HÖGANÄS FARHULT 28:1 - husnr 1, FARHULTS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| FARHULTS KYRKA (akt.), FARHULTS KYRKA (akt.) | |
|
1100 - 1349 1170 - 1199 |
|
| Skåne | |
| Höganäs | |
| Skåne | |
| Farhult | |
| Farhult-Jonstorps församling | |
| Lunds stift | |
| Farhultsvägen | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2015 Farhults kyrka består av ett romanskt långhus med lägre och smalare kor och absid samt ett senare västtorn. Kyrkan har troligen uppförts under 1100-talets slut då den byggdes av gråsten med omfattningar, hörnkedjor och sockel av sandsten. Fasaderna var ursprungligen oputsade. Ett par fönster fanns till långhuset och ett fönster i absidens östra sida. Förutom nord- och sydportalernas ingångar till långhuset fanns även en ingång i korets södra sida. Sydportalen hade särskilt fint behuggna omfattningsstenar och även övriga kvaderstenar var fint bearbetade. Murarna var tjocka, omkring 1,30 meter vilket ibland kan peka på en relativt sen... |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor, absid. | |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1170 - 1199 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Kyrkan har troligen uppförts under 1100-talets slut då den byggdes av gråsten med omfattningar, hörnkedjor och sockel av sandsten. Fasaderna var ursprungligen oputsade. Ett par fönster fanns till långhuset och ett fönster i absidens östra sida. Förutom nord- och sydportalernas ingångar till långhuset fanns även en ingång i korets södra sida. Sydportalen hade särskilt fint behuggna omfattningsstenar och även övriga kvaderstenar var fint bearbetade. | |
| År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1400 - 1499 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| Tornet anses ha uppförts under 1400-talet i nära anslutning till valvens uppförande i långhus och kor. | |
| År 1400 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus | |
|---|---|
| Någon gång under 1400-talet tillkom vapenhus utanför sydportalen. | |
| År 1600 - 1799 Underhåll - exteriör | |
|---|---|
| Reparationer från 1600- och 1700-talet tycks främst ha omfattat tornets murar och tak. | |
| År 1626 - 1626 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Predikstolen tillverkades 1626 och är utförd av snidad ek i renässansstil. Korgen har sexsidig form med fyra sidor. I sidorna finns olika snidade figurer inom rikt utsirade rundbågsomfattningar och bildfälten avdelas av pilastrar med änglabyster. Predikstolen är målad i grått, rött, svart och guld. Trappan och korgens underdel är från 1953. | |
| År 1636 - 1636 Specifika inventarier - tornur | |
|---|---|
| Kyrkklockan är av malm och gjuten av Hans Kemmer 1636. | |
| År 1749 - 1749 Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
| Altaruppsatsen tillverkades 1749 av Johan Ullberg. Uppsatsen är utförd i renässansstil med för denna stil typiska ornament av änglamasker, beslagsvingar, hermpilastrar och karyatider, kolonner och listverk. Mittavlan är en olja på pannå och föreställande nattvardens instiftande. | |
|
Johan Ullberg d y (Konstnär) |
|
| År 1838 - 1838 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| År 1838 revs kyrkans vapenhus och en ny ingång togs upp i tornets västra sida. Samtidigt täcktes kyrkan om med koppartak | |
| År 1876 - 1876 Ändring - ombyggnad, fönster | |
|---|---|
| År 1876 gjordes kyrkans fönsteröppningar om. | |
| År 1900 - 1900 Ändring - ombyggnad, golv | |
|---|---|
| Ett cementmosaikgolv lades i kyrkan omkring 1900. | |
| År 1915 - 1915 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
|---|---|
| Taket ersattes med ett tegeltak omkring 1915. | |
| År 1916 - 1916 Fast inredning - orgel, orgelverk | |
|---|---|
| Orgeln tillverkades 1916 av Eskil Lundén. Orgelverket är helt intakt och består av ett pneumatiskt system med 13 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgelhuset tillverkades till den nuvarande orgeln efter ritning av arkitekt Gustaf Holmdahl. | |
|
Eskil Lundén (Orgelbyggare) |
|
| År 1938 - 1938 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten tillverkades 1938 och skänktes av bröderna Barth, Viaköp vilket står ingraverat på cuppans mynningskant. Cuppan är cylinderformad och står på en kvadratisk sockel. | |
| År 1953 - 1953 Ändring - ombyggnad, fönster | |
|---|---|
| Kyrkans befintliga träfönster med kopplade bågar sattes in 1953. | |
| År 1953 - 1953 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| Under 1953 genomgick kyrkan en invändig renovering under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Renoveringen omfattade nya bänkar, nytt golv av tegel och golv av brädor i bänkarna, nytt murat altaret istället för ett träaltare från 1800-talet, nytt dopaltare, ommålning av den fasta inredningen samt väggar och valv. I absiden togs medeltida kalkmålningar fram av konservator Hans Erlandsson. | |
|
Eiler Graebe (Arkitekt) |
|
| År 1953 - 1953 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altaret är från 1953 och murat av rött tegel med skiva av oslipad kalksten. Dopaltaret är från samma tid och utfört i liknande stil av tegel som återfanns vid utgrävningar inne i kyrkan 1953. | |
| År 1953 - 1953 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkinredningen ritades av domkyrkoarkitekten Eiler Graebe och tillverkades 1953. De gråmålade bänkarna är slutna, upptill rakt avslutade och försedda med röda spegelfyllningar. | |
|
Eiler Graebe (Arkitekt) |
|
| År 1973 - 1973 Underhåll - Omputsning, exteriör | |
|---|---|
| Bland senare renoveringar kan nämnas en utvändig putsrenovering 1973. | |
| År 1973 - 1973 Byggnadsarkeologisk undersökning | |
|---|---|
| I samband med att putsen togs ned gjordes byggnadsarkeologisk dokumentation. | |
| År 2014 - 2014 Underhåll - exteriör | |
|---|---|
| 2014 genomgick kyrkan yttre renovering då tak och fasader sågs över samt en del murreparationer utfördes på tornet. Handlingar togs fram av Wikerstål arkitekter AB. | |
|
Wikerstål arkitekter AB (Arkitektkontor) |
|
| År 2014 - 2014 Dendrokronologisk undersökning | |
|---|---|
| 2014 utfördes dokumentation av kyrkans medeltida taklag och dendrokronologisk provtagning gjordes på kyrkans taklag. | |