 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1843 uppförs strävpelare till tornet efter ritningar upprättade av Carl George Brunius för att motverka ”en ganska betänklig öfverlutning åt väster”. Tornet förses då även med nya järnfönster.
Upphovsman	Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1892 - 1892 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Tornets läktare byggs om 1892 för att hysa den nya orgeln som tillverkats av Sven Fogelberg i Lund.

År 1909 - 1909 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1909 genomförs en större restaurering under ledning av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. Kyrkan förses då med ny inredning samt ett nytt vindfång som byggs mellan de två strävpelarna i väster dit man flyttar entrén.
Upphovsman	Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1909 - 1909 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret tillkom vid Wåhlins restaurering 1909 och består av ett murat och vitkalkat blockaltare i tegel med mörkbetsad altarskiva i ek.

År 1928 - 1928 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lilla kyrkklockan göts om 1928 och är även den tillverkad i malm. Klockan är dekorerad med en bladbård samt inskription.

År 1934 - 1934 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	Arkitekten Eiler Græbe får 1934 i uppdrag att restaurera kyrkorummet. En ny bänkinredning och altarrund tillkommer och korets östfönster tas upp och förses med en glasmålning av Helsningborgskonstnären Hugo Gehlin.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1934 - 1934 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Arkitekten Eiler Græbe får 1934 i uppdrag att restaurera kyrkorummet. En ny bänkinredning och altarrund tillkommer och korets östfönster tas upp och förses med en glasmålning av Helsningborgskonstnären Hugo Gehlin.
Upphovsman	Hugo Gehlin (Konstnär)

År 1934 - 1934 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen ritades av Eiler Græbe 1934. Balustraden är genombruten och har smala och lätt marmorerade balusterdockor i grått. Överliggaren är klädd med ett rött sammetstyg. Innanför altarringen ligger en halvrund matta utförd i flossateknik, dekorerad med ett ringkors.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1934 - 1934 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen har en enkel utformning med raka gavlar och öppna sidor och ritades av Eiler Græbe, 1934. Gavlarna har en spegel med rött ramverk och en mörkt grå överliggare. I övrigt är bänkinredningen målad med oljefärg i en ljust grå kulör.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1969 - 1969 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	1969 genomförs nästa restaurering av interiören. Delar av den fasta inredningen målas då om, väggarna avfärgas och en ny orgel och orgelfasad byggs. Arkitekt var Torsten Leon-Nilsson.
Upphovsman	Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 1969 - 1969 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgeln byggdes av Sven Fogelberg i Lund 1969. Orgelhuset som är av ek utfördes emellertid av Lunds snickerifabrik. Orgelverket har 13 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgeln ritades av arkitekten Torsten Leon-Nilsson tillsammans med Gunnar Mårtensson. Den tredelade fasaden är tillverkad i ek med svarta detaljer och har vridbara luckor i plexiglas på sidorna.
Upphovsman	Sven Fogelberg (Orgelbyggare) Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 1969 - 1969 Fast inredning - orgel, orgelfasad

Åtgärd

Orgeln byggdes av Sven Fogelberg i Lund 1969. Orgelhuset som är av ek utfördes emellertid av Lunds snickerifabrik. Orgelverket har 13 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgeln ritades av arkitekten Torsten Leon-Nilsson tillsammans med Gunnar Mårtensson. Den tredelade fasaden är tillverkad i ek med svarta detaljer och har vridbara luckor i plexiglas på sidorna.

Upphovsman

Sven Fogelberg (Orgelbyggare)

Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 1970 - 1979 Ändring
Åtgärd	Under 1970-talet görs flera förändringsarbeten. Klockbocken från 1843 ersätts av en ny, konstruerad av Kjell Lundblad byggkonsult AB i Malmö.

År 1976 - 1976 Underhåll - Omputsning, exteriör
Åtgärd	1976 putsas kyrkan om med hydraulisk puts och avfärgas med kalkfärg.

År 1976 - 1976 Byggnadsarkeologisk undersökning
Åtgärd	1976 putsas kyrkan om med hydraulisk puts och avfärgas med kalkfärg. I samband med detta genomförs en byggnadsarkeologisk underökning.

År 1978 - 1978 Ändring - tilläggsisolering
Åtgärd	1978 tilläggsisoleras valven med mineralull.

År 1996 - 1997 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1996–97 genomförs en mer omfattande restaurering av kyrkorummet som avfärgas och inventarier konserveras samt att en ny värmeanläggning installeras.

År Okänt Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen har en åttkantig korg som vilar på ett vitputsat stenfundament med samma form. Sidorna har enkla speglar med rödmålade och delvis förgyllda ramverk. Spegeln under bokstödet är dekorerad med ett latinskt kors mot bakgrund av en törnekrona och strålglans.

LUND STORA RÅBY 33:18 - husnr 1, STORA RÅBY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning