Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	SANKT IBBS KYRKA (akt.), SANKT IBBS GAMLA KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1349 1100 - 1349
Län	Skåne
Kommun	Landskrona
Landskap	Skåne
Socken	Sankt Ibb
Församling	Landskrona församling
Stift	Lunds stift
Adress	Kyrkvägen 74
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2015 Kyrkan byggdes troligen under första hälften av 1200-talet, kanske på samma plats som ett tidigare kapell. Kyrkans äldsta delar utgjordes av ett bredare långhus i väster och ett smalare kor i öster. Dessa två delar är murade i förband vilket visar att de är uppförda samtidigt. (Detta upptäcktes vid den murverksundersökning som publicerades 2007 och förändrar den tidigare byggnadshistorien). Kyrkan hade två entréer, mot norr resp. söder och högt sittande fönster mot söder. Innertaket byggdes som ett platt trätak. Dateringen till 1200-talet härrör från en ursprunglig tegelomfattad fönsteröppning murad med räfflat tegel. Senare un... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2015

Kyrkan byggdes troligen under första hälften av 1200-talet, kanske på samma plats som ett tidigare kapell. Kyrkans äldsta delar utgjordes av ett bredare långhus i väster och ett smalare kor i öster. Dessa två delar är murade i förband vilket visar att de är uppförda samtidigt. (Detta upptäcktes vid den murverksundersökning som publicerades 2007 och förändrar den tidigare byggnadshistorien). Kyrkan hade två entréer, mot norr resp. söder och högt sittande fönster mot söder. Innertaket byggdes som ett platt trätak. Dateringen till 1200-talet härrör från en ursprunglig tegelomfattad fönsteröppning murad med räfflat tegel.
Senare un...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor.

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Kyrkan byggdes troligen under första hälften av 1200-talet, kanske på samma plats som ett tidigare kapell. Kyrkans äldsta delar utgjordes av ett bredare långhus i väster och ett smalare kor i öster. Dessa två delar är murade i förband vilket visar att de är uppförda samtidigt. (Detta upptäcktes vid den murverksundersökning som publicerades 2007 och förändrar den tidigare byggnadshistorien). Kyrkan hade två entréer, mot norr resp. söder och högt sittande fönster mot söder. Innertaket byggdes som ett platt trätak. Dateringen till 1200-talet härrör från en ursprunglig tegelomfattad fönsteröppning murad med räfflat tegel. Senare under medeltiden har kyrkan utvidgats först österut och därefter norrut.

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Kyrkan byggdes troligen under första hälften av 1200-talet, kanske på samma plats som ett tidigare kapell. Kyrkans äldsta delar utgjordes av ett bredare långhus i väster och ett smalare kor i öster. Dessa två delar är murade i förband vilket visar att de är uppförda samtidigt. (Detta upptäcktes vid den murverksundersökning som publicerades 2007 och förändrar den tidigare byggnadshistorien). Kyrkan hade två entréer, mot norr resp. söder och högt sittande fönster mot söder. Innertaket byggdes som ett platt trätak. Dateringen till 1200-talet härrör från en ursprunglig tegelomfattad fönsteröppning murad med räfflat tegel. Senare under medeltiden har kyrkan utvidgats först österut och därefter norrut.

År 1200 - 1299 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten är av huggen täljsten, från 1200-talet och kommer troligen från sydöstra Norge. Cuppan är dekorerad med ett band med taggar nedåt och repstavar. Runt cuppan finns järnbeslag och invändigt är den klädd med mässingfoder. Den runda foten har en sluttande bas dekorerad med mönster som fiskfjäll. Det smalare skaftet mellan fot och cuppa har en dekoration av en repstav. Dopfuntens baldakin är av figursågad ek från 1600-talet.

År 1200 - 1299 Specifika inventarier - dopfunt

Åtgärd

Dopfunten är av huggen täljsten, från 1200-talet och kommer troligen från sydöstra Norge. Cuppan är dekorerad med ett band med taggar nedåt och repstavar. Runt cuppan finns järnbeslag och invändigt är den klädd med mässingfoder. Den runda foten har en sluttande bas dekorerad med mönster som fiskfjäll. Det smalare skaftet mellan fot och cuppa har en dekoration av en repstav. Dopfuntens baldakin är av figursågad ek från 1600-talet.

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Vapenhus

År 1400 - 1599 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Under 1400- eller 1500-talet utvidgades kyrkan ytterligare åt öster med ett torn där bottenvåningen var kor. Östtorn är mycket ovanligt men kyrkans läge med en brant utanför västsidan omöjliggjorde utvidgning åt det hållet. Ett vapenhuset byggdes mot söder. Valv slogs som ersatte det platta innertaket. Valven kalkmålades och östväggen målades med figurativ målning.

År 1570 - 1579 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Altartavlan är målad av Tobias Gemberlin på 1570-talet och är en gåva av Tycho Brahe. 1626 integrerades tavlan i befintligt rundbågigt ramverk. Tavlan har varit övermålad men den ursprungliga målningen togs fram 1936. Tavlan är indelad i sju fält. Huvudmotiven föreställer korsfästelsen och uppståndelsen i de två största fälten som delas av en pilaster. Vid båda yttersidorna av tavlan är snidade dekorflyglar monterade med gångjärn.

År 1570 - 1579 Specifika inventarier - altartavla

Åtgärd

Altartavlan är målad av Tobias Gemberlin på 1570-talet och är en gåva av Tycho Brahe. 1626 integrerades tavlan i befintligt rundbågigt ramverk. Tavlan har varit övermålad men den ursprungliga målningen togs fram 1936. Tavlan är indelad i sju fält. Huvudmotiven föreställer korsfästelsen och uppståndelsen i de två största fälten som delas av en pilaster. Vid båda yttersidorna av tavlan är snidade dekorflyglar monterade med gångjärn.

År 1726 - 1726 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Tornets övre del revs 1726 och byggdes om till nuvarande höjd i koret. De två östra valven ersattes med brädvalv.

År 1750 - 1750 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen är från 1750 av okänd upphovsman. Sidorna är målade med bilder av de fyra evangelisterna med sina attribut. Korgens hörn markeras av smala kolonetter med imiterat stenmåleri. Ett kraftigt profilerat listverk avslutar korgen i ovankant. Korgen står på ett tegelmurat, vitputsat fundament.

År 1753 - 1753 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen är sluten och huvudsakligen från 1753. Den reparerades bla 1975 och 2004. 1977 kompletterades med fotstöd. Gavlarna utgörs av en planka, dörrarna är av ramverk med dekorativa gångjärn. En profilerad överliggare binder samman bänkkvarterets sidor. Sitsar och ryggar är av handhyvlade plank. Bänkarna är utvändigt marmoreringsmålade i grått och dörrspeglarna i brunt. Dörrarna har målade nummerskyltar. Stoppade dynor ligger på sitsarna. En klockarbänk från 1700-talsinredningen finns bevarad, placerad i övergången mellan kor och långhus. Bänken har numera täckts av en skiva och används för förvaring. Bänkgavlarna längst fram är från 1500-talet. Dessa gavlar är högre och smalare än övriga bänkar. De bär familjen Brahes adelsvapen. De har varit bemålade men är nu till största delen trärena. De främsta bänkarna är dubbelbänkar med sitsar vända åt både väster och öster.

År 1753 - 1753 Fast inredning - bänkinredning

Åtgärd

Bänkinredningen är sluten och huvudsakligen från 1753. Den reparerades bla 1975 och 2004. 1977 kompletterades med fotstöd. Gavlarna utgörs av en planka, dörrarna är av ramverk med dekorativa gångjärn. En profilerad överliggare binder samman bänkkvarterets sidor. Sitsar och ryggar är av handhyvlade plank. Bänkarna är utvändigt marmoreringsmålade i grått och dörrspeglarna i brunt. Dörrarna har målade nummerskyltar. Stoppade dynor ligger på sitsarna. En klockarbänk från 1700-talsinredningen finns bevarad, placerad i övergången mellan kor och långhus. Bänken har numera täckts av en skiva och används för förvaring. Bänkgavlarna längst fram är från 1500-talet. Dessa gavlar är högre och smalare än övriga bänkar. De bär familjen Brahes adelsvapen. De har varit bemålade men är nu till största delen trärena. De främsta bänkarna är dubbelbänkar med sitsar vända åt både väster och öster.

År 1820 - 1829 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	På 1820-talet utvidgades de befintliga fönstren och nya öppningar togs upp.

År 1861 - 1861 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgeln, från 1861 av J. N. Söderling i Göteborg. Renoverad 1937 och 1966. Orgelfasaden i gotisk stil är indelad i tre spetsbågiga fält med trepassdekor och synliga pipor. Pipfälten avdelas med kolonetter med vridna skaft. Fasaden kröns av rik ornamentering och spetsiga miniatyrtorn och är målad i grått och detaljer i förgyllning.
Upphovsman	Johan Nikolaus Söderling, Göteborg (Orgelbyggare)

År 1923 - Okänt Ändring - restaurering
Åtgärd	Allhelgonakyrkan, byggdes och invigdes 1899. Den gamla kyrkan övergavs och förföll under drygt 20 år. En omfattande insamling startades för att rädda kyrkan och renoveringen började 1923. De två valven längst i öster var putsade trävalv och här murades istället nya tegelvalv upp. Tegelgolvet lades om, medeltida kalkmålningar togs fram, bänkarnas dörrar återmonterades. Korskranket togs bort.

År 1923 - Okänt Ändring - restaurering

Åtgärd

Allhelgonakyrkan, byggdes och invigdes 1899. Den gamla kyrkan övergavs och förföll under drygt 20 år. En omfattande insamling startades för att rädda kyrkan och renoveringen började 1923. De två valven längst i öster var putsade trävalv och här murades istället nya tegelvalv upp. Tegelgolvet lades om, medeltida kalkmålningar togs fram, bänkarnas dörrar återmonterades. Korskranket togs bort.

År 1938 - 1938 Invigning
Åtgärd	Kyrkan återinvigdes 1938.

År 1961 - 1961 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	1961 fick taket underbrädning.

År 1976 - 1976 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Klockan i tornet är av malm, gjuten 1976 av M.E. Ohlssons klockgjuteri i Ystad. Två klockor som inte används finns i vapenhuset. De är från 1682 och 1743.
Upphovsman	M & E Ohlsson Klockgjuteri AB (Klockgjuteri)

År 1977 - 1977 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	1977 sattes nya fönster in.

År 2004 - 2004 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	2004 renoverades kyrkan under ledning av Ponnert Arkitekter. Bla byttes spritputsen till slätputs, takavvattningen byttes till zink och taket belades med äldre tegel. Kalkmålningarna konserverades. Teknikrum byggdes på vinden.
Upphovsman	Hans Ponnert (Arkitektkontor)

År Okänt Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret, av okänd ålder, är murat och putsat.

År Okänt Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen, av okänd ålder och upphovsman, har svarvade, vitmålade balusterdockor med en beige överliggare och ett skinnklätt knäfall.

LANDSKRONA SANKT IBBS KYRKA 1:1 - husnr 1, SANKT IBBS GAMLA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning