Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	VADENSJÖ KYRKA (akt.), VADENSJÖ KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1349 1100 - 1349 1848 - 1850
Län	Skåne
Kommun	Landskrona
Landskap	Skåne
Socken	Vadensjö
Församling	Landskrona församling
Stift	Lunds stift
Ungefärlig adress	Rönneberga backe 16
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2015 Vadensjö kyrka härstammar från sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. Kyrkan anlades på romanskt sätt med långhus och ett smalare kor med absid. Murarna uppfördes i gråsten med sandsten i socklar, hörnkedjor och omfattningar. Kyrkan fick högt sittande fönster och motställda portaler för män och kvinnor. Kyrkans äldsta byggnadshistoria är delvis okänd. Någon gång under medeltiden byggs ett vapenhus i söder, med murar i gråsten och tegel, och under senmedeltiden ett västtorn i liv med långhuset. Både långhuset och koret valvslås, troligen under 1400-talet, men korvalvet rasar samman vid något tillfälle. Vadensjö kyrka härjas, li... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2015

Vadensjö kyrka härstammar från sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. Kyrkan anlades på romanskt sätt med långhus och ett smalare kor med absid. Murarna uppfördes i gråsten med sandsten i socklar, hörnkedjor och omfattningar. Kyrkan fick högt sittande fönster och motställda portaler för män och kvinnor.

Kyrkans äldsta byggnadshistoria är delvis okänd. Någon gång under medeltiden byggs ett vapenhus i söder, med murar i gråsten och tegel, och under senmedeltiden ett västtorn i liv med långhuset. Både långhuset och koret valvslås, troligen under 1400-talet, men korvalvet rasar samman vid något tillfälle.

Vadensjö kyrka härjas, li...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus, torn

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Vadensjö kyrka härstammar från sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. Kyrkan anlades på romanskt sätt med långhus och ett smalare kor med absid. Murarna uppfördes i gråsten med sandsten i socklar, hörnkedjor och omfattningar. Kyrkan fick högt sittande fönster och motställda portaler för män och kvinnor.

År 1848 - 1850 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor och sakristia
Upphovsman	Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1848 - 1850 Nybyggnad - Sakristia
Upphovsman	Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1848 - 1850 Nybyggnad - Korparti
Upphovsman	Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1848 - 1849 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Brunius ombyggnad 1848-49 blir mycket omfattande. Det romanska koret och absiden rivs, långhuset förlängs med en travé och en ny absid byggs, som pryds av en rundbågig blindarkad. Den undre delen av tornet skonas, medan tornavslutningen tegelmuras med spetsbågiga gavelrösten, rikt dekorerade med Brunius karakteristiska blinderingar, och en låg spira. Vapenhuset mot söder rivs och kyrkan omformas till en axialsymmetrisk anläggning. En ny huvudentré skapas genom tornet i väster, och i absiden tas upp en dörr till sakristian, som avbalkas från kyrkorummet med en skärmvägg. Kyrkan får sina nuvarande gesimser och rundbågiga tegelomfattningar till fönster och ljudluckor. Hela takstommen görs om och taken beläggs med kopparplåt. Interiört får kyrkan en ny, oljemålad inredning med slutna bänkkvarter, orgelläktare, predikstol och altaranordning i gotiserande stil.
Upphovsman	Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1848 - 1849 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Brunius ombyggnad 1848-49 blir mycket omfattande. Det romanska koret och absiden rivs, långhuset förlängs med en travé och en ny absid byggs, som pryds av en rundbågig blindarkad. Den undre delen av tornet skonas, medan tornavslutningen tegelmuras med spetsbågiga gavelrösten, rikt dekorerade med Brunius karakteristiska blinderingar, och en låg spira. Vapenhuset mot söder rivs och kyrkan omformas till en axialsymmetrisk anläggning. En ny huvudentré skapas genom tornet i väster, och i absiden tas upp en dörr till sakristian, som avbalkas från kyrkorummet med en skärmvägg. Kyrkan får sina nuvarande gesimser och rundbågiga tegelomfattningar till fönster och ljudluckor. Hela takstommen görs om och taken beläggs med kopparplåt. Interiört får kyrkan en ny, oljemålad inredning med slutna bänkkvarter, orgelläktare, predikstol och altaranordning i gotiserande stil.

Upphovsman

Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1864 - 1864 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Klockorna av malm är gjutna 1864 av Pettersson och Lindelöf i Mariebergs gjuteri. Lillklockan är omgjuten 1976 av AB M& E Ohlsson klockgjuteri i Ystad. På båda klockorna finns ett inskriptionsband längs mantelns ovankant, och på lillklockan även en bild av Kristus i helfigur, stående innanför en mandorla.
Upphovsman	M & E Ohlsson Klockgjuteri AB (Klockgjuteri)

År 1868 - 1868 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1868 görs en renovering omfattande bl.a. omputsning, ommålning av snickerier och installation av en ny orgel och orgelfasad.

År 1870 - 1899 Ändring - påbyggnad
Åtgärd	Torn

År 1878 - 1879 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	1878-79 går man vidare med förnyelse av altarordningen och renovering av sakristian; bl.a. kläs den nedre delen av väggen in med en bröstningspanel.

År 1878 - 1879 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret är från 1878-79, gestaltat av Fredrik Reinhold Ekberg. Det är brädklätt och vitmålat med gulddetaljer. I hörnen finns bladsmyckade voluter, som bär toppskivan med sitt förkroppade listverk, och i altarets mitt en spegel med monogrammet IHS.
Upphovsman	J R Ekberg (Arkitekt)

År 1878 - 1879 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen från 1878-79 är ritad av Fredrik Reinhold Ekberg. Den har av en klassicerande, vitmålad omfattning med räfflade pilastrar och korintiska kapitäl, som bär ett förkroppat entablement med en kraftig tandsnittsfris. På kornischen står en förgylld rundbåge med kymationsfriser, och i bågens mitt sitter en bevingad ängel och en akroterion. Det rundbågiga krönet tillkom 1898-1900 i samband med Henrik Sjö-ströms restaurering och ersatte den dåvarande frontonen. I altaruppsatsens centrum finns Johan Zacharias Blackstadius altartavla ”Låten barnen komma till mig”, som skildrar händelsen när Jesus välsignar barnen.
Upphovsman	J R Ekberg (Arkitekt)

År 1878 - 1879 Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Altaruppsatsen från 1878-79 är ritad av Fredrik Reinhold Ekberg. Den har av en klassicerande, vitmålad omfattning med räfflade pilastrar och korintiska kapitäl, som bär ett förkroppat entablement med en kraftig tandsnittsfris. På kornischen står en förgylld rundbåge med kymationsfriser, och i bågens mitt sitter en bevingad ängel och en akroterion. Det rundbågiga krönet tillkom 1898-1900 i samband med Henrik Sjö-ströms restaurering och ersatte den dåvarande frontonen. I altaruppsatsens centrum finns Johan Zacharias Blackstadius altartavla ”Låten barnen komma till mig”, som skildrar händelsen när Jesus välsignar barnen.

Upphovsman

J R Ekberg (Arkitekt)

År 1898 - 1900 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1898-1900 förnyas kyrkan på nytt under ledning av lundaarkitekten Henrik Sjöström. Tornet förhöjs och får dagens höga spira och trappgavlar. Långhusets östgavel smyckas om med trapptinningar. Ytterdörrarna byts ut mot nya i fernissad ek. Även interiört sker stora förändringar; Brunius inredning rivs och nya ekådrade inventarier sätts in. Koret förhöjs tre steg för att ge plats åt en kaloriferanläggning, ett slags värmesystem med kamin och värmekammare, i ett underliggande pannrum. Golven förnyas med beläggning av viktoriaplattor resp bräder.
Upphovsman	Henrik Sjöström (Arkitekt)

År 1898 - 1900 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

1898-1900 förnyas kyrkan på nytt under ledning av lundaarkitekten Henrik Sjöström. Tornet förhöjs och får dagens höga spira och trappgavlar. Långhusets östgavel smyckas om med trapptinningar. Ytterdörrarna byts ut mot nya i fernissad ek. Även interiört sker stora förändringar; Brunius inredning rivs och nya ekådrade inventarier sätts in. Koret förhöjs tre steg för att ge plats åt en kaloriferanläggning, ett slags värmesystem med kamin och värmekammare, i ett underliggande pannrum. Golven förnyas med beläggning av viktoriaplattor resp bräder.

Upphovsman

Henrik Sjöström (Arkitekt)

År 1898 - 1900 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen, i ekådrat trä med förgyllda detaljer, är från 1898-1900 och gestaltad av Henrik Sjöström. Den består av ett räcke med svarvade balustrar mellan en överliggare och ett knäfall, båda klädda med grågult tyg. Balustrarna är av samma typ som de till orgelläktarens barriär och de till predikstolens trappa.
Upphovsman	Henrik Sjöström (Arkitekt)

År 1898 - 1900 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten från 1898-1900 i kalksten tillkom vid Henrik Sjöströms restaurering. Den har en åttkantig bas, ett balusterformat, bladdekorerat skaft och en åttkantig kuppa, vars sidor är smyckade med akroterier innanför rundbågar.

År 1898 - 1900 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen i nyrenässans från 1898-1900 är ritad av Henrik Sjöström. De öppna, ekådrade bänkarna har profilerade gavlar med bl.a. utskurna blomsterdekorer och bakstycken tillverkade som ramverk. Bänkarna är utrustade med psalmbokshylla, klädkrok, fotstöd och lösa dynor. Det södra kvarteret har en framskärm av ramverk, vars mäklare med svarvade knoppar är av samma typ som läktarbarriärens.
Upphovsman	Henrik Sjöström (Arkitekt)

År 1898 - 1900 Fast inredning - bänkinredning

Åtgärd

Bänkinredningen i nyrenässans från 1898-1900 är ritad av Henrik Sjöström. De öppna, ekådrade bänkarna har profilerade gavlar med bl.a. utskurna blomsterdekorer och bakstycken tillverkade som ramverk. Bänkarna är utrustade med psalmbokshylla, klädkrok, fotstöd och lösa dynor. Det södra kvarteret har en framskärm av ramverk, vars mäklare med svarvade knoppar är av samma typ som läktarbarriärens.

Upphovsman

Henrik Sjöström (Arkitekt)

År 1912 - 1912 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	1912 byts fönstren efter Sjöströms förslag ut mot nya gjutjärnsbågar med blyinfattat glas.
Upphovsman	Henrik Sjöström (Arkitekt)

År 1939 - 1939 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgeln är byggd 1939 av Olof Hammarberg i Göteborg. Orgeln är pneumatisk med 19 stämmor, fördelade på två manualer och pedal. Orgelfasaden är från 1868, troligen gestaltad av arkitekt Fredrik Reinhold Ekberg. Fasaden, som står på en hög sockel, har tre spetsbågiga pipfält, det mittersta förhöjt, målade i gråvitt med förgyllda dekorer. Spelbordet är vänt mot orgelhuset.
Upphovsman	Olof Hammarberg (Orgelbyggare)

År 1994 - 1994 Underhåll - interiör
Åtgärd	1994 görs en invändig restaurering efter Forsberg& Wikerståls handlingar. Golvet i bänkkvarteren förnyas med bräder på betongunderlag, rötskadade delar av brädgolvet inom altarringen och i sakristian byts ut och ytterdörrarna till sakristia och källare förnyas med de befintliga som förlaga. Längst bak i långhuset tas två bänkar bort.
Upphovsman	Forsberg & Wikerstål arkitektkontor (Arkitektkontor)

År 2001 - 2001 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	2001 förses gjutjärnsfönstren med utvändiga skyddsbågar av trä.

År 2004 - 2005 Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	2004-2005 görs en utvändig restaurering efter Ponnert Arkitektkontors anvisningar. Arbetet omfattar bl.a. putslagningar, kalkavfärgning av fasader och socklar och målning av utvändiga snickerier. Under pågående arbete härjas kyrkan svårt av en storm; tornets gavelrösten raseras delvis och långhusets taklag får stora skador. Som en följd av ovädret beslutas att förnya den rötskadade takspiran i sin helhet, att återuppmura gavelröstena liksom att reparera samtliga taklag och ge dem ny kopparplåtavtäckning.
Upphovsman	Hans Ponnert (Arkitektkontor)

År 2004 - 2005 Ändring - ombyggnad, exteriör

Åtgärd

2004-2005 görs en utvändig restaurering efter Ponnert Arkitektkontors anvisningar. Arbetet omfattar bl.a. putslagningar, kalkavfärgning av fasader och socklar och målning av utvändiga snickerier. Under pågående arbete härjas kyrkan svårt av en storm; tornets gavelrösten raseras delvis och långhusets taklag får stora skador. Som en följd av ovädret beslutas att förnya den rötskadade takspiran i sin helhet, att återuppmura gavelröstena liksom att reparera samtliga taklag och ge dem ny kopparplåtavtäckning.

Upphovsman

Hans Ponnert (Arkitektkontor)

LANDSKRONA VADENSJÖ 35:1 - husnr 1, VADENSJÖ KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning