Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

STAFFANSTORP SÄRSLÖV 19:1 - husnr 1, SÄRSLÖVS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1427-003.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
SÄRSLÖVS KYRKA (akt.)

1100 - 1349

1200 - 1299

Skåne
Staffanstorp
Skåne
Särslöv
Uppåkra församling
Lunds stift
Särslövs byaväg

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2013

Särslövs kyrka har långhus och kor från 1200-talet. Tornet i väster är byggt 1862. Det har spira och trappgavlar. Kor försågs med valv på 1300-talet och långhuset på 1400-talet. De dekorerades med kalkmålningar vid två tillfällen. Enligt traditionellt mönster har kyrkan haft ett medeltida vapenhus. Det var placerat vid den norra ingången och revs på 1700-talet. Delar av den medeltida takstolen finns bevarade.

Källor och litteratur, ett urval
Underhållsplan för Särslövs kyrka 2005-06-09, Restaurator, Malmö
Fernlund, Siegrun: Ett herranom värdigt tempel. Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812-1912, 1982
Sockenkyrkorna – ...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor.
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti
År 1200 - 1299 Nybyggnad
Kyrkans långhus och kor är från 1200-talet. Delar av den medeltida takstolen finns bevarade.
År 1300 - 1399 Valvslagning
Kor försågs med valv på 1300-talet.
År 1400 - 1499 Valvslagning
Långhuset försågs med valv på 1400-talet.
År 1470 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Korets kalkmålningar tillkom under sent 1400-tal och tillskrivs Harriemästaren. Motivet är apostlarna och de är utförda i kraftiga rödbruna, gröna, gula och vita färgtoner. Målningarna har varit överkalkade och upptäcktes vid en restaurering 1976-1977 då de konserverades

Harriemästaren (Konstnär)

År 1604 - 1604 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats, ett s.k. additionsaltare, i renässansstil. Till sitt ursprung är det från 1604 men ändrat på 1700-talet då målningarna, föreställande korsfästelsen flankerad av bilder av Moses och Kristus med korsfanan samt texttavlorna tillkom.
År 1862 - 1862 Nybyggnad - Torn
År 1862 - 1862 Nybyggnad - Torn
Tornet i väster är byggt 1862. Det har spira och trappgavlar. Kor försågs med valv på 1300-talet och långhuset på 1400-talet. De dekorerades med kalkmålningar vid två tillfällen. Enligt traditionellt mönster har kyrkan haft ett medeltida vapenhus. Det var placerat vid den norra ingången och revs på 1700-talet.
År 1872 - 1872 Fast inredning - läktare
Läktarbarriär överensstämmer i utformning och stil med prediktstol och bänkar.
År 1872 - 1872 Fast inredning - predikstol
Predikstol, ritad av arkitekt Söderlund.
År 1872 - 1872 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning, ritad av arkitekt Söderlund, öppen och utförd i en historiserande stil med enkelt dekorerade gavlar.
År 1890 - 1890 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgeln har fasad, ritad av F Zettervall 1902, i historiserande stildrag.

A Magnusson, Göteborg (Orgelbyggare)

År 1890 - 1890 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunti betong, tillverkad vid Skånska Cementgjuteriet. Cuppan är rund med rundbågad arkaddekor. Skaftet är kolonnformat och basen kvadratisk.
År 1900 - 1929 Fast inredning - altarring
Altarundel, halvcirkelformad med genombruten barriär.
År 1902 - 1902 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgelfasad med historiserande stildrag. Läktarbarriären, ritad av arkitekt Söderlund 1872, har listverk och profilerade fyllningar i ljusgrönt och ljusgrått, som överensstämmer med prediktstol och bänkar.

Folke Zettervall (Arkitekt)

År Okänt Fast inredning - altare
Altare i tegel och putsat. Altarskiva av trä. altaret är placerat på den ursprungliga medeltida platsen, dess ålder är dock inte fastställd.