Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

BJUV RISEKATSLÖSA 15:1 - husnr 1, RISEKATSLÖSA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1681-7.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
RISEKATSLÖSA KYRKA (akt.), RISEKATSLÖSA KYRKA (akt.)

1100 - 1349

1100 - 1199

Skåne
Bjuv
Skåne
Risekatslösa
Bjuvs församling
Lunds stift
Risekatslösavägen 126

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2014

Kyrkan består av västtorn, långhus och kor med och absid. Kyrkans lågdelar uppfördes under 1100-talet och tornet har uppförts senare, möjligen kring 1400-talet då även kyrkans tegelvalv tillkom. Även tidigare dateringar har föreslagits. På tornets norra sida finns en trappinbyggnad av tegel med vindeltrappa. Trapptornet är samtida med tornet. Under senmedeltiden byggdes troligen också vapenhus utanför kyrkans nord- och sydportaler. Det norra vapenhuset fungerade under en tid som gravkor för ägarna till Boserup. År 1843 genomgick kyrkan en omfattande renovering under ledning av domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius. Båda vapenhusen r...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, absid.
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti
År 1100 - 1199 Nybyggnad
Kyrkan består av västtorn, långhus och kor med och absid. Kyrkans lågdelar uppfördes under 1100-talet.
År 1100 - 1550 Fast inredning - altare
Altaret är murat av huggen sten, troligen sandsten, och putsat. Altarskivan består av en tjock sandstensskiva med skråkantad huggning mot undersidan. Inga konsekrationskors eller någon relikgömma syns i altarskivan som har en lagning med kalkbruk på ovansidan. Altaret är troligtvis medeltida men kan vara ommurat och flyttat under 1800-talet då det står relativt långt från absidmuren.
År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten är av huggen sandsten. Fotplattan är kvadratisk formad med nedhängande liljor och skaftet runt, försett med en kvartsstav, en konkav skaftdel och en rundstav. Cuppan är nedtill rundad och godronnerad, försedd med en gördellist i form av en rundstav på mitten samt har upptill raka, något vidgande sidor dekorerade med palmettbård. Spår av blå bemålning finns bevarad på dopfunten. Dopfunten är försedd med urtappningshål. Tynell kategoriserar funten till Genarpsgruppen och Monica Rydbeck jämför basen med kolonnetter från Lunds domkyrkans torn och daterar den till 1100-talets sista tredjedel.
År 1100 - 1550 Fast inredning - altare
Altaret är murat av huggen sten, troligen sandsten, och putsat. Altarskivan består av en tjock sandstensskiva med skråkantad huggning mot undersidan. Inga konsekrationskors eller någon relikgömma syns i altarskivan som har en lagning med kalkbruk på ovansidan. Altaret är troligtvis medeltida men kan vara ommurat och flyttat under 1800-talet då det står relativt långt från absidmuren.
År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn
År 1400 - 1400 Nybyggnad - Torn
Tornet uppfördes möjligen kring 1400-talet då även kyrkans tegelvalv tillkom.
År 1480 - 1480 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkan har två ringklockor. Den större är gjuten i Malmö 1480 av Jens Assersen.
År 1747 - 1747 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan är omgjuten 1747 av Andreas Wetterholtz i Malmö.
År 1748 - 1748 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen av skulpterat trä tillverkades av Johan Ullberg 1748. Uppsatsen är målad i gulbeige, rött, blått och guld med inskriptioner i guld på svart botten. Den består av ett centralmotiv i hög relief med framställning av nattvarden flankerat av vridna kolonner med slingrande vinrankor och på vardera sidan av kolonnerna vingar av akantus med fristående skulpturer i form av kvinnofigurer. Över mittavlan finns en förkroppad arkitrav med puttis och akantusbladverk kring en oval kartusch. Det hela kröns av kristusfigur med korsfana Salvator Mundi. Altaruppsatsen restaurerades 1950 då den ursprungliga färgsättningen återställdes. Sidofigurerna och änglarna är rekonstruktioner.

Johan Ullberg (Hantverkare - Snickare)

År 1752 - 1752 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstolen med tillhörande baldakin utfördes av Johan Ullberg 1752 och renoverades 1936. Predikstolens korg och baldakin är rikt dekorerad med akantus, voluter, blomster och bladverk samt målad i vit marmorering, ljusblått, guld och rött. Till predikstolen hör också en trappa som nås via en vitmarmorerad dörr med texttavlor och skulpturutsmyckningar. En predikstol från 1600-talet som tidigare stått i kyrkan förvaras vid Statens historiska museum i Stockholm.

Johan Ullberg (Hantverkare - Snickare)

År 1878 - 1878 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgeln är placerad på orgelläktare i tornets bottenvåning. Orgelläktaren underbyggnad har en sluten fasad mot kyrkorummet liksom läktarbarriären och består av vitmålade brädor. Orgelfasaden tillverkades 1878 till en orgel byggd av Sven Fogelberg, Lund. Fasaden är målad i vitt och guld. Den består av ett högre mittparti och två lägre sidopartier indelade med pilastrar. Både mitt- och sidopartier har gavelformade krön och synliga pipor inom rundbågsöppningar.
År 1910 - 1910 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning är öppen och tillverkades 1910 i Billesholm efter ritningar av Alfred Hellerström. Bänkarna är målade i en grågrön nyans med detaljer i rött. Bänkgavlarna med upptill rakt avslutade och försedda med kvadratiska fyllningar med skulpterad vinranksdekor. På två bänkgavlar består spegelfyllningen av släkten Ankarkronas vapen.

Alfred Hellerström (Arkitekt)

År Okänt Fast inredning - altarring
Altarring i gråmålat trä med rektangulär planform och svarvade mörkgrå balusterdockor, samt knäfall klätt med röd sammet.