ESLÖV HAMMARLUNDA 16:1 - husnr 1, HAMMARLUNDA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| HAMMARLUNDA KYRKA (akt.), HAMMARLUNDA KYRKA (akt.) | |
|
1100 - 1349 1100 - 1349 |
|
| Skåne | |
| Eslöv | |
| Skåne | |
| Hammarlunda | |
| Eslövs församling | |
| Lunds stift | |
| Hammarlunda kyrka 1 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2016
Hammarlunda kyrka är en romansk stenkyrka, troligen byggd under 1100-talets mitt eller andra hälft. På platsen har tidigare stått två stavkyrkor, uppförda efter samma mittaxel och med samma placering av långhusens norra och södra väggar som stenkyrkan. Det är därför sannolikt att kyrkorna avlöst varandra relativt omgående. Arkeologiska fynd tyder på att den första kyrkan byggdes under 1000-talets andra hälft. Efter en brand har denna ersatts av den andra kyrkan under 1000-talets sista decennier. |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor, absid, torn. | |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Hammarlunda kyrka är en romansk stenkyrka, troligen byggd under 1100-talets mitt eller andra hälft. Den nuvarande kyrkan som enligt traditionen är helgad till Sankt Anna bestod ursprungligen av långhus och kor med absid. | |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| Tornets valvslagningar är stilhistoriskt daterade till 1200-talet, vilket är ovanligt tidigt, och skulle därför kunna vara samtida med tornets uppförande. En puts- och murverksundersökning som utfördes i början av 1990-talet, och som tycks vara det senaste inlägget i frågan, drar dock slutsatsen att tornet uppförts i ett något senare skede, sannolikt under tidigt 1200-tal. | |
| År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten i sandsten är huggen i ett stycke på 1100-talet, troligen av Mårten Stenmästare. Den attiska basen har utskjutande hörn och cuppan är endast dekorerad med en enkel fals upp- och nedtill. Funten vilar på en kubformad sockel i sandsten som tillkom vid restaureringen 1965. Till funten hör en dopskål i mässing som möjligen är tillverkad på 1600-talet. | |
| År 1350 - 1549 Nybyggnad - Vapenhus |
|---|
| År 1350 - 1550 Nybyggnad - Vapenhus | |
|---|---|
| Koret tycks inte fått fönster förrän under senare medeltid, i samband med de valvslagningar som då utfördes i kor och långhus. Byggnadsarkeologiska spår tyder på att vapenhuset i söder har tillkommit ungefär samtidigt som valvslagningarna, och att långhuset innan dess haft platt innertak. | |
| År 1589 - 1589 Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
| Altaruppsatsen i renässansstil från 1589 är av så kallad additionstyp, med vilket menas att den har flera våningar ställda över varandra. Predellan eller fundamentet har tre svartmålade texttavlor med förgylld text. Även de sex altartavlorna var ursprungligen bemålade på detta vis, med nattvardens instiftelseord på danska, tyska och latin. | |
| År 1636 - 1636 Fast inredning - predikstol, ljudtak | |
|---|---|
| Predikstolen i renässansstil från 1636 är ett verk av den namnkunnige bildhuggaren Jacob Kremberg. På den tresidiga korgen och dess flankerande flyglar framställs motiv från gamla och nya testamentet i sju rikt skulpterade speglar. Speglarna indelas av mansfigurer, från vänster föreställande Petrus, Moses, Matteus, Markus, Lukas, Johannes samt ytterligare två oidentifierade individer. Den fyrsidiga baldakinen är tillverkad 1639 och har profilerad kant med kymationfris i rött och guld samt ett svartmålade fält med förgylld text. Undersidan pryds av kymation, tandsnitt och bladrankor. Överst tre kartuscher bemålade i blått, rött och förgyllning, varav den mittersta bär Christian IV:s namnchiffer, C4. | |
|
Jacob Kremberg (Konstnär - Bildhuggare) |
|
| År 1700 - 1799 Ändring - ombyggnad, fönster | |
|---|---|
| På 1700-talet sker även fönsterutvidgningar i såväl långhus som kor. | |
| År 1730 - 1749 Ändring - restaurering, exteriör | |
|---|---|
| På 1730- eller 1740-talet repareras tornets murverk efter att ha rasat i söder och väster. | |
| År 1807 - 1807 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| 1807 får kyrkan sin första orgel med orgelläktare efter ritningar av arkitekt Olof Tempelman. | |
|
Olof Tempelman (Arkitekt) |
|
| År 1807 - 1807 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Orgeln är placerad bakom den ursprungliga nyklassicistiska orgelfasaden från 1807, vilken precis som orgelläktaren ritades av Olof Tempelman. Den tredelade fasaden med synliga pipor, där det högre mittpartiet kröns av en tempelgavel, har idag endast en dekorativ funktion. | |
|
Olof Tempelman (Arkitekt) |
|
| År 1841 - 1841 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör | |
|---|---|
| 1841 målas och förgylls orgelfasaden. | |
| År 1850 - 1850 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Efter ett ras muras 1850 södra väggen i vapenhuset om och entréporten byts ut. | |
| År 1890 - 1899 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkinredningen utgörs av öppna kvarter med bänkar i trä, bemålade i en klargrön nyans. De höga, skulpterade gavlarna har nygotiska drag med detaljer som spetsbågar och fyrpass, de sista växelvis bemålade rött respektive blått. Den nuvarande färgsättningen tillkom vid restaureringen av kyrkan 1965. | |
| År 1896 - 1896 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
|---|---|
| 1896 får tornet järnplåt och övriga takfall täcks med asfaltspapp | |
| År 1898 - 1898 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Lillklockan av malm från 1898 göts av Firma Joh. A. Beckman & Co Stockholm och ersatte då en klocka från 1516 gjuten av Joachim Petri. | |
|
Beckman & Co (Klockgjuteri) |
|
| År 1924 - 1924 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Storklockan av malm är gjuten av M & E Ohlssons klockgjuteri i Ystad och tillkom kyrkan 1924 då den ersatte en tidigare klocka från 1300-talet som numera förvaras på Historiska museet i Lund. | |
|
M & E Ohlsson Klockgjuteri AB (Klockgjuteri) |
|
| År 1927 - 1927 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Orgeln är tillverkad 1927 av Olof Hammarberg i Göteborg och har sju stämmor fördelade på en manual och bas. | |
|
Olof Hammarberg (Orgelbyggare) |
|
| År 1951 - 1951 Teknisk installation - värme | |
|---|---|
| Kungliga Byggnadsstyrelsen beslutar 1951 om installation av elektrisk uppvärmning. | |
| År 1965 - 1965 Arkeologisk undersökning | |
|---|---|
| 1965 påbörjas omfattande arkeologiska undersökningar. | |
| År 1965 - 1965 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| 1965 påbörjas omfattande arkeologiska undersökningar och restaureringsarbeten. Bland annat flyttas predikstolen till sin nuvarande plats vid norra långhusväggen, samtidigt som den återfår sin ursprungliga form. Vidare omfattar arbetena ändring av bänkarna, ny fot till dopfunten, invändig och utvändig kalkning, elektrisk ringledning mellan predikstol och torn, framtagning av sandstensportaler i långhuset, ändring av vapenhusets tak för att synliggöra tympanonen, förvaringsskåp i vapenhuset, ny trappa till tornet samt konservering av predikstol och altaruppsats. | |
| År 1994 - 1996 Byggnadsarkeologisk undersökning | |
|---|---|
| Vid mitten av 1990-talet genomförs underökningar av murverk och puts. | |
| År 2002 - 2002 Underhåll - målningsarbete, exteriör | |
|---|---|
| 2002 avfärgas tornet med kalkcementfärg efter förslag från Forsberg & Wikerstål Arkitekter AB. | |
|
Forsberg & Wikerstål arkitektkontor (Arkitektkontor) |
|
| År Okänt Fast inredning - altarring | |
|---|---|
| Altarringen består av en balustrad med svarvade dockor målade i vitgrå kulör. Handfallet är bemålat i en mörkgrå kulör medan knäfallet är klätt i röd sammet. | |