Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

HELSINGBORG HÄSSLUNDA 38:1 - husnr 1, HÄSSLUNDA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1668-1.TIF.

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
HÄSSLUNDA KYRKA (akt.)

1100 - 1349

1100 - 1349

Skåne
Helsingborg
Skåne
Hässlunda
Kropps församling
Lunds stift
Gamla Tågarpsvägen 281

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2014

Hässlunda kyrka består av ett medeltida långhus med lägre och smalare kor med absid och ett senmedeltida västtorn. Någon exakt datering av kyrkans äldsta murverk finns inte och kyrkan kan endast dateras genom relativ kronologi i jämförelse med andra kyrkor. Utifrån kyrkans plan och murverk är inte intrycket att den tillhör de äldsta i området. Kyrkan anses tillsammans med Välluv vara de senast tillkomna kyrkorna under den medeltida perioden i Helsingborgsområdet. Det bör dock tilläggas att någon utförlig murverksundersökning av kyrkan inte har utförts. En skillnad finns i murverket mellan absiden och koret vilket kan betyda att dess...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, absid.
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Hässlunda kyrka består av ett medeltida långhus med lägre och smalare kor med absid och ett senmedeltida västtorn.
År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn
År 1350 - 1550 Nybyggnad - Torn
Tornet är relativt lågt och anses vara uppfört på 1400-talet med utgångspunkt från att valven tillhör detta århundrade.
År 1609 - 1609 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstol och baldakin från 1609 utförd i renässansstil av målat och skulpterat trä. Korgen är femsidig och sidorna visar framställningar av evangelisterna och grammatica, samt kvinnliga hermer vilka personifierar tron, hoppet, kärleken och fåfängan. Predikstolen är målad i mörka färger samt blått och rött med förgyllda detaljer. Baldakinens fem sidor är utförda med listverk skulpterade överstycken och svarvade spetsar.
År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning består av slutna bänkar, möjligen från slutet av 1700-talet, ombyggda 1864 och 1932. Bänkarna är målade i blått med grå speglar och röda ramar. Ett par bänkar har speglar dekorerade med rosengirlanger och blå rosetter som troligtvis är en framtagen äldre bemålning. Bänkgavlarna är också märkta med nummer.
År 1800 - 1800 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten är från 1800 och av ek. Den har sexsidig form med raka sidor och är uppdelad i en bred cuppa och en smalare fot. Cuppan har spegelfyllningar målade i ljusblått, rött och gult med förgyllda detaljer och foten är brunmarmorerad.
År 1801 - 1801 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen utförd i empirstil 1801, bestående av altartavla sammanbyggd med altarskrank/sidopartier. Altartavlan har fyrkantig form inramad av en förgylld ram med smala kolonner vid sidorna och krönt av texttavlan ”Det är fullkomnadt” samt en stor strålkrans. I tavlan finns ett målat motiv i form av en grå marmoring med draperi upptill som hålls uppe av ett par puttis. Nedtill vid sidorna står två kvinnogestalter.
År 1831 - 1831 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan från 1831 är gjuten av F. M. Fries.
År 1843 - 1843 Ändring - ombyggnad, fönster
Under år 1843 förstorades fönsteröppningarna till nuvarande storlek.
År 1864 - 1865 Ändring - ombyggnad
En större ombyggnad av kyrkan genomfördes mellan 1864 och 1865 under ledning av byggmästare Anders Haf. Ombyggnaderna berörde framför allt kyrkans interiör genom att de sex medeltida valven i långhuset revs och tre nya högre valv slogs i dess ställe. En ingång i tornets västra sida hade utförts 1831 och nu revs vapenhuset och sydportalen sattes igen. Blytaket över långhuset och koret byttes ut till ett skiffertak.

Anders Håkansson Haf (Byggmästare)

År 1864 - 1864 Fast inredning - altare
Altaret från 1864 är av gråmålat trä med spegelfyllningar och ritades av byggmästare Anders Haf.

Anders Håkansson Haf (Byggmästare)

År 1892 - 1893 Underhåll - målningsarbete, interiör
Altaruppsatsen och bänkarna målades om i ekimitaion 1892-1893.
År 1901 - 1901 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan från 1901 är gjuten av K. Bergholz

Kristian (K G) Bergholtz (Klockgjutare)

År 1932 - 1932 Ändring - ombyggnad
En inre renovering som framför allt omfattade nytt uppvärmningssystem och invändiga ommålningsarbeten utfördes under ledning av arkitekt Eiler Graebe 1932.

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1948 - 1948 Ändring - ombyggnad, yttertak
Tornets tegeltak samt skiffertaket på långhus och kor låg kvar fram till 1948 då nuvarande tegeltak tillkom på undertak av brädor. Troligtvis togs ljudöppningar i torntakfallen bort vid detta tillfälle.
År 1957 - 1958 Konservatorsarbeten
Under 1957-1958 utfördes invändiga konserveringsarbeten av målningar i koret av konservator Osvald Owald. I en nisch bakom triumfbågen togs en medeltida kalkmålning fram. Ursprungliga färgskikt togs också fram på altaruppsatsen och dopfunten. Kyrkans bänkinredning målades om enligt en äldre färgsättning.

Oswald Owald (Konservator)

År 1958 - 1958 Fast inredning - orgel
Den nuvarande orgeln byggdes 1958 av W. Hemmersam, Köpenhamn och består av 12 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Pipverket är ljudande och tillhör en orgel med 9 stämmor byggd 1871 av V. Lundahl i Malmö.
År 1975 - 1975 Ändring - ombyggnad, yttertak
Under 1975 byttes absidens blytak ut till ett tak av kopparplåt.
År 1980 - 1980 Underhåll - Omputsning, exteriör
År 1980 gjordes en omfattande putsrenovering av kyrkans fasader då i stort sett alla puts knackades ned och fasaderna putsades om.
År 1980 - 1980 Byggnadsarkeologisk undersökning
I samband med renoveringen utfördes en murverksdokumentation av dåvarande Landsantikvarien i Malmöhus län genom Karna Jönsson.
År 2009 - 2009 Ändring - ombyggnad, interiör
Kyrkan genomgick en omfattande inre renovering 2009 under ledning av arkitekt Mikael Forsberg, ItArk arkitektkontor AB. Före renoveringen hade man stora problem med fukt i golv och murar, troligtvis delvis orsakade av felaktig färgbehandling av golven i bänkkvarteren. Hela kyrkorummet grävdes ut och golven lades om med nytt brädgolv i bänkarna och i övrigt med de gamla golvplattorna med viss komplettering. Kyrkans bänkar målades om och altaruppsatsen sågs över av konservator. Bakom altaruppsatsens tavla återfann man en draperimålning från tidigt 1800-tal som togs fram och konserverades. Den senare altartavlan hängdes upp i långhuset. Under orgelläktaren gjordes inbyggnader för väntrum och pentry.

ItArk Arkitektkontor AB (Arkitektkontor)

År 2011 - 2011 Fast inredning - altarring
Knäfall av smide tillverkat 2011 av konstsmed Lars-Otto Lindskog. Smidet är utfört som två stående kvadrater med en stiliserad fyrpassdekor, knäfallet är skinnklätt och handfallet av rödmarmorerat trä.