Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

BÅSTAD VÄSTRA KARUP 46:1 - husnr 1, VÄSTRA KARUPS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1855-001.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
VÄSTRA KARUPS KYRKA (akt.), VÄSTRA KARUPS KYRKA (akt.)

1100 - 1349

1100 - 1349

1790 - 1793

Skåne
Båstad
Skåne
Västra Karup
Västra Karup-Hovs församling
Lunds stift
Församlingsvägen 12

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Rekreation och turism - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2016

Västra Karups kyrka har sitt ursprung i medeltiden och har senare blivit till och ombyggd flera gånger. Troligen byggdes kyrkan på 1100-talet under den stora kyrkobyggnadsperioden. Kyrkan bestod sannolikt av ett litet långhus med smalare kor som var rakt avslutat eller med absid, långhuset hade norr- och sydportal, taket var platt trätak eller öppet upp i nock. Medeltida murverk finns kvar i delar av det nuvarande långhuset.

På senmedeltiden, omkring 1400-talet, byggdes ett torn, kanske med trappstegsgavlar, väster om långhuset med samma bredd som långhuset, bottenvåningen blev en del av långhuset. Murade valv slogs i kyrkan tro...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad
Långhus
År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten av granit eller sandsten är från omkring 1200. Cuppan är kvadratisk med avrundade hörn och har rund skålformig urholkning. Cuppan avsmalnar neråt till ett fyrkantigt skaft. Foten är fyrkantig med två nivåer. Den tillhör den ”nordvästskånska gruppen” enl Tynell som kännetecknas av fyrsidiga funtar med rund urholkning.
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Troligen byggdes kyrkan på 1100-talet under den stora kyrkobyggnadsperioden. Kyrkan bestod sannolikt av ett litet långhus med smalare kor som var rakt avslutat eller med absid, långhuset hade norr- och sydportal, taket var platt trätak eller öppet upp i nock.
År 1350 - 1759 Ändring - tillbyggnad
År 1350 - 1550 Nybyggnad - Torn
På senmedeltiden, omkring 1400-talet, byggdes ett torn, kanske med trappstegsgavlar, väster om långhuset med samma bredd som långhuset, bottenvåningen blev en del av långhuset.
År 1350 - 1550 Valvslagning
Murade valv slogs i kyrkan troligen vid senmedeltiden.
År 1350 - 1550 Nybyggnad - Vapenhus
Ett vapenhus byggdes framför sydportalen, förmodligen under 1400-talet då många kyrkor försåg med vapenhus.
År 1770 - 1799 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan är gjuten i slutet av 1700-talet. Klockan har inskriptioner och växtornamentbårder.
År 1790 - 1793 Nybyggnad
1790 byggdes en halvrund absid i öster med plats för sakristia efter ritningen 1766 av arkitekt Per Wilhelm Palmroth på Överintendentämbetet.

Per Wilhelm Palmroth (Arkitekt)

År 1793 - 1793 Nybyggnad - Korparti

Per Wilhelm Palmroth (Arkitekt)

År 1793 - 1793 Nybyggnad - Sakristia

Per Wilhelm Palmroth (Arkitekt)

År 1800 - 1800 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats från omkring 1800 i klassicistisk stil med altartavla målad av Martin Roth, Roth var utbildad på Konstakademin i Stockholm och porträttmålare. Målningen föreställer korsfästelsen. Altaruppsatsen är arkitektoniskt uppbyggd med räfflade pilastrar vid sidorna som bär ett överstycke med listverk krönt av en strålsol och två urnor. Skulpterade änglar står vid sidorna. Målad i vitt och förgyllning.
År 1818 - 1818 Nybyggnad - Korsarm/ar

Axel Almfelt (Arkitekt)

År 1818 - 1818 Nybyggnad - Korsarm/ar
Den stora befolkningsökningen och kyrkplikt krävde en större kyrka. Socknen var en av de folkrikaste i Skåne. 1818 byggdes södra korsarmen, nykyrkan, efter ritningar av Axel Almfelt, arkitekt vid Överintendentämbetet.

Axel Almfelt (Arkitekt)

År 1840 - 1842 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstolen av bemålat trä är troligen ritad av R Brouhn 1842. Korgen är rund med en kraftigt avsmalnad botten dekorerad med bladskivor och avslutad med en pinjekotte. Korgens dekoreras av utskurna reliefer av kristna symboler. Rak trappa med tät barriär. Rund baldakin med en ”frans” av trä. Målad i vitt och förgyllning. Tidigare har funnits en draperimålning mellan predikstol och baldakin.

Robert Vilhelm Brouhn (Arkitekt)

År 1843 - 1843 Nybyggnad - Torn

Theodor Edberg (Arkitekt)

År 1843 - 1843 Nybyggnad - Torn
1843 uppfördes det befintliga tornet, enligt ritning av Theodor Edberg 1836, väster om det äldre tornet vars murar revs till i höjd med långhuset.

Theodor Edberg (Arkitekt)

År 1871 - 1871 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan är omgjuten 1871 av F.M. Bergholtz i Stockholm. Den var först gjuten 1608 i Stralsund, senare omgjuten 1788 av Palmberg. Klockan har inskriptioner och växtornamentbårder.

Bergholtz Klockgjuteri AB (Klockgjuteri)

År 1876 - 1876 Ändring - ombyggnad
1876 gjordes en ombyggnad då nytt tegelgolv lades in. Ett vapenhus skapades i södra korsarmen då en brädvägg delade av långhuset. Ny öppen bänkinredning.
År 1902 - 1902 Ändring - ombyggnad
1902 ny orgelläktare byggdes i söder.
År 1936 - 1936 Underhåll - takomläggning
1936 kläddes lanterninen med koppar.
År 1950 - 1959 Ändring - ombyggnad
Under 1950-talet genomfördes flera stora ombyggnader efter förslag av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. De omfattade bland annat nytt taklag och tegeltak, nya ytterdörrar, nya fönster efter äldre förlag, nytt tak på absiden. Nya tegelgolv i kyrkorummet, ny trappa till orgelläktaren och till tornet, ny bänkinredning, ny värmeledning.

Eiler Græbe (Arkitekt)

År 1957 - 1957 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen från 1957 är ritade av Eiler Graebe. Inredningen är sluten med rak ovankant. Dörrar, fronter och ryggstöd är uppbyggda av ramverk med fyllningar. En genomgående profilerad överliggare finns ovan dörrar och gavlar. Gavlarna pryds av räfflade pilastrar. Inredningen är målad i många dova färger.

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1959 - 1959 Ändring - ombyggnad, port
1959 kläs alla ytterdörrarna med kopparplåt efter förslag från Manne Carlman.

Carl Emanuel Carlman (Arkitekt)

År 1963 - 1963 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgeln som invigdes 1963 är byggd av firman Paul Ott i Göttingen. Orgeln har 25 stämmor, huvudverk, ryggpositiv och pedalverk. Orgelfasaden av trä från 1963 är ritad av Otts arkitekt i samråd med Graebe. De synliga metallpiporna sitter i sju rektangulära träpartier med varierande höjd som är snett avslutade i ovankant. Ryggpositivet i samma stil som huvudfasaden, är integrerat i läktarbarriären. Fasaden är målad i grått med accenter i grönt och förgyllning.

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1990 - 1990 Ändring - ombyggnad
1990 gjordes en ombyggnad under orgelläktaren och wc, väntrum och förråd skapades. Arkitekt var Thorsten Davidsson. Trätunnvalvet målades vitt med alkydfärg, tidigare målat grått med linoljefärg.
År 2005 - 2005 Ändring - restaurering, exteriör
2005 exteriör renovering med omputsning och kalkning. Tornet målades med silikatfärg.
År Okänt Fast inredning - altarring
Altarringen har halvrund planform och är uppbyggd av stående fyrkantiga målade träribbor. Knäfall och överliggare är tygklätt. Okänd ålder.