LANDSKRONA HÄRSLÖV 37:1 - husnr 1, HÄRSLÖVS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
Byggnadspresentation | |
---|---|
HÄRSLÖVS KYRKA (akt.), HÄRSLÖVS KYRKA (akt.) | |
1100 - 1349 1100 - 1349 |
|
Skåne | |
Landskrona | |
Skåne | |
Härslöv | |
Landskrona församling | |
Lunds stift | |
Aspavägen 26 | |
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig |
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
Historik |
---|
Inventeringsår 2015
Kyrkan antas vara byggd i början av 1100-talet, eventuellt redan i slutet av 1000-talet och är en av de äldsta stenkyrkorna i Skåne. Den uppfördes först med ett långhus och rakavslutat kor. Absiden är sekundär men tillkom redan på senare delen av 1100-talet. Långhus, kor och absid dekorerades invändigt med kalkmålningar. Absidens kalkmålningar dateras till 1150-1175. Olika teorier finns om tornet, som antingen är samtida med långhuset eller byggt efter absiden under senare delen av 1100-talet. Kyrkan hade då ingångar genom nord- och sydportaler i långhuset och högt sittande små fönster. |
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
---|---|
Långhus, kor, absid |
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti |
---|
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
---|---|
Kyrkan antas vara byggd i början av 1100-talet, eventuellt redan i slutet av 1000-talet och är en av de äldsta stenkyrkorna i Skåne. Den uppfördes först med ett långhus och rakavslutat kor. Absiden är sekundär men tillkom redan på senare delen av 1100-talet. Långhus, kor och absid dekorerades invändigt med kalkmålningar. Absidens kalkmålningar dateras till 1150-1175. Olika teorier finns om tornet, som antingen är samtida med långhuset eller byggt efter absiden under senare delen av 1100-talet. Kyrkan hade då ingångar genom nord- och sydportaler i långhuset och högt sittande små fönster. |
År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn |
---|
År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad | |
---|---|
Under 1400-talet slogs valv i kyrkan liksom i de flesta andra skånska kyrkor. Tornet byggdes om, förstorades och fick sitt nuvarande utseende. Vapenhus byggdes på långhusets norr- och södersida. |
År 1600 - 1650 Fast inredning - predikstol | |
---|---|
Predikstolens träsniderier är tillverkade av Jakob Kremberg och Statius Otto i början av 1600-talet. Trappan nygjordes 1938 av Eiler Græbe och färgerna restaurerades av Oscar Owald. Predikstolens sex sidor har inom rundbågiga nischer reliefer av evangelister med attribut, vapensköldar och en sida som visar uppståndelsen. Evangelisterna är Markus med lejon och Lukas med oxe. Korgens hörn pryds av snidade kvinnofigurer i halvfigur, föreställande sju dygder. De bär volutformade kapitäl. I korgens nedre del finns textfält avgränsade av snidade lejonhuvuden. Även i korgens övre del finns textfält samt en utkragande kornisch. Över korgen hänger en rikt ornamenterad åttasidig baldakin. Korgens står på ett kraftigt, putsat och gråmålat fundament. Predikstolens utformning kan ha förändrats under tiden och det är möjligt att figurerna ursprungligen gjordes till en läktarpredikstol. | |
Eiler Graebe (Arkitekt) Jacob Kremberg (Konstnär - Bildhuggare) |
År 1680 - 1680 Rivning - delvis riven | |
---|---|
1680 revs det norra vapenhuset, teglet användes att bygga upp en klocktornstrappa 1688. |
År 1768 - 1768 Underhåll - takomläggning | |
---|---|
1768 fick hela kyrkan nytt blytak. |
År 1778 - 1778 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
---|---|
Storklockan av malm göts 1778 av Abraham Wetterholtz. Den är dekorerad med akantusbladbårder och inskriptioner. | |
Abraham Wetterholz (Klockgjutare) |
År 1793 - 1793 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
---|---|
1793 byttes blytaket till tegeltak och tornets trappgavlar togs bort. |
År 1818 - 1818 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
---|---|
1818 lades blytak igen. |
År 1825 - 1825 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
---|---|
Lillklockan göts 1825 av S C Grönwall i Stockholm. Den har dekorationer med inskriptioner, friser av hjärtformiga blad och Maria och Josef med Jesusbarnet. | |
Samuel Ch Grönwall (Klockgjutare) |
År 1830 - 1839 Ändring - ombyggnad, fönster | |
---|---|
1830-talet förstorades antagligen fönsteröppningarna. |
År 1837 - 1837 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
---|---|
Taket ersattes 1837 med koppartak och takstolarna byggdes om. |
År 1849 - 1850 Ändring - tillbyggnad | |
---|---|
1849-50 byggdes en korsarm mot norr efter ritningar av domkyrkoarkitekt C G Brunius. | |
Carl Georg Brunius (Arkitekt) |
År 1856 - 1857 Ändring - tillbyggnad | |
---|---|
Överintendentämbetet omarbetade Brunius ritningar och försåg även södra sidan med en korsarm som byggdes 1856-57. Vid denna tid murades stora delar av tornets södra vägg om, nya öppningar togs upp i kor och absid, klockbocken nytillverkades. En interiör omgestaltning med ny orgelläktare, ny altartavla och nya bänkar gjordes också. |
År 1857 - 1857 Nybyggnad - Korsarm/ar |
---|
År 1857 - 1857 Specifika inventarier - altartavla | |
---|---|
Altartavlans målning är utförd 1857 av den danska konstnären Christian Thörrestrup och föreställer Jesus och två av lärjungarna vid måltiden i Emmaus. En mycket känd skildring av måltiden i Emmaus är gjord av Caravaggio 1601. (Målningen skildrar den dag Jesus återuppstod från de döda och delade en måltid med två lärjungar i Emmaus. När brödet bröts kände de igen honom och då försvann han.) Tavlan omges av en rundbågig djup ram med infälld belysning. |
År 1857 - 1857 Fast inredning - orgel, orgelverk | |
---|---|
Orgeln, är ursprungligen från 1857, byggd av Sven Fogelberg, ombyggd 1937 av Th Frobenius i Danmark samt restaurerad och utökad av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund 1992. Organisten sitter vänd mot församlingen. Orgeln kompletteras av ett piano i långhuset. Orgelfasaden från 1857 är indelad i tre fält med synliga pipor. Det förhöjda mittfältet är rundbågigt, sidopartierna är rakt avslutade. Fasaden har skuren dekor i form av växtornament och räfflor. Mittpartiet kröns av en lyra. Fasaden är gråmålad med förgyllda och blå detaljer. | |
Mårtenssons orgelbyggeri i Lund (Orgelbyggeri) Sven Fogelberg (Orgelbyggare) Theodor Frobenius (Orgelbyggare) |
År 1874 - 1874 Fast inredning - altarring | |
---|---|
Altarringen, från 1874 men senare ombyggd, har svarvade balusterdockor och volutformade ornament sammanhållna av en överliggare. Altarringen är gråmålad med förgyllda detaljer och överliggare i grönt och rött. Knäfallet är tygklätt. |
År 1884 - 1884 Ändring - ombyggnad, golv | |
---|---|
1884 lades nytt golv i kyrkan med gula åttkantiga tegelplattor och mindre svarta cementplattor. |
År 1891 - 1894 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
---|---|
1891 och 1894 byttes koppartaket till järnplåtar. |
År 1891 - 1891 Ändring - ombyggnad, fönster | |
---|---|
1891 Kyrkans fönsterbågar av trä byttes till dagens gjutjärnsbågar och solbänkarna av järn tillkom. |
År 1891 - 1891 Specifika inventarier - dopfunt | |
---|---|
Dopfunten från 1891 är gjuten, förmodligen av betong och polerad. Den runda cuppan har reliefer i övre delen bestående av fyra cirklar med kors. Skaftet är format som flera små kolonner. Foten är kvadratisk. Kanten på cuppan har en avslagen bit. |
År 1898 - 1898 Fast inredning - bänkinredning | |
---|---|
Bänkinredningen av trä är från 1898 men har förändrats 1938 av Eiler Græbe då ryggarna blev täta och 1978 av C-A Acking med ny färgsättning och med färre och glesare bänkar så att hälften av platserna togs bort. Bänkarna är öppna med rikt snidade gavlar som kröns av en cirkel. Ryggarna har ett ramverk med fyllning. Psalmbokshylla och fotstöd är integrerat och lösa dynor ligger i bänkarna. Bänkarna är marmoreringsmålade i grönt med accenter i rött. De främsta bänkarna vid sidogången till korsarmen avskärmas med sekundära skärmar. | |
Carl-Axel Acking (Arkitekt) Eiler Graebe (Arkitekt) |
År 1906 - 1909 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör | |
---|---|
1906 dekorationsmålades kyrkas valv och väggar. Målningen fick stark kritik av Överintendentämbetet och kalkades över redan 1916. |
År 1942 - 1942 Ändring - ombyggnad, port | |
---|---|
1942-43 fick kyrkan nya portar. |
År 1951 - 1951 Ändring - ombyggnad | |
---|---|
1951-52 byggdes vapenhuset om efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. | |
Eiler Graebe (Arkitekt) |
År 1956 - 1956 Arkitekturbunden utsmyckning | |
---|---|
1956 monterades två gallergrindar i vapenhuset tillverkade av konstnär Stig Ryberg, Kattvik. |
År 1977 - 1978 Ändring - ombyggnad | |
---|---|
1977-78 genomfördes en omfattande exteriör och interiör restaurering under ledning av domkyrkoarkitekt Carl-Axel Acking. Kyrkan omputsades och målades med silikatfärg. Väggen mellan kor och absid togs bort och absidens dörr- och fönsteröppningar sattes igen, nischer återupptäcktes. De romanska kalkmålningarna togs fram och konserverades. Nytt golv i form av gult tegel lades i kyrkorummet, det gamla golvet återanvändes i vapenhus, kor och vid dopplats. Brädgolvet under bänkarna togs bort och bänkarna glesades ut. Kyrkans fönster kompletterades med innerbågar. I korsarmarna byggdes skärmväggar, bakom vilka sakristia och förråd inreddes. Nytt altare och ny inramning till altartavlan gjordes. Ny färgsättning gjordes med en grön ton som ska påminna om den skånska bokskogen om våren. Väggarna målades invändigt med troligen latexfärg. | |
Carl-Axel Acking (Arkitekt) |
År 1978 - 1978 Fast inredning - altare | |
---|---|
Altaret, från 1978 av Carl Axel Acking är murat av tegel och tunt putsat. Altaret är täckt av en mycket kraftig skiva av gotländsk kalksten med tandhuggen kant. | |
Carl-Axel Acking (Arkitekt) |
År 1978 - 1978 Fast inredning - altaruppsats | |
---|---|
Altaruppsatsen står på ett murat podium bakom altaret. Inramningen och podiet är från 1978 av Carl-Axel Acking. | |
Carl-Axel Acking (Arkitekt) |
År 1997 - 1997 Underhåll - takstol | |
---|---|
1997 sanerades taklaget mot hussvamp, delar av virket byts ut. |