Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

HELSINGBORG VÄLLUV 13:1 - husnr 1, VÄLLUVS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1665-002.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
VÄLLUVS KYRKA (akt.), VÄLLUVS KYRKA (akt.)

1100 - 1349

1100 - 1349

Skåne
Helsingborg
Skåne
Välluv
Kropps församling
Lunds stift
Välluvsvägen 24

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2014

Kyrkan består av ett medeltida långhus, lägre och smalare kor med absid samt ett, till de nedre delarna, medeltida, kvadratiskt västtorn med samma bredd som långhuset. Långhuset samt koret och absiden är byggda av stora gråstenar, grovt tuktade eller kluvna med sockel, omfattningar och hörnkedjor av sandsten. Kyrkan avviker från flertalet romanska kyrkobyggnader då den inte är uppförd enligt ett kvadratbundet proportionssystem. Koret ligger inte i flykt med långhusmurarna och murarna är också mycket tjocka, omkring 120 cm. Av denna anledning har en sen datering angetts för kyrkan, omkring 1200-talets mitt. Denna datering får dock an...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, absid.
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrkan består av ett medeltida långhus, lägre och smalare kor med absid samt ett, till de nedre delarna, medeltida, kvadratiskt västtorn med samma bredd som långhuset.
År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av huggen granit från 1100-talet. Funten har en rund cuppa, nedåt skrånande utan ornering och och skaftet är försett med en vulst. Funten har ett avtappningshål. Foten är ett tillägg från 1939 och ritades av Eiler Graebe efter förebild från dopfunten i Färlövs kyrka vars cuppa är nästan identisk med Välluvs. Foten är försedd med försänkta halvcirkelformade urhuggningar och en rak sockel nedtill.
År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn
År 1350 - 1550 Nybyggnad - Torn
Tornet anses vara byggt efter långhuset och 1400-talet har angetts som dess ungefärliga byggnadstid. Dateringen utgår från att tornvalven är samtida med tornet.
År 1500 - 1600 Fast inredning - altare
Altarbord av fur av okänd ålder med framsida, antemensale, av ek från 1500-talet slut eller tidigt 1600. Antemensalet är ett renässansarbete och utfört i klassicerande stil med räfflade pilastrar som delar in antemensalet i två rundbågade fält med utskuret stiliserat grenverk. Antemensalet är målat i guld, grått och svart.
År 1624 - 1624 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats av ek utförd i renässansstil med tavlor signerade av Sören Kjaer 1624. Altaruppsatsen är rikt skulpterad med två rundbågsformade tavlor i mittpartiet avgränsade med vitmålade kolonner och med skulpterade sidostycken. Nederst finns en predella, med inskriftstavlor och altaruppsatsen kröns av en gavelformad överdel med två mindre, målade tavlor med hermer och sidostycken. Altaruppsatsen är rikt bemålad i starka färger av guld, grönt, blått, vitt och rött.
År 1627 - 1627 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstol och baldakin från 1627 utförd i renässansstil av målad ek. Trappan är från 1816 medan trappans sidostycke är ursprunglig. Korgens underdel bör vara från 1800-talet. Korgen har något oregelbunden, sexsidig planform med fyra sidor. Sidorna har skulpterade framställningar av evangelisterna samt Christian den IV:s namnskiffer inom rundbågsarkader och i hörnen finns karyatider. Baldakinen är flersidig med textband, skulpterade änglahuvuden, tandsnittsfris och över varje sida finns ett skulpterat överstycke.
År 1789 - 1789 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklocka av malm från 1789, omgjuten i omgångar sedan 1467.
År 1831 - 1831 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklocka av malm från 1831.
År 1832 - 1832 Ändring - ombyggnad
Norra tornöppningen användes fram till 1832 då den utvändiga trappan revs och en ny öppning till kyrkans vindar togs upp genom långhusvalvet. Samma år revs också ett vapenhus vid långhusets södra sida och ny entré till kyrkan togs upp i tornets västra sida. En äldre fönsteröppning i tornets västra sida förstördes sannolikt vid detta tillfälle.
År 1859 - 1859 Ändring - ombyggnad, yttertak
År 1859 byttes yttertaket på kyrkans lägre delar till kopparplåt. Tornet var täckt av tegel.
År 1872 - 1872 Ändring - ombyggnad
En ombyggnad av kyrkan skedde 1872 efter ritningar av byggmästare A. Haf. Tornets murar förhöjdes med sex meter och trappgavlar och ljudöppningar murades av tegel. Samtidigt tillkom nya fönsteröppningar med fönsterbågar av järn och västportalen fick befintligt utseende.

Anders Håkansson Haf (Byggmästare)

År 1939 - 1940 Ändring - restaurering, interiör
Under 1939-40 genomfördes en restaurering av kyrkan efter arbetshandlingar av arkitekten Eiler Graebe. Restaureringen omfattade ny värmeledning, nytt golv av minnesbergstegel, ombyggnad av orgelläktaren, ny altarring och nya slutna bänkkvarter som ersatte en äldre öppen bänkinredning. Triumfbågens sandstenskvadrar samt kalkmålningar i kor och tornbåge frilades från puts.

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1939 - 1939 Fast inredning - altarring
Altarring från 1939 ritad av Eiler Graebe. Altarringen består av en halv rundel av gråmålat trä med sågade blomsterdekorerade balusterdockor och tygklätt knä- och handfall.

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1939 - 1939 Fast inredning - bänkinredning
Sluten bänkinredning av ek från 1939 ritad av Eiler Graebe. Bänkarna är utförda med spegelfyllning i dörrarna och en profilerad överliggare. Kring speglar och överliggare finns en målad bård i vitt, blått och rött, men i övrigt är bänkarna trärena.

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1960 - 1969 Ändring - ombyggnad, port
Förändringar i exteriören har bestått av nya dörrar till västra ingången och sakristian på 1960-talet. Dörrarna ritades av Eiler Graebe.

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1985 - 1985 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverk med 18 stämmor tillverkat av Tostareds kyrkoorgelfabrik 1985. Orgelfasaden är samtida med orgelverket. Fasaden når ända fram till läktarens framkant och är utförd av ek och ekfanér med synliga, ljudande pipor indelade i sektioner av öppna lådor, tre högre i mittpartiet över spelbordet och två lägre vid sidorna.

Tostareds Kyrkorgelfabrik (Orgelbyggeri)