RAGUNDA STUGUBYN 14:1 - husnr 1, STUGUNS GAMLA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| STUGUNS GAMLA KYRKA (akt.) | |
|
1770 - 1799 1786 - 1794 |
|
| Jämtland | |
| Ragunda | |
| Jämtland | |
| Stugun | |
| Stuguns församling | |
| Härnösands stift | |
| Gjurds väg 31 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2005 Kyrkobyggnaden i Stugun har länge räknats som ett mästerverk i klass med Håsjöstapeln. När Pål Pehrsson fick uppdraget att uppföra en ny kyrka i hemsocknen utförde han ritningen på egen hand, ledde byggnads- och övervakade inredningsarbetet. Han byggde själv klockarbänken och levererade smidet till bygget. Hans allkonstverk ägnades stor uppmärksamhet på 1910-talet då arkitekternas intresse var stort för den svenska byggnadshistorien. Den lilla timrade rokokokyrkan betraktas som ett ypperligt exempel från den guldålder som den mellannorrländska bygdekonsten upplevde under andra hälften av 1700-talet och en bit in på 1800-talet. För k... |
| År 1770 - 1799 Nybyggnad | |
|---|---|
| Klockaren, bonden och byggmästaren Pål Pehrsson i Stugun är en av det norrländska 1700-talsbyggandets frontfigurer och mannen bakom Håsjöstapeln som Artur Hazelius lät tillverka en kopia av till Skansen i Stockholm. Pehrsson har även rest flera staplar och kyrkobyggnader i främst Jämtland och hans verk åtnjuter en hög aktning för hans självständiga tolkningar av de nationellt rådande stil- och formtendenserna. På 1770-talet uppförde Pål Pehrsson en klockstapel intill den dåvarande lilla träkyrkan i Stugun, byggd 1671. Namnet Stugun härrör från att här under medeltiden fanns en s.k. själastuga, en viktig punkt längs älven i de vidsträckta skogslanden för pilgrimer på vandring till Nidaros. Det talas om en Gyrd Bodakarl som förestod stugan och som räknas som socknens första bofaste och bevarade inventarier pekar på att det kan ha funnits ett medeltida kapell på platsen. Stugustapeln uppfördes tidigare än Pehrssons mest kända staplar och har inte samma höjd och mer avancerade form som staplarna i närbelägna Håsjö och Hällesjö. Till skillnad från deras åttkantiga grundplaner är den i Stugun kvadratisk. Stapeln har en hög klockbod med svagt utåtlutande panelklädda väggar. Ett marmorerat tandsnitt vid takfoten förmedlar övergången till de spåntäckta takytorna. Ovan ett karnissvängt takfall reser sig ett åttkantigt parti med ljudluckor av odekorerade bräder. Spirans lökformade bas tar vid och ovan en liten italian sträcker sig spiran uppåt och avslutas av dekorativt smide krönt av en genomskjuten tupp. Rödmålade dubbeldörrar med tresidig övre del, leder in från kyrkogården igenom klockboden som tidigare fungerat som stiglucka. Mot öster har dörren en liknande men något enklare omfattning än kyrkentrén, gråblå och avtäckt med koppar. Ett stort granitblock ligger framför. Interiört redovisas konstruktionen och här finns väggfasta bänkar och delar från den äldre kyrkan samt stupstock och flera smidda gravkors. Kyrkobyggnaden i Stugun har länge räknats som ett mästerverk i klass med Håsjöstapeln. När Pål Pehrsson fick uppdraget att uppföra en ny kyrka i hemsocknen utförde han ritningen på egen hand, ledde byggnads- och övervakade inredningsarbetet. Han byggde själv klockarbänken och levererade smidet till bygget. | |
|
Pål Pehrsson, Stugun (Byggmästare) |
|
| År 1786 - 1794 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, och sakristia | |
|
Pål Pehrsson, Stugun (Byggmästare) Pål Pehrsson, Stugun (Arkitekt) |
|
| År 1786 - 1794 Nybyggnad - Sakristia | |
|---|---|
| Sakristia | |
|
Pål Pehrsson, Stugun (Arkitekt) Pål Pehrsson, Stugun (Byggmästare) |
|
| År 1786 - 1794 Fast inredning - bänkinredning |
|---|
| År 1791 - 1791 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Altarpredikstol | |
|
Carl Oxenstierna (Arkitekt) Johan Edler d.ä. (Konstnär - Bildhuggare) |
|
| År 1810 - 1810 Fast inredning - läktare |
|---|
| År 1820 - 1820 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör | |
|---|---|
| Skenarkitektur och drapermålning | |
|
Olof Törnkrantz (Konstnär - Dekormålare) |
|
| År 1873 - 1873 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Orgelfasaden var 1896-1938 flyttad till Stuguns nya kyrka | |
| År 1896 - 1896 Återinvigning | |
|---|---|
| Kyrkan övergavs då den nya kyrkan invigdes | |
| År 1928 - 1928 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Kyrkan åter tagen i bruk | |
| År 1946 - 1946 Ändring - restaurering | |
|---|---|
|
Eric Festin (Arkitekt) |
|
| År 1970 - 1970 Ändring - restaurering | |
|---|---|
|
Hans Jäderberg (Arkitekt) |
|